Hav i balans samt levande skärgård 2025
Målet
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Läget i Skåne 2025
Skånes havsmiljö har allvarliga problem med svaga fiskbestånd och ekosystem i obalans. Övergödning är ett generellt problem och delområden är påverkade av miljögifter, skräp och exploatering. Kunskap om natur- och kulturvärden saknas i vissa områden. Fisket och miljöpåverkande verksamheter behöver regleras tydligare utifrån vad bestånden och miljöerna faktiskt tål, och vad de kräver för att återhämta sig. Fler och bättre områdesskydd behövs och fler områden och parametrar behöver övervakas.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård finns följande preciseringar
- God miljöstatus Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).
- God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten.
- Främmade arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet.
- Friluftsliv och buller Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Preciseringar
Bedömning (Ja, nära, nej)
God miljöstatus
God ekologisk och kemisk status
Ekosystemtjänster
Grunda kustnära miljöer
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Främmande arter och genotyper
Genetiskt modifierade organismer
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Friluftsliv och buller
Främmande arter och genotyper
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Skånes havsmiljö har allvarliga problem med svaga fiskbestånd och obalanserade ekosystem. Andra förekommande problem är övergödning, miljögifter, exploatering och skräp.
Utvecklingen är negativ då flera viktiga fiskbestånd minskar och då nya utsläppsökningar och ny fysisk påverkan på havsmiljön tillåts.
Målet kommer inte nås till 2030. För att nå målet i framtiden krävs stora förändringar, framför allt för att begränsa påverkansnivån till vad bestånd och miljöer tål.
För att nå målet i framtiden krävs stora förändringar.
Analys utifrån preciseringar
Minskningen av viktiga fiskbestånd är avgörande för att trenden bedöms som negativ. Men även bälthavstumlarna minskar och flera nya främmande arter hittas. Fortsatt planeras det för, och ges tillstånd till, nya utsläppsökningar och utfyllnader.
Skånes hav är övergödda. Obalansen mellan viktiga populationer och mellan trofinivåer, förstärker övergödningens negativa effekter och missgynnar viktiga arter och funktioner.
VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten. I VISS finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.
Relativt stora havsområden har visst skydd, men skyddsnätverket saknar uppföljning och är varken representativt eller sammanhängande.
Vid Falsterbo har ytvattnets vintertemperatur ökat ungefär en grad sedan 1993. Den globala uppvärmningens följder är osäkra för både marina organismer och kulturlämningar. Som följd av uppvärmningen har havet efter förindustriell tid, försurats 0,1 pH-enheter.
Den globala uppvärmningens följder är osäkra för både marina organismer och kulturlämningar.
Få fiskbestånd mår bra. Östersjöns östra torskbestånd är nära en kollaps och det västra har historiskt låg lekbiomassa. Kattegatts kraschade torskbestånd har fortfarande inte återhämtat sig. Även torsken i Öresund tycks minska och visar liknande symptom som i södra Östersjön (mager och liten lever).
Sillbestånden runt Skåne har olika trender, men både det vårlekande beståndet på västkusten och i västra Östersjön, och beståndet i centrala Östersjön är på låga nivåer.
EU och Sverige fortsätter att överträda ICES råd för ålen. Detta har nu pågått i 25 år.
Bara spillror återstår av det skånska Östersjöfisket. Orsakerna är framför allt svaga fiskbestånd.
Bara spillror återstår av det skånska Östersjöfisket. Orsakerna är framför allt svaga fiskbestånd.
Knähaken är ett marint och kommunalt naturreservat utanför Helsingborg. Reservatet går ned på 30 meters djup i Öresunds djuphavsränna. Här nere finns en korallrevsliknande miljö med mer än 500 olika sorters ryggradslösa djur. Hit hör som exempel maneter, snäckor, musslor, kräftdjur och maskar. Pigghaj, klorocka och havskatt är några av de fiskar som kan ses i området.
I Knähakens naturreservat förekommer en riklig mängd hästmusslor som bildar stora musselbankar. Dessa musselbankar utgör i sin tur livsmiljö för många andra djur som vanligtvis lever på klippbottnar.
