Sammanfattning av miljömålsuppföljning för Skåne 2025

Dagens mänskliga aktiviteter har för stor påverkan på natur och miljö. Befintlig lagstiftning såsom förorenaren betalar och flera av de EU-direktiv som ska skydda natur har inte implementerats på ett sätt som gör att miljömålen kan nås. Det krävs betydligt skarpare krav i samtliga led, och lagstiftningen behöver kunna ställas om snabbare när nya ämnen med kända problematiska egenskaper skapas. Kumulativ påverkan behöver uppmärksammas i planering och miljöprövning, inte minst i samarbetet med andra länder. För Skånes del är detta särskilt aktuellt för Öresund.

Fortsatta åtgärder behövs för att förenkla hållbart resande, både för luft och klimat. Befintliga stöd för minskade klimatutsläpp för lantbruket behöver finnas kvar och kompletteras med stöd för insatser som kan minska dieselanvändning. Spridningen av kemikalier från förorenade områden väntas öka när temperaturen stiger och nederbörden ökar.

Marknära ozon överskrider miljömålets nivåer med stor marginal och påverkar både skog, jordbruk och hälsa negativt. Det behövs ekonomiska medel till riktade åtgärder mot marknära ozon.

Rätt åtgärd på rätt plats är viktigt, inte minst gällande övergödningsproblemen, men är svårt att åstadkomma med endast frivilliga åtgärder. Kostnadseffektiva lägen för våtmarksanläggning börjar ta slut, och samtidigt är det för lätt att få bidrag till projekt med låg miljönytta. Här krävs nya styrmedel för att öka åtgärdstakten, både i form av ersättning till markägare för markåtkomst och i form av lagstiftning, exempelvis ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag.

Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras högre då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. För ett effektivare vattenrestaureringsarbete behövs en stor insats för att ompröva markavvattningsföretag.

Den nationella och regionala miljöövervakningen räcker i dagsläget inte för att uppfylla övervakningsbehovet enligt vattenförvaltningen och miljömålen. Samlad och aktuell kunskap om var naturvärden finns är fundamental, och kunskapsbristen är fortfarande stor för både skog och hav. Miljöövervakningen fyller även en viktig funktion för folkhälsan, då en bättre grundläggande miljöövervakning gör oss rustade att upptäcka förekomsten av hälsoskadliga ämnen i tid.

Tilldelade ekonomiska resurser till arbetet med skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer samt åtgärder som gynnar hotade arter har minskat drastiskt de senaste åren, och naturvårdsarbetet har bromsat in. Ryckighet i tilldelning försvårar långsiktigheten i arbetet. Om de naturvärden som finns idag försvinner kan de inte återskapas inom överskådlig tid.

För varje år som går med ett tillstånd långt ifrån uppfyllda miljömål ökar risken för att vi påverkas av en smygande normalitetsförändring, det vill säga att vi som samhälle alltmer glömmer hur natur och miljö en gång fungerade.