Ett rikt odlingslandskap 2025
Målet
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Läget i Skåne 2025
Skånes livsmedelsproduktion är viktig för vår framtida beredskap. Hållbart nyttjande av vår jordbruksmark ger ökade ekosystemtjänster, ökad biologisk mångfald och mer lönsamma företag på landsbygden. Problem med vilda djur samt invasiva och expansiva växtarter kan leda till att livsmedelsproduktionen blir olönsam och att hävden på värdefulla betesmarker upphör. Minskade anslag till skötsel av värdefull natur ökar risken för att viktiga livsmiljöer försvinner och att den biologiska mångfalden minskar.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Ett rikt odlingslandskap finns följande preciseringar
- Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.
- Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.
- Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.
- Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Åkermarkens egenskaper och processer
Jordbruksmarkens halt av föroreningar
Ekosystemtjänster
Variationsrikt odlingslandskap
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Växt- och husdjursgenetiska resurser
Hotade arter och naturmiljöer
Främmande arter och genotyper
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Kultur- och bebyggelsemiljöer
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Målet Ett rikt odlingslandskap bedöms inte nås till 2030 och trenden för utvecklingen i miljön är fortsatt negativ.
Livsmedelsproduktionen i Skåne är av stor betydelse för vår framtida beredskap. För en stabil livsmedelsproduktion behövs lönsamhet samtidigt som jordbruksmarken nyttjas på ett hållbart sätt. Större andel inhemskt odlad mat, användning av integrerat växtskydd och fler hävdade naturbetesmarker kan ge ökade ekosystemtjänster och mer biologisk mångfald.
För en stabil livsmedelsproduktion behövs lönsamhet samtidigt som jordbruksmarken nyttjas på ett hållbart sätt
Det övergripande målet med den svenska livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja och ökad produktion av livsmedel i Sverige.
Analys utifrån preciseringar
Åkermarkens egenskaper och processer
Markens mullhalt indikerar markens kvävelevererande förmåga, vilket påverkar markens produktionsförmåga. Mullhalten är väldigt varierande i Skåne, med låga halter på slätten och lite högre där man har vall och betesmark.
Jordbruksmarkens halt av föroreningar
Mätningar i Skånes ytvatten visar att flera vattendrag inte uppnår god status. Bekämpningsmedel hittades i alla prover, och i 35 procent överskreds EU:s gränsvärde för dricksvatten. Minskad lönsamhet har lett till färre ekologiska gårdar, vilket kan öka bekämpningsmedelsrester i vattnet. Samtidigt finns ett starkt engagemang bland lantbrukare för integrerat växtskydd, som kan bidra till en mer hållbar produktion.
Ekosystemtjänster
I den Strategiska planen 2023–2027 har enskilda åtagandeplaner ersatts av generella skötselvillkor och frivillig rådgivning. Den ökade satsningen på kompetensutveckling för lantbruksföretag kan bidra till att stärka biologisk mångfald, ekosystemtjänster och landskap. Arbetet behöver fortsätta och tempot öka om målet ska nås.
Här samlar vi information om vad vi på Länsstyrelsen erbjuder för rådgivning och kompetensutveckling:
Variationsrikt odlingslandskap
För att nå målet behöver vi öka den inhemska matproduktionen för bättre beredskap. Fler betande djur på naturbetesmarker krävs för att bevara ett varierat odlingslandskap och stärka den biologiska mångfalden. Samarbetsprojekt pågår för att stärka beredskapen och främja lokal och småskalig livsmedelsproduktion kopplad till betesdrift.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Med ett ökat intresse i ett varierat landskap finns det stort intresse för rådgivningar och kurser om biologisk mångfald. Det finns fortfarande stora utmaningar med fortsatt minskning av många signalarter i Skåne.
Växt- och husdjursgenetiska resurser
Bedömningen blir ”nära” tack vare Programmet för Odlad Mångfald, POM, och den nationella genbanken som bidrar till förvaring och odling av äldre sorter av kultur- och trädgårdsväxter. Båda satsningarna bidrar till att behålla den viktiga genbanken för Sveriges lantbruks- och trädgårdsnäring.
Däremot är bedömningen negativ gällande husdjur. Nationellt sammanställs Jordbruksverket en lägesrapport regelbundet som sedan rapporteras till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Enligt den senaste rapporten riskerar 83 procent av Sveriges husdjursraser att försvinna.