Georges Jansoone (JoJan), CC BY 3.0 , via Wikimedia Commons
Ett motståndskraftigt ekosystem med en balans mellan många arter kan återhämta sig från både naturliga störningar och störningar orsakade av människan. Havsområdena som omger Sverige har genomgått stora förändringar de senaste årtiondena på grund av negativ påverkan från mänskliga aktiviteter.
Det är inte sälarnas predation som orsakat fiskbeståndens nu dåliga status. Men i redan förändrade och påverkade ekosystem kan en samlad påverkan från både predation och mänskliga aktiviteter göra det svårare för fiskbestånd att återhämta sig.
Sälens roll i ekosystemen – påverkan på fiskbestånd och återhämtning, Havs- och vattenmyndigheten
Den blåfenade tonfisken fortsätter att återvända till Öresund. Tonfiskens årliga besök säger dock mycket lite om den generella utvecklingen i Skånes havsmiljö.
Bälthavspopulationen av tumlare har halverats på 18 år. Över 900 individer bedöms årligen dö i fiskenät. För att vara långsiktigt livskraftig, uppskattas att max 24 individer får dö årligen på grund av människan. Östersjöpopulationen består numera av cirka 500 djur och risken för utrotning är mycket stor.
Tumlarpopulationen i området från Kattegatt till sydvästra Östersjön har mer än halverats. För att beståndet ska kunna återhämta sig får inte fler än 24 djur dödas årligen, men siffror visar att över 900 individer dör i fisknät varje år.
Hoten mot tumlare är flera. Utöver oavsiktliga fångster i fisknät är tumlare också känsliga för miljögifter. De kan störas och skadas av undervattensbuller. Högt fisketryck och försämrad miljö i haven kan också leda till minskad tillgång på småfisk.
Forskare varnar: Antalet tumlare minskar kraftigt i Bälthavet, Naturhistoriska riksmuseet
Cirka 200 nya kustnära byggnader uppförs årligen i Skåne. Det totala påverkanstrycket på kusten är stort. Efterfrågan på kustnära boende ger högt förändringstryck i kustsamhällen som ofta har höga kulturhistoriska värden. Dessa värden riskerar att urholkas då många kommuner saknar antikvarisk kompetens och strategiskt kulturmiljöarbete.
Kunskapen om undervattenslämningar är låg. Erfarenhet visar att lämningar löpande skadas av trålning, spökgarn och nedskräpning. De riskerar också skador vid hamnutveckling, vindkraftsetablering och sandtäkter. Även erosion och stigande havsnivåer kan skada kulturhistoriska lämningar, landskap och bebyggelse.
Skeppsmask tycks öka i Öresund. Stora angrepp har nyligen skett i Malmöområdet. Skeppsmasken kan medföra stor påverkan på kulturhistoriska värden.
Flera ansökningar finns för havsbaserad vindkraft i eller nära Skåne. Förnybara energikällor är viktiga för klimatet och havet, men vindkraft kan också ha negativ påverkan på vissa natur- och kulturvärden.
Efterfrågan på kustnära boende ger högt förändringstryck i kustsamhällen som ofta har höga kulturhistoriska värden.
Strandnära bebyggelse innebär negativa konsekvenser för djur- och växtlivet, både i vattnet och på land, genom att livsmiljöer förstörs eller fragmenteras. Det innebär också inskränkningar i det allmänna friluftslivet och minskade upplevelsevärden. Ofta medför bebyggelse även en ökning av annan påverkan så som byggande av bryggor, båttrafik, muddring, strandmodifieringar och annan mänsklig aktivitet.
Miljömålsindikator: Kustnära byggande vid havet, sverigesmiljömål.nu
Flera av Skånes havsområden drabbas periodvis av syrebrist. Främst drabbas djupare bottnar, till exempel norr om Ven, men även grunda miljöer kan drabbas.
Årligen rensas stränder, muddras hamnar och dumpas muddermassor i Skånes hav. Denna påverkan är kopplad till normal användning av stränder och hamnar.
