Säker strålmiljö 2025
Målet
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
Läget i Skåne 2025
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. Kommunerna arbetar med tillsyn av solarier och skolgårdar samt gör krontäckningsinventeringar och värmekarteringar. Exponeringen från UV-strålning kan minskas via information till allmänheten.
En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen. Uppmätta värden från magnetfält klarar aktuella gränser.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Säker strålmiljö finns följande preciseringar
- Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
- Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
- Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
- Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa preciseringar.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen för miljökvalitetsmålet som helhet är gemensamma för hela landet.
Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsmålets precisering om hudcancer kommer att nås till år 2030. Trots att medvetenheten om solvanor ökat något så fortsätter antalet fall av hudcancer att öka i hela landet.
Information och råd om solning finns bland annat på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
Analys utifrån preciseringar
Strålskyddsprinciper och radioaktiva ämnen
För strålning från kärnkraft, transporter av farligt gods och arbetsmiljöer, där strålande material hanteras, kan Länsstyrelsen Skåne sätta in förebyggande och skyddande åtgärder med stöd av lagstiftning.
Risken för utsläpp av radioaktiva ämnen har minskat sedan kärnkraftverket i Barsebäck stängdes ned. För närvarande körs enbart servicedrift på verket, och allt högradioaktivt avfall är borta. Det mellanradioaktiva avfallet monteras ned, mellanlagras i slutna behållare, och ska i framtiden föras bort till slutförvaring. Den 1 juli 2016 invigde Barsebäck Kraft AB (BKAB) sitt temporära interndelslager där reaktordelarna från Barsebäck 1 och Barsebäck 2 ska förvaras i väntan på att anläggningen Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) står färdig vid Forsmark. Nedmontering av mellanradioaktivt material, såsom delar från reaktorerna, sker nu när det nya mellanlagret blivit färdigställt.
På lokal nivå har kommunerna en viss beredskap att hantera mindre utsläpp av radioaktiva ämnen inom kommunen.
Ultraviolett strålning
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter öka, och antalet nya fall årligen i Skåne ligger över riksgenomsnittet. Den allvarligaste formen, malignt melanom, är en elakartad tumörsjukdom som lätt bildar metastaser, vilket medför att sjukdomen sprider sig i kroppen.
I Skåne var antalet nya fall under 2023 för malignt melanom 55 för kvinnor och 67 för män. Trenden är ökande. Se diagram.
Antal nya cancerfall per år av 100 000 invånare, Skåne län
Diagram: Antal diagnosticerade fall av hudtumörer per 100 000 invånare i Skåne åren 1970-2023 (ålderskorrigerat till befolkningen år 2000). Inkluderar ej basalcellscancer.
Källa: Naturvårdsverket/sverigesmiljomal.se med data från Socialstyrelsens statistikdatabaser.
Solens UV-strålning är den främsta orsaken till hudcancer. Upprepade brännskador av solen, särskilt under barn- och ungdomsåren, ökar risken för malignt melanom. Det finns en fördröjning mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer vilket innebär att dagens insjuknande i hudcancer kan återspegla en exponering för UV-strålning som har inträffat tiotals år tidigare. Att ändra människors attityd och beteende gentemot sol och UV-strålning tar tid men är grundläggande för att uppnå preciseringen. Information och råd om solning finns bland annat på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
I barnmiljöhälsorapporten Skåne 2021 är den övergripande bilden att medvetenheten om solens risker ökar bland vårdnadshavare. Resultaten tyder ändå på en riskfylld solexponering för barnen, främst vid vistelse i länder med starkare sol men även på hemmaplan. Strålsäkerhetsmyndighetens årliga enkät om svenskars solvanor visar att andelen svenskar som har bränt sig flera gånger i solen har ökat under 2024, och det sker oftast på utlandssemestrar.
Elektromagnetiska fält
Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är inom de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden.[1] Undersökningen gäller Sverige som helhet; för Skåne ingår kommunerna Helsingborg och Malmö. Sammanfattningsvis visar rapporten tydligt att exponeringen för radiovågor generellt är högre i tätorter än i glesbygden men att samtliga mätvärden ligger under gällande referensvärden (SSMFS 2008:18).
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har utvecklat ett mobilt mätsystem som bättre kan uppskatta radiovågors styrka i olika utomhusmiljöer. Systemet kan mäta i farten och gör en mätning i sekunden. Det gör det möjligt att samla in stora mängder mätdata med god geografisk spridning.
Strålsäkerhetsmyndighetens mobila mätningar av radiovågor under åren 2012-2020
Miljöarbetets utveckling
Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att riskerna av nedmonteringen av kärnkraftverket i Barsebäck är hanterbara.
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter öka, och antalet nya fall årligen i Skåne ligger över riksgenomsnittet. Att ändra människors attityd och beteende gentemot sol och UV-strålning tar tid men är grundläggande för att uppnå preciseringen. Det är viktigt att tänka på att vår solexponering kan komma att öka med ökad klimatpåverkan och att en betydande andel barn och vuxna fortfarande bränner sig i solen varje år.