Nyhet: 83 procent riskerar att försvinna – Jordbruksverket.se
Programmet för odlad mångfald, POM, är Sveriges nationella insats för att långsiktigt bevara och nyttja våra kulturväxter och deras vilda släktingar.
Programmet för odlad mångfald, SLU
I Nationella genbanken bevaras 2300 äldre sorter av frukt, bär, köks- och prydnadsväxter. Sorterna har odlats i Sverige sedan före 1940, 1950 eller 1960, beroende på växtslag, och samlats in genom Programmet för odlad mångfald. Genbanken består av tre delar: den centrala samlingen i Alnarp, trettiotvå lokala klonarkiv samt skyddad odling av bär.
Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter, SLU
Hotade arter och naturmiljöer
Det är i odlingslandskapets gräsmarker som flest hotade arter och naturtyper finns. När ängar och naturbetesmarker inte längre hävdas försvinner viktiga livsmiljöer. På grund av neddragningar på anslaget för förvaltning av skyddad natur har Länsstyrelsen Skåne fått prioritera hårt gällande åtgärder för skapande och bevarande av biologisk mångfald.
Jordbruket minskar i omfattning, vilket medför problem för den långsiktiga hävden av betesmarkerna samt bibehållandet av det öppna landskapet.
Miljömålsindikator: Jordbrukets utveckling i Skåne län, sverigesmiljömål.se
Främmande arter och genotyper
Skåne har fortsatt problem med invasiva och expansiva arter som kan leda till att betesmarker och ängar slutar hävdas och åkermark inte längre brukas.
Lövplattmasken är en invasiv art som är så pass nyupptäckt att det saknas studier på dess eventuella effekt på biologisk mångfald och ekonomi i Skåne. Artens potentiellt negativa effekt på daggmaskar kan leda till försämrad jordkvalitet med minskad växtkraft och skörd.
Med främmande art menas en art som med människans hjälp förflyttats till ett land där den inte funnits tidigare. Invasiva främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin.
Inhemska arter som sprider sig snabbt kallas istället för expansiva arter.
Invasivt och expansivt – vad väcker frågor i Skåne? Länsstyrelsen Skåne
Lövplattmasken, Obama nungara, är en ny invasiv art i Sverige som upptäcktes i Skåne i mitten av november 2024. Plattmasken omfattas av nödåtgärder och det är förbjudet att medvetet sprida den. På Länsstyrelsens webb finns information om hur du känner igen plattmasken och hur du gör för att inte sprida den.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Det ökade anslaget för våtmarksrestaurering har gjort nytta. Stora ytor i landskapet har kunnat återvätas till förmån för miljön, vattenhushållningen i jordbrukslandskapet och den biologiska mångfalden.
Länsstyrelsen Skåne arbetar med begränsade resurser för att skydda odlingslandskapets traditionella miljöer genom byggnadsminnen, landskapsvård och länets kulturreservat.
Det finns olika stöd och ersättningar att söka för olika våtmarksprojekt. Flera stöd kan användas till både förstudier och arbete ute i fält.
Bidrag för att anlägga, återväta eller restaurera våtmarker, Naturvårdsverket
Kultur- och bebyggelsemiljöer
Det moderna rationella jordbruket har inneburit att kulturhistoriska värden och biologiskt kulturarv knutna till historisk markanvändning successivt utarmats. Dagens klimatomställning ställer också nya krav på landskapet genom exempelvis vindkraft och solcellsparker, och påverkar såväl fornlämningar som upplevelsen av jordbrukslandskapet som helhet.
För att stärka lantbrukets konkurrenskraft behövs ekonomiska satsningar på ny teknik och en tydligare målbild som skapar samsyn mellan aktörerna.
Miljöarbetets utveckling
För att nå våra mål behöver vi hantera målkonflikten mellan miljöarbete och ett produktivt lantbruk. Myndigheter och aktörer behöver samverka för att driva utvecklingen framåt. Skånes nya klimat- och energistrategi fokuserar på att minska växthusgasutsläpp och betonar betydelsen av beteendeförändring, ekonomiska incitament samt långsiktigt hållbara villkor. Strategin lyfter även hur kompetensutveckling och rådgivning kan främja ett mer klimatsmart jordbruk.
Behov av förändrad styrning
Det finns ett behov av ekonomiska satsningar på ny teknik för att öka konkurrenskraften av lantbruket. Det behövs också en tydligare målbild så att alla aktörer har samsyn och kan arbeta tillsammans för att nå målet.