Skånes hav är spridningsområden för arter som kan anpassa sig till lägre och högre salthalter än de normalt lever i. De senaste åren har flera arter påträffats i Skåne som riskerar att inom 50 år påverka den biologiska mångfalden negativt. Avsaknaden av strategier för upptäckt och hantering, gör havsmiljön sårbar för potentiellt invasiva arter.
Miljöarbetets utveckling
Ingen tydlig skillnad ses i miljöeffekter baserat på återställande och påverkansförebyggande miljöarbete.
För varje år som går med ett tillstånd långt ifrån måluppfyllnad, ökar risken för att vi påverkas av så kallat shifting baseline syndrome, det vill säga att vi som samhälle allt mer tappar minnet av hur havsmiljön fungerat och mått genom historien, och därmed förlorar vi också allt mer förståelsen för havsmiljöns potential.
Behov av förändrad styrning
Sammantaget har dagens tillåtna verksamheter för stor påverkan i form av utsläpp, uttag och fysisk störning. I jämförelse tycks även den ökade påverkan vara större än vad dagens åtgärdsnivåer kan balansera eller motverka.
Det är samhällets tolkning av mål och direktiv och synen på utveckling och åtgärdskrav, som avgör om förbättring är möjlig. Bland annat krävs att utsläpp och uttag stoppas när miljön kräver det, att fiske bedrivs med minimal bottenpåverkan och bifångst, och att stadsutveckling sker på miljöns villkor.
God skräphantering och höga reningskrav kan minska påverkan från skräp, näringsämnen, gifter och läkemedelsrester. För detta krävs både nya regler och investeringar.
Bättre vattenhantering behövs i landskapet och i avloppssystem, för att minska risker för torka, översvämning och bräddning.
Flera skånska havsområden saknar övervakning. Detta medför osäkerheter för deras status, för deras hantering i miljöprövningar och deras behov av skyddsåtgärder.
Kumulativ påverkan behöver uppmärksammas i planering och miljöprövning, för att belysa hur havets organismer och funktioner sammantaget påverkas av alla olika påverkanskällor.
Länsstyrelsen Skåne anser att överfiskade bestånd måste återhämta sig genom tillräckligt långa fiskestopp. Mer rovfisk bör lämnas kvar i havet, fysisk påverkan på kust och hav bör minimeras och utsläpp bör begränsas till vad havsmiljön tål.
För varje år som går med ett tillstånd långt ifrån måluppfyllnad, ökar risken för att vi påverkas av så kallat shifting baseline syndrome, det vill säga att vi som samhälle allt mer tappar minnet av hur havsmiljön fungerat och mått genom historien, och därmed förlorar vi också allt mer förståelsen för havsmiljöns potential.
Åtgärdsarbete
Mängder av åtgärder genomförs lokalt som har en positiv, om än oftast mycket liten, effekt på havsmiljön. Dessa åtgärder redovisas i första hand under miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker.
Påverkan på kulturmiljö och undervattenslämningar
Länsstyrelsen Skåne har under 2025 arbetat med att bedöma hur utvecklingen av skeppsmask i Östersjön kan påverka marinarkeologiska lämningar och kustnära kulturmiljöer i trä.
Skeppsmaskar är inte alls maskar utan en familj med maskformade musslor. De angriper trä i saltvatten och är huvudorsak till att äldre vrak av träfartyg inte existerar i saltvatten.
Inventering av arter och natur
Länsstyrelsen Skåne har under 2025 använt medel från 1:11-anslaget (via LOVA), för att genomföra en länsövergripande inventering av ålgräs. Liknande inventeringar har tidigare genomförts 2004 och 2016. Inventeringen ger ökad kunskap om ålgräsets utbredning i Skåne.
Länsstyrelsen Skåne har studerat rekrytering av blåmusslor inom Kullabergs naturreservats nordsida, och undersökt ålgräsutbredning inom naturreservatet Hallands väderö.
Simrishamns kommun har tillsammans med Länsstyrelsen Skåne inventerat den marina miljön inom Stenshuvuds nationalpark. Detta ökar kunskapen om områdets marina natur- och kulturvärden.
