Myllrande våtmarker 2025
Målet
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Läget i Skåne 2025
Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och sköta de våtmarker vi har, fortsätter våtmarker att påverkas negativt av dikesrensningar, övergödning och utebliven hävd. Klimatförändringarna medför ytterligare utmaningar såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter. Fortsatt finansiering och tydligare styrmedel krävs för att kunna växla upp våtmarksarbetet och för att se en positiv förändring för naturtyper och hotade arter.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Myllrande våtmarker finns följande preciseringar
- Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
- Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna.
- Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Ekosystemtjänster
Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Främmande arter och genotyper
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2030. De omfattande utdikningar som gjorts historiskt i Skåne gör att vi, trots de senaste årens satsningar, fortfarande har en mycket lång väg kvar till att uppnå miljömålet. Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har, fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av exploateringar, dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning. Klimatförändringar medför ytterligare utmaningar såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter.
Länsstyrelsen bedömer att trenden för miljömålet är uppåtgående då betydelsefulla insatser har skett som på sikt bedöms gynna miljötillståndet. Trots dessa satsningar ser vi ännu inte en positiv förändring för naturtyper och hotade arter.
Trots dessa satsningar ser vi ännu inte en positiv förändring för naturtyper och hotade arter.
Analys utifrån preciseringar
Främmande arter och genotyper
Skånes problem med invasiva, främmande arter är ett stort hot mot den inhemska floran och faunan, inte minst i våtmarker
Ett varmare och våtare klimat skapar förutsättningar som gynnar invasiva främmande arter. Översvämningar och kraftigare regn kan dessutom bidra till att frön och växtdelar sprids lättare mellan olika områden, särskilt i och runt våtmarker.
I dagsläget är det framför allt gul skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin som är ett problem i och runt våtmarker i Skåne. Framöver kommer, både jättebalsamin och blekbalsamin att bli ett ökande problem i våra våtmarker.
Insatserna mot gul skunkkalla har pågått i 5 år med tyngdpunkt på de två första åren, och vi ser nu en kraftig minskning av förekomsten.
Friluftsliv
Ett flertal våtmarksområden i Skåne är tillgängliga för friluftsliv; flera lokaler i Kristianstad vattenrike, vid Södra Sandby och vid Kågeröds mader har tillkommit på senare tid. Flera av friluftlivsanordningarna har kommit till stånd med stöd av Lokala naturvårdssatsningen (LONA), fram till att bidragsformen lades ner 2021.
Sedan 2006 har Kristianstads vattenrike arbetat aktivt med att tillgänglighetsanpassa besöksplatser för personer med funktionsvariationer, inledningsvis på 5 lokaler med stöd av LONA och därefter på ytterligare lokaler med egen finansiering. Stiftelsen Skånska landskap har också ett flertal områden tillgängliga för funktionsvarianter.
Vill du besöka ett våtmarksområde? Här finns tips!
Friluftsliv – Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Myllrande våtmark i Södra Sandby – Ekologigruppen
Och här finns tillgänglighetsanpassning:
Vattenriket för alla – Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Det behövs öronmärkta resurser för tillsyn för att vi ska kunna prioritera arbetet med att tillsyna dikesföretagen och förhoppningsvis kunna initiera omprövning av vattenverksamheter som har spelat ut sin roll.
Miljöarbetets utveckling
De senaste årens satsningar har inneburit en avsevärt större budget för våtmarksarbetet i länet vilket är mycket värdefullt. Permanenta satsningar och förutsägbarhet i finansieringen borgar för en kontinuitet av de inarbetade arbetsmetoder som har byggts upp och därmed även en effektivitet i det fortsatta arbetet.
Länsstyrelsen Skåne, kommuner och vattenråd har under de senaste åren ställt om våtmarksarbetet från att anlägga våtmarker endast avsedda för kvävereducering till att jobba mer i ett landskapsperspektiv, med rätt åtgärd på rätt plats och med hydrologiska restaureringar, där man återskapar naturliga svämplan, återställer funktioner och gynnar biologisk mångfald.