För att stärka lantbrukets konkurrenskraft behövs ekonomiska satsningar på ny teknik och en tydligare målbild som skapar samsyn mellan aktörerna. Kontinuerliga och enhetliga mätningar krävs för att följa framsteg och resultat över tid.
Genom Länsstyrelsen Skånes kompetensutvecklingsinsatser nås över 1 000 lantbrukare varje år med målet att främja ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk samt ett varierat odlingslandskap. EU:s Strategiska plan bör fortsatt stödja långsiktiga insatser för ett hållbart jordbruk i Skåne, utan avbrott i arbetet.
Skyddet av jordbruksmark behöver stärkas. Krav på klimatsmart infrastruktur, som solceller på nya byggnader och minskade hårdgjorda ytor, kan minska trycket på åkermarken och stärka den biologiska mångfalden.
Åtgärdsarbete
Utbildning och samverkan
Genom behörighetsutbildningar för säker användning av bekämpningsmedel har Länsstyrelsen Skåne nått 882 lantbrukare i Skåne. Risker för pollinerande insekter och vikten av att praktisera integrerat växtskydd är områden som lyfts fram.
Länsstyrelsen Skåne, tillsammans med upphandlade aktörer, har inom kompetensutveckling för Ett rikt odlingslandskap anordnat 16 kurser och 137 rådgivningar om till exempel jordhälsa, signalarter, och skötsel av betesmarker och slåtterängar.
Klippans kommun har haft föreläsning om pollinerande insekter. Bete sker på kommunens mark för att bevara öppna betesmarker.
Livsmedelsakademin har inom samarbetsinitiativet Skånebönan (finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) under december 2024 anordnat 2 partnerskapsmöten, där milstolpar togs fram, och under juni 2025 lanserat en handlingsplan för att öka konsumtion av skånskodlade bönor.
Baljväxter är kvävefixerande grödor som förbättrar jordens kvalitet och minskar gödselbehovet på åkrarna. Detta innebär att en ökad andel baljväxter leder till minskat beroende av importerat handelsgödsel. Baljväxter är proteinrika och ett klimatsmart alternativ till animaliska proteiner. Baljväxter är en utmärkt kriskost eftersom de är lätta att torka och lagra. Problemet är att det odlas för lite i Sverige, och grödorna räcker inte till ens för den inhemska marknaden.
Biologisk mångfald i odlingslandskapet
Under 2025 har Länsstyrelsen Skåne utlyst 10 miljoner kronor till samarbetsprojekt som ska förstärka förutsättningarna för biologisk mångfald genom att anlägga blommande ytor och andra småbiotoper i odlingslandskapet. Länsstyrelsen Skåne har även beviljat 6 miljoner kronor till samarbetsprojekt för att gynna lokal och småskalig livsmedelsförsörjning kopplat till betande djur. Finansiering: Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik.
Myndigheter, kommuner, företag och andra organisationer kan söka stöd för att samarbeta och utbyta erfarenheter och kunskap inom till exempel konkurrenskraft, djurvälfärd, miljö, klimat, livsmedel och besöksnäring.
Varje land i EU har en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik – Jordbruksverket.se
Ängelholms kommun har tittat på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden på sin egen jordbruksmark, som insådd av blommande åkerogräs, blommande bryn och buskage och vattenåtgärder på jordbruksmark längs vattnet.
Malmö stad har årliga träffar med arrendatorer på temat blomstrande kanter. Kommunen sätter ut höbalar i jordbruksområden för att gynna vilda pollinatörer.
Helsingborgs kommun har anlagt ny betesmark på 7 hektar i Björka fälads naturreservat.
Sjöbo kommun har anlagt två våtmarker, finansierades med LOVA medel. Problem med översvämningar nedströms åtgärdsplatsen hanteras nu genom att våtmarkerna buffrar vattenflöden och renar vattnet på näringsämnen. Området ska inhägnas för betesdjur.
Privata markägare och näringsidkare samverkar med Vellinge kommun i ett projekt som omfattar anläggande av en större läplantering i odlingslandskapet.
Vellinge kommun har, med LEADER-medel, slutfört förstudien till Gessiestråket i december 2024. Stråket är tänkt att bli en del av ett grönstråk som sträcker sig längs Gessiebäcken från Västra Ingelstad till Vellinge tätort med funktioner för rekreation, dagvattenomhändertagande, näringsretention samt ökad biologisk mångfald.
Lokalt ledd utveckling genom Leader innebär att man engagerar sig i utvecklingen av sin bygd och kan få stöd för sina utvecklingsprojekt. Leader är en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling.