Spökgarn och skräp
Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med dykorganisationen Global Underwater Explorers, rensat spökgarn inom Natura 2000-området Nordvästra Skånes havsområde. Arbetet pågår under 2025 och 2026.
Spökgarn och spöknät är ord för förlorade fiskenät, trålar och liknande fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar och fortsätter att fånga och döda fisk och andra djur under lång tid, så kallat spökfiske.
Spökgarn och andra förlorade redskap, Havs- och vattenmyndigheten
Helsingborgs stad har under en period mätt mängden skräp längs gångstråk vid stadens hamnbassänger. Projektet, som avslutas 2025, omfattar även att hitta möjliga åtgärder för att hantera nedskräpningen.
I Helsingborgs stad nya avfallsplan ingår åtgärder för minskad uppkomst av marint skräp.
Lomma kommun fortsätter förarbetet inför en installation en bubbelbarriär i Höje å. Planen är att barriären ska vara på plats våren 2026. Barriären väntas fånga delar av skräpet i Höje å innan det når havet.
Vattendrag, våtmarker och dammar
Fiskar som vandrar mellan hav och vattendrag är viktiga för havsmiljön. Under 2025 har nio biotopvårdande och sex vandringsfrämjande åtgärder utförts i Skånes vattendrag, till största del statligt finansierade.
Restaurering av vatten omfattar många olika typer av åtgärder. Det kan röra sig om återskapande av ett slingrande vattendrag, återmeandring, skapa fria vandringsvägar till återskapande av ålgräsängar längs kusten.
Bidrag till lokala projekt (LOVA, LONA) och medel från Landsbygdsprogrammet, har medfinansierat anläggning eller restaurering av 58 hektar näringsminskande våtmarker i Skåne under perioden oktober 2024 till september 2025.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Bidraget kan användas för olika insatser, som att bekämpa övergödning, minska spridningen av miljögifter från fritidsbåtar, restaurera vattenmiljöer, samordna åtgärder och ta hand om förlorade fiskeredskap.
Trelleborgs kommun har anlagt en ny dagvattendamm i Klagstorp. Dammen bidrar till ökad rening och näringsretention av områdets dagvatten.
Återskapande av stenrev
Inom projektet Improve Aquatic LIFE pågår förarbete för återskapande av ett stenrev i Skälderviken och ett stenrev i Öresund. Detta är ett första steg för att återställa bottenmiljöer i Skåne som skadats av stenfiske. Stenmaterialet planeras att läggas ut hösten 2026 och väntas gynna många olika arter.
Landskrona stad bidrar med cirka 500 kubikmeter stenmaterial samt gratis lagringsplats, för stenmaterial som ska användas till stenrevsrestaurering i Öresund 2026, inom projektet Improve Aquatic LIFE.
Återskapade stenrev bidrar till att få tillbaka en typ av bottenmiljöer som domineras av sten. På grund av det historiska stenfisket, alltså bortplockandet av stenar, på Skånes västkust har sådana områden försvunnit eller minskat.
Stenrev kommer att återskapas på två platser: utanför Segelstorpsstrand i norra delen av Skälderviken, och utanför Landskrona i mellersta Öresund.
Stenvolymerna kommer att läggas ut på ett sätt som skapar ytor för påväxande organismer och små och stora håligheter och gömställen. På så vis gynnar reven både organismer som blåmusslor och tång, men också små och stora fiskar och kräftdjur.
Utläggning av sten är planerat till hösten 2026.
Bekämpning och plantering av växter
Höganäs kommun har fortsatt att gräva bort vresros i kustnära miljöer. Detta ger möjlighet för inhemska arter att återta större ytor.
Lomma kommun har fortsatt att bekämpa invasiva växter i kustområden. Efter framgångsrik bekämpning kvarstår enbart hanterbara bestånd. Parksliden är på väg att utraderas helt och jättelokan finns bara i enstaka exemplar.
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De kan orsaka stor skada och flera av dem är förbjudna.