En viktig framgångsfaktor i våtmarksarbetet i Skåne är det regionala och lokala samarbetet. I Skåne finns flera vattenråd, kommuner och rådgivare som är mycket engagerade i våtmarksarbete. Eftersom våtmarksarbetet förväntas växla upp mycket under kommande år är effektiva nätverk där de gemensamma målen är kända viktigt. De extra medel som kommit för 2025 och 2026 till arbete med åtgärdssamordning inom avrinningsområden är en positiv förstärkning. Lokala åtgärdssamordnare behöver fortsatt finansiering.
Kontinuerlig hävd i form av bete eller slåtter är en förutsättning för många öppna våtmarker i Skåne. Minskad finansiering av löpande skötsel kan mycket snabbt ge negativa effekter De senaste årens minskade anslag till förvaltning av skyddad natur, till åtgärdsarbetet för hotade arter, samt till bekämpning av invasiva arter är bekymmersamt och har lett till minskad skötsel i våra skyddade områden. Länsstyrelsen har hanterat detta genom:
- att styra över medel från våtmarkssatsningen till åtgärder som tidigare sköttes med förvaltningsanslaget (rikkärrslokaler),
- att hitta andra finansieringskällor (till exempel LIFE) samt
- nya skötselmetoder.
Länsstyrelsen Skåne har de senaste åren lagt om arbetet med invasiva arter så att fokus läggs på tidiga insatser som kan förhindra att nya arter etablerar sig och sprids. Vid långtgående spridning prioriteras åtgärder i särskilt känsliga och värdefulla områden, där den biologiska mångfalden riskerar att påverkas mest. Länsstyrelsen tar dock fortfarande emot många frågor om av oss nerprioriterade arter som parkslide och jätteloka, vilket riskerar att ta resurser från bekämpningsarbetet.
Intresset för återvätning av torvmark i skog (som Skogsstyrelsen administrerar) är fortsatt lågt från markägarna. Det finns en ovilja mot att återväta mark som tidigare generationer har dikat ut och även tvivel på att återvätning är den bästa lösningen för att minska klimatutsläppen. Andra hinder är grannar som riskerar att drabbas, dikningsföretag, samt komplicerad och lång handläggning.
Behov av förändrad styrning
Resurser till anläggning, restaurering, löpande skötsel och bekämpning av invasiva arter är av största vikt. Kontinuitet och förutsägbarhet i stöden är viktigt för att upprätthålla inarbetade arbetsmetoder och för att vidmakthålla förtroendet från markägare och löpande skötsel är helt avgörande för Skånes öppna våtmarker.
Arbetet med områdesskydd av värdefulla våtmarksmiljöer och arter behöver öka. Länsstyrelsen Skåne ser gärna att skydd av våtmarker lyfts i regleringsbrevet och att det avsätts särskilda medel för genomförandearbetet. Det senaste uppdraget om akvatiskt områdesskydd omfattar inte våtmarksmiljöer.
För att se en positiv förändring för naturtyper och hotade arter behövs starkare styrmedel för ökad hänsyn utanför skyddade områden.
Ett stort problem för det fortsatta våtmarksarbetet är de många markavvattningsföretag som finns i länet. Flera dikningsföretag, både i och utanför skyddad natur, har inte längre avsedd effekt men är ändå är aktiva och försvårar/försenar restaurering av våtmarker. Det behövs öronmärkta resurser för tillsyn för att vi ska kunna prioritera arbetet med att tillsyna dikesföretagen och förhoppningsvis kunna initiera omprövning av vattenverksamheter som har spelat ut sin roll. Det behövs också förändrade regelverk som gör det enklare att stänga ned eller plugga igen diken inom markavvattningsföretag. Det finns bra förslag på detta i tidigare utredning (SOU 2014:35, I vått och torrt).
ISOU 2014:35, I vått och torrt, regeringen.se
I vissa avrinningsområden i Skåne har våtmarker anlagts under snart 30 års tid. Det innebär att de enklare och kostnadseffektiva våtmarkslägena börjar ta slut. För att kunna växla upp arbetet framåt behöver vi ytterligare styrmedel i form av möjligheten att ge intrångsersättning. Ett exempel hur detta kan hanteras är Danmarks plan för en grön omställning där man avsatt cirka 6,8 miljarder kronor för att omvandla jordbruksmark till natur. Länsstyrelsen erfar att det även i Natura 2000-områden kan vara omöjligt att komma vidare med återvätning för att marken inte är intrångsersatt. På sikt kan även lagkrav på åtgärder komma att behövas för att kunna nå målet.