Det här är lokalt ledd utveckling genom Leader 2023–2027, Jordbruksverket
Skötsel och restaurering
Länsstyrelsen Skåne har fortsatt fått minskade anslag för naturvård under 2024–2025. Bete, slåtter och rikkärr är prioriterade områden, samt insatser för vissa livsmiljötyper inom Natura2000-områden med svag status. Mycket av medlen har gått till nya stängsel. I Severtorp har 13 hektar granskog avverkats för att skapa 6,5 hektar betesmark, medan resten planterats med ädellöv.
Inom LIFE RestoRED-projektet har Länsstyrelsen Skåne restaurerat 1,7 hektar slåtteräng längs Rönnebodaån-Bivarödsån och 8 hektar av strandäng vid naturreservatet Hoby ängar.
Inom Länsstyrelsens Skånes våtmarkssatsning gjordes åtgärder för 11 miljoner kronor, koncentrerat till underhåll av rikkärr, till exempel slåtter, röjningar av sly och stubbekämpningar.
Projektet Life RestoRED restaurerar och skapar förutsättningar för att ängs- och betesmarker bevaras som viktiga livsmiljöer inom nätverket Natura2000.
Delmålen i projektet handlar om att återskapa livsmiljöer, sprida kunskap och erfarenheter, skapa förutsättningar på lång sikt och skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörer.
Landskrona kommun har genomfört årlig slåtter på 22 ättehögar som täcker en total yta på 0,9 hektar. Landskrona har 2025 utökat ängsytorna med årlig slåtter med bortforsling av slaget material från 19,3 hektar till 37,7 hektar.
Kristianstads kommun har röjt salix i våtmarksområdet runt Helge å för att öppna upp strandängar och få till bete.
Lunds kommun – Land4Climate (Interregprojekt i samarbete med Kävlingeåns vattenråd) – återvätning av organogen åkermark.
Höörs kommun har genomfört åtgärder i en ekbärande hagmark nära Höörs tätort (delfinansierat av Länsstyrelsen Skåne). Större ekar har frihuggits och andra träd veteraniserats. I ett anslutande område har granar avverkats och ersatts av ek.
Kävlinge kommun har under hösten 2025 genom arrendeavtal säkrat bete parallellt med vandringsstigar på en större yta i Dösjebro för att kunna upprätthålla ett öppet odlingslandskap.
Invasiva och expansiva arter
Lövplattmasken (Obama nungara), en ny invasiv art i Sverige, upptäcktes i Skåne november 2024. Länsstyrelsen har bidragit till nationella riktlinjer för plantskolor och publicerat omfattande information på webben för att informera allmänheten och plantskolor om plattmasken.
Länsstyrelsen Skåne och LRF Skåne har en arbetsgrupp med inriktning på problematiken med expansiva arter som stånds, hönshirs och renkavle.
Länsstyrelsen Skåne har hållit samrådsmöten i områden där gäss, hjortvilt och vildsvin orsakar skador på jordbruksgrödor och hotar den närodlade livsmedelsförsörjningen. Förebyggande åtgärder mot viltskador på tamdjur, till exempel informationsmöten och ekonomiskt bidrag till rovdjursavvisande stängsel, har genomförts.
Naturreservat och andra skydd
Svalövs kommun har beslutat att utreda förutsättningarna för att bilda ett naturreservat i Stenestad på Söderåsen.
Lomma kommun har bildat ett nytt naturreservat för Plommonskogen. Utveckling av ny tätortsnära natur pågår på åkermark som kommunen klassat som kompensationsområde.
Trelleborgs kommun invigde Dalköpingeåns naturreservat hösten 2024.
Biosfärområde och certifiering
Eslövs, Sjöbo och Lunds kommuner, ingår i biosfärområde Storkriket (beslutat september 2025), som arbetar aktivt med hållbar utveckling och Agenda 2030-målen.
I ett område bestående av Sjöbo, Lund och södra delarna av Eslövs kommun, i hjärtat av södra Skåne, ligger Biosfärområde Storkriket. Här finns våtmarker, lövskogar och sandiga marker som utgör viktiga livsmiljöer för många hotade arter. Området rymmer också värdefull jordbruksmark, kulturmiljöer, betesmarker och gamla ädellövskogar som vittnar om landskapets långa historia.
Båstads kommuns tätortsnära skogar är numera PEFC-klassificerade. Kommunen avverkar enbart för att upprätthålla balans i skogen för att gynna den biologiska mångfalden.
Läs mer under övriga miljömål