Kristianstads kommun har under sommaren 2025 planterat ålgräs på cirka 3 500 kvadratmeter i Hanöbukten utanför Åhus. Ökad förekomst av ålgräs skulle gynna flera arter och ekosystemtjänster i området.
Ålgräs fyller flera viktiga funktioner. Rotsystemet stabiliserar bottnen och minskar erosion och i bladen sker fotosyntes som binder koldioxid. Ålgräsängar brukar också kallas ”havets barnkammare”. De långa böljande bladen ger skydd och mat åt yngel och fiskar.
Pressmeddelande: Åhus får mer ålgräs – tack vare Finland! Kristianstads kommun
Andra fysiska åtgärder vid kusten
Trelleborgs kommun har efter stormen Babet försökt skydda viktiga kuststräckor med mindre strandfodringsinsatser istället för hårda skydd. Sanden finns kvar och fyller sin funktion trots tillfällen med högvatten och stora vågor.
Båstads kommun har gjort piren, som är en del av badbryggan vid Malen i Båstad, mer genomsläpplig. Detta bidrar till att vattenrörelserna blir mer naturliga i området.
Helsingborgs stad har fortsatt att testa att sätta upp olika strukturer på kaj- och vågbrytarkanter, för att skapa mikrohabitat på platser som annars är svåra för organismer att nyttja.
Lomma kommun har fortsatt utvecklingen av sina naturbaserade erosionsskydd.
Skyddad natur
Trelleborgs kommun invigde hösten 2024, Dalköpingeåns naturreservat. Reservatet följer åns sträckning från havet till nästan två kilometer uppströms. Reservatet kommer ge bättre miljöer och ökat skydd bland annat för havsvandrande öring.
Kristianstads kommun har under sommaren 2025 skickat ut förslag till beslut och skötselplan, gällande ett nytt marint naturreservat på Kiviksbredan i Hanöbukten.
Kiviksbredan är en utklippa som ligger cirka 8 km ut från fastlandet. Havsområdet hyser stora naturvärden och är livsmiljö för flera hotade djur- och växtarter.
Provtagning
Vattenvårdsförbundet för Västra Hanöbukten har genomfört provtagning av PFAS och algtoxiner i lekande gädda utanför Tosteberga. Resultaten kommer att öka kunskapen om gifternas förekomst och roll i havsmiljön.
Fisk och tumlare
Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att det från och med den 15 mars 2025 inte är tillåtet att fiska sjurygg i svenska havsområden. Beslutet innebär också att oavsiktliga bifångster omedelbart ska återutsättas och gäller tillsvidare.
Forskningsprojektet POSEIDON fortsätter studera tumlaraktivitet på Skånes västkust. Projektet studerar även tumlarnas potentiella bytesfiskar genom eDNA-prover.
Nyhet 2024, SVT: Forskare kartlägger tumlarnas favoritplatser i Öresund. Med hjälp av 28 detektorer runt om i Öresund ska forskare ta reda på var tumlarna trivs bäst. Från Öresundsbron i söder till Hallands Väderö i norr är de 28 detektorerna utplacerade i Öresund. Under två år ska projektet kartlägga vilka platser tumlarna föredrar.
Kunskap och utbildning
Helsingborgs stad har utfört flera olika insatser för att öka medvetenheten och intresset för havet, bland annat publika guidningar på forskningsbåten Sabella, håvningar, öppen havskoloni, aktiviteter på världshavsdagen, snorkling med dykklubben Delfinen på World snorkling day, samt utbildningar till lärare om livet vid stranden.
Lomma kommun har genomfört kunskapshöjande insatser om havsmiljön under ”Lommabuktens dag”.
Källor och fördjupning
ICES Förvaltningsråd 2024-2025
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 24–32, eastern Baltic stock (eastern Baltic Sea)
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 22–24, western Baltic stock (western Baltic Sea)
Cod (Gadus morhua) in Subdivision 21 (Kattegat)
Herring (Clupea harengus) in subdivisions 25-29 and 32, excluding the Gulf of Riga (Central Baltic)
European eel (Anguilla anguilla) throughout its natural range
Läs mer under övriga miljömål