Stöd för återvätningar indikeras komma från nationellt håll inom de närmaste åren, vilket Länsstyrelsen Skåne ser mycket positivt på. Det finns redan i nuläget flera intresserade markägare i Skåne, särskilt för återvätning av torvmark som inte utesluter att betesdrift kan fortsätta. Länsstyrelsen Skåne anser att denna typ av projekt har en stor potential eftersom dessa återvätade ytor sköts på ett okomplicerat sätt och fortsätter generera intäkter genom livsmedelsproduktion. Länsstyrelsen Skånes medtag från pågående projekt, som syftar till att hitta möjliga återvätningsobjekt på jordbruksmark, med finansiering från Naturvårdsverket, är att arbetet med att återväta torv kommer att gynnas av att man inkluderar markersättning i stödet och att mark som fortfarande nyttjas för jordbruksproduktion inte bör uteslutas av ett sådant stöd.
Det nya urvalssystemet i Strategiska planen innebär att även våtmarker med höga anläggningskostnader och låg näringsreningsnytta kvalificerar sig för bidrag. Det finns därmed en risk att färre projekt kan genomföras och en lägre miljönytta uppnås jämfört med tidigare urvalssystem. Eftersom finansieringen är nästan hundraprocentig blir detta också ett incitament för konsulter att förorda ”grävintensiva” våtmarker.
Särskilda frågor för miljökvalitetsmålet
Frågor från nationellt målansvarig myndighet
1. Har ni någon uppfattning om dikesrensning har ökat/minskat eller är oförändrat i ert län?
Ange gärna vad det i så fall eventuellt skulle kunna bero på (kan vara både en faktisk ökning och till exempel en ökad anmälningsbenägenhet).
Antalet anmälningar om dikesrensning i jordbrukslandskapet (inkommer till Länsstyrelsen enligt 11 kap 15 § Miljöbalken) är stabilt över tid. När man tittar på inkomna anmälningar de senaste tio åren ser man varken en uppåtgående eller nedåtgående trend. Vi har cirka 5 000 dikesföretag i Skåne och det kommer in mellan 30 och 70 anmälningar om året.
Dikesrensning i skogsmark (dataanalys tillhandahållen av Naturvårdsverket, baserad på 12:6-samråd inkomna till Skogsstyrelsen) har inte heller en tydlig uppåt- eller nedåtgående trend över de senaste åren. Dock kan man, precis som för hela riket, se ett större antal anmälningar 2018 och framåt jämfört med perioden före. Om detta handlar om en faktisk ökning av dikesrensningar eller en ökad anmälningsbenägenhet är oklart.
2. Upplever ni problem med dikesrensning i anslutning till våtmarker? Har ni någon uppfattning om detta i sådana fall även gäller våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden?
Ja, diken och underhåll av diken/dikesrensningar är ett stort problem vid många våtmarker i Skåne, både i och utanför skyddade områden. Sänkt vattennivå försämrar förutsättningarna för våtmarksarter och leder till igenväxning. Detta gäller även våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden; till exempel är flera av länets rikkärr negativt påverkade av diken och underhåll av dessa.
Vid anmälningar om dikesrensning i känsliga och värdefulla områden ålägger vi anmälaren att vidta vissa försiktighetsmått. Men vi har tyvärr inte resurser till uppföljning av ställda krav, Vi har inte heller resurser till tillsyn. Vi får in klagomålsärenden (till exempel att någon har fördjupat utan tillstånd) men vi kan inte hantera dessa ärenden såvida det inte rör sig om särskilt värdefulla områden.
År 2022 tog Naturcentrum AB på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne fram rapporten ”Miljöanpassat underhåll i Skånes utpekat värdefulla vattendrag – Vägledning och checklista för miljöanpassade underhållsplaner” som ska tjäna som stöd till markavvattningsföretagen i att ta mer hänsyn vid underhåll av vattendrag.
3. Upplever ni problem med påverkan från exploatering på våtmarker? Har ni någon uppfattning om denna påverkan i sådana fall även gäller våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden? Även eventuell påverkan på våtmarker från anläggning av solceller är relevant.
Data från Naturvårdsverket tyder på att arealen exploaterad våtmark i förhållande till anlagd eller hydrologisk restaurerad våtmark under åren 2021–2024 är lägre i Skåne än i riket som helhet.
Det finns sedan länge en god medvetenhet om våtmarkers betydelse på kommunerna och i vattenråden men det finns möjlighet till förbättring gällande hur det beaktas i planeringen.
Åtgärdsarbete
Skydd av natur
Länsstyrelsen Skåne har skyddat cirka 7 hektar våtmark som naturreservat sen föregående rapportering.
Åtgärdssamordning
Under året har Länsstyrelsen Skåne, med medel från Havs- och vattenmyndigheten inom anslag 1:11, fått extra förstärkning till arbete med åtgärdssamordning i avrinningsområden. Huvuddelen av pengarna har betalats ut till lokal åtgärdssamordning, men har också finansierat regionala insatser av Länsstyrelsen. Bland annat har möten och workshop hållits på temat ”rätt åtgärd på rätt plats” och hur vi kan styra mot mer restaurering och återställande av miljöer istället för nyanläggning. En regional digital samverkansyta har också skapats för länets åtgärdssamordnare på vattenråd och kommuner i syfte att främja samarbete och erfarenhetsutbyte. Responsen från länets åtgärdssamordnare har hittills varit mycket positiv.
Under 2025 finansierades fem åtgärdssamordnare i sex vattenråd och en kommun med LOVA-medel i Skåne län. Ytterligare tre åtgärdssamordnare i ett vattenråd och två kommuner har finansierats inom arbetet för lokal åtgärdssamordning genom 1:11-anslaget.
Under året uppdaterades den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur (numera handlingsplanen för ekologiskt funktionella landskap) med åtgärder för insatsområdet Våtmarker.
Anslag 1:11, även kallat Havs- och vattenmiljöanslaget, är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav. Genom anslaget stöds det nationella genomförandet av flera EU-direktiv såsom vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet samt EU:s Östersjöstrategi, Helcoms Baltic Sea Action Plan, Det svenska miljömålsarbetet och FN:s hållbarhetsmål.
Havs- och vattenmiljöanslaget (1:11), Havs- och vattenmyndigheten
Restaurering och andra åtgärder i våtmarker
Med medel från Våtmarkssatsningen har Länsstyrelsen Skåne restaurerat strandängslokaler, rikkärr och lekvatten för att gynna lökgroda, grönfläckig padda och långbensgroda samt utfört dikespluggning och igenläggning.
Inom EU-projektet LIFE RestoRED har Länsstyrelsen Skåne genomfört åtgärder inom naturreservatet och Natura 2000-området Stora Harrie mosse, dels har man blottlagt kalkrika jordlager i syfte att utöka det rikkärr som finns i området, dels har man lagt igen diken för att återställa de hydrologiska förhållandena. Inom LIFE RestoRED har Länsstyrelsen även restaurerat 8 hektar strandängar vid Hammarsjön.
Projektet Life RestoRED restaurerar och skapar förutsättningar för att ängs- och betesmarker bevaras som viktiga livsmiljöer inom nätverket Natura2000.
Delmålen i projektet handlar om att återskapa livsmiljöer, sprida kunskap och erfarenheter, skapa förutsättningar på lång sikt och skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörer.
Stora Harrie mosse är en rest av ett tidigare stort rikkärsskomplex i den norra utkanten av Kävlinge. Det kalkrika vattnet bidrar till en mycket speciell flora och fauna. Här trivs sällsyntheter som svarttåg, vildlin och slåtterblomma, men också mer iögonfallande skönheter som vaxnycklar och majvivor. Förekomsten av kalk gör även att platsen populär bland snäckor.
Återvätning
Under året har Länsstyrelsen Skåne, med finansiering från Naturvårdsverket, fortsatt det projekt som syftar till att hitta möjliga återvätningsobjekt på jordbruksmark. I dagsläget avser Länsstyrelsen återväta fem områden, såvida markägarna är villiga att skriva avtal om detta. I nuläget pågår arbete med att ta fram möjliga markersättningsnivåer för att kompensera markägarna.
Under det senaste året har Skogsstyrelsen tecknat återvätningsavtal om 36,9 hektar. Pluggning har skett på 11,3 hektar (arealer med avtal sedan tidigare).
Kristianstad vattenrike driver tillsammans med 16 andra aktörer projektet Land 4 Climate med finansiering från Interreg, Målsättningen är att återväta mer torvmark, skapa multifunktionella lösningar som är bra för klimatanpassning, minska utsläppen av växthusgaser och gynna biologisk mångfald. Projektet kommer även att undersöka om solceller kan placeras på återvätt torvmark.
Återvätning av dränerad torvjord har potential att bidra till minskade utsläpp av koldioxid, klimatanpassning och ökad biologisk mångfald. I Land4Climate deltar kommuner, vattenråd, universitet, företag och myndigheter i Sverige och Danmark. Genom att utbyta erfarenheter och lära av varandra över landsgränsen är förhoppningen att arbetet med återvätning av organogen jord kan utvecklas snabbare och mer effektivt.
Projektets syfte är att:
- Återväta mer torvjord
- Hitta metoder för att minska barriärer
- Utveckla multifunktionella lösningar
- Stödja och underlätta för lokala aktörers engagemang
- Kunskapsutbyte mellan deltagare och externa aktörer
Från Sverige deltar Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen, Hässleholms kommun, Lunds kommun, Osby kommun, Falkenbergs kommun. Från Danmark: Gate21, Den Danske Klimaskovfond, Faxe kommune, Guldborgsund kommune, Kalundborg kommune, Köpenhamns universitet, Lejre kommune, Lolland kommune, Roskilde kommune.
Anläggande av våtmarker
Kommuner, vattenråd och privata initiativtagare har anlagt 63 hektar våtmark helt eller delvis finansierade med Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), Lokala naturvårdssatsningen (LONA), Landsbygdsprogrammet (LBP) eller Strategiska planen (SP).
Helsingborgs kommun har anlagt ett större våtmarksområde norr om naturreservatet Småryd (5,7 hektar) med kommunal finansiering.
Kristianstad vattenrike har anlagt tre våtmarker (totalt 1,8 hektar), så kallade gäddängar, med medel från Svenska postkodlotteriet. Våtmarkerna är utformade så att de behåller vatten till slutet av juni för att rom och yngel ska hinna kläckas och växa till i våtmarken innan de släpps ut i Helgeå.
”Gäddor leker gärna på betade strandängar och andra stora översvämmade ytor. Om ynglen ska hinna växa till sig krävs runt 30 centimeters djup under minst tio veckor. Tidigare år har vattnet försvunnit för snabbt. Då hinner ynglen inte bli så stora, och blir lätta byten för andra fiskar.
Kanske är denna utveckling ett av skälen till att gäddan minskar i Östersjön. Utan denna viktiga rovfisk blir det istället stora mängder spigg. Spiggen äter djur som äter alger. Med alltför få gäddor som kan hålla nere spiggarna blir det därför mer alger i vattnet.”
Gäddängar win-win för fiskare och lantbrukare – Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Invasiva arter
Arbetet med invasiva arter som påverkar våtmarker fortgår. Insatserna mot gul skunkkalla har pågått i 5 år och utförs nu huvudsakligen av markägarna själva. Cirka 100 brev har skickats ut under året för att påminna om vikten av fortsatt bekämpning. Arbetet med metodutveckling för bekämpning fortgår också på en testyta utanför Höör. En planerad bekämpningsinsats mot jättebalsamin och blekbalsamin fick dock nedprioriteras till förmån för arbetet med lövplattmasken.
Med främmande art menas en art som med människans hjälp förflyttats till ett land där den inte funnits tidigare. Många av dem har vi genom tiderna haft stor nytta av i trädgårdar, för jord-och skogsbruk och jakt. En främmande art behöver inte bli invasiv.
Invasiva främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.
Informationsspridning
Skogsstyrelsen Skånes distrikt arbetar aktivt med informationsspridning, både digitalt och fysiskt, i form av träffar, kurser, och vid andra aktörers evenemang, till exempel på skogsdagar med skogsbolag. Sammantaget har några hundra personer nåtts genom dessa aktiviteter.
Läs mer under övriga miljömål