Dagens samhällsutveckling kommer att generera mer elektromagnetisk strålning; i vissa fall kan dock ny förbättrad teknik innebära att exponeringen istället minskar. Utvecklingen och utbyggnaden av femte generationens mobiltelefonisystem 5G använder, liksom tidigare generationers system, radiovågor för att överföra informationen trådlöst.
Strålsäkerhetsmyndigheten samlade bedömning är att det inte finns någon strålskyddsmässig grund för att avstå från det pågående införandet av 5G. Detta gäller förutsatt att mobiloperatörerna säkerställer att referensvärdena inte överskrids på platser där människor vistas och att miljöbalken i övrigt beaktas.
Behov av förändrad styrning
Eftersom dagens informationskampanjer inte får tillräckligt stort genomslag skulle en nationell kampanj om solvanor som drivs av Strålskyddsmyndigheten, men som kan spridas regionalt och lokalt under samma tidsperiod, vara önskvärd.
Kommunerna har ansvaret för tillsynen den miljöfarliga verksamhet som en 5G mast utgör. Tillsyn behöver ske av att mobiloperatörerna säkerställer att referensvärdena inte överskrids på platser där människor vistas och att miljöbalken i övrigt beaktas.
Åtgärdsarbete
Miljömålsarbetet inom Säker strålmiljö bedöms ha störst påverkan på Mål 3 Hälsa och välbefinnande, i Agenda 2030.
Kopplingar kan även göras till de globala målen
6. Rent vatten och sanitet för alla,
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt,
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur,
11. Hållbara städer och samhällen,
12. Hållbar konsumtion och produktion och
14. Hav och marina resurser.
Radioaktivitet
På regional nivå arbetar Länsstyrelsen Skåne med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen. Det är ett ständigt pågående arbete. Beredskapen är inriktad dels på att hantera större utsläpp av radioaktiva ämnen som är av sådan omfattning att det behövs skyddsåtgärder för allmänheten, dels situationer då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger.
På senare tid har Länsstyrelsen bland annat arbetat med de nya beredskapszoner som införts i och med en förändring i 4 kap 24-28§§ Förordning (2003:789) och skydd mot olyckor, där en planeringszon nu omfattar Båstads kommun. Länsstyrelsens roll är att förbereda för att kunna vidta vissa skyddsåtgärder så att allmänheten kan skyddas vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Finansiering görs genom ordinarie rambudget. Arbetet är påbörjat tillsammans med Båstads kommun och Länsstyrelsen i Hallands län. Effekten förväntas vara en höjd säkerhet för invånare i Båstads kommun.
Förordning om skydd mot olyckor, Svensk författningssamling, riksdagen.se
Det är i dagsläget svårt att bedöma riskbilden för terror eller olyckor med herrelösa strålkällor. Länsstyrelsen Skåne samarbetar regionalt med polis, räddningstjänst och Region Skåne inom området farliga ämnen som även omfattar olyckor med strålkällor då ansvaret för händelser med dessa strålkällor ligger på polisen vid terrorhändelser och kommunal räddningstjänst vid andra olyckor.
Så kallade herrelösa strålkällor handlar om radioaktivt avfall som inte omfattas av tillsynen. Det kan till exempel vara strålkällor som är så gamla att de inte finns registrerade i systemet för reglering, eller har stulits, övergivits eller förlorats.
Lunds kommun har tagit fram en beredskapszon för European Spallation Source (ESS) i Lund, eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten beslutat placera anläggningen i beredskapskategori 2.
Räddningstjänsten Syd har börjat bygga upp förmågan att hantera ett utsläpp av radioaktiva ämnen från European Spallation Source (ESS) i Lund, och Länsstyrelsen Skåne följer arbetet.
Höganäs kommun har kontroll av bakgrundsstrålning på tre platser i kommunen.
Förebyggande mot hudcancer: skugga och solskydd
Lunds kommun och Helsingborgs stad har genomfört krontäckningsinventeringar. Syftet är att identifiera områden med få träd, så att trädplanteringar sedan kan förläggas på platser där skugga behövs, till exempel på skolgårdar och lekplatser.
Helsingborgs stad har en Handlingsplan för stadens träd. Ett av delmålen är att utöka krontäckningsgraden i centralorten till 20 procent.
Lunds kommun har genomfört en värmekartering där man har identifierat värmeöar och också olika typer av byggnader där det är extra varmt, exempelvis kring skolor och förskolor. På så sätt kan man exempelvis identifiera vilka förskolor som är olämpliga att ha öppna på sommaren (då verksamheten koncentreras till färre lokaler) för att det inte finns skuggrika miljöer för barnen att vara ute i.
Malmö stad utför sedan två år tillsyn på förskolornas gårdar och tittar särskilt på barnens möjligheter till solskydd och skugga. Vid etablering av nya skolor och förskolor rekommenderar miljöförvaltningen att minst 50 procent av gården bör vara naturligt skuggad av träd och växtlighet vid de mest använda lekytorna. En nyetablerad gård kan inledningsvis underskrida rekommendationerna väsentligt då växterna inte nått sin fulla storlek. I sådana lägen ställs krav om att komplettera skuggförutsättningarna, exempelvis med solsegel, parasoll och markiser tillsammans med goda rutiner från verksamhetens sida.
Trelleborgs kommun har genomfört informationsinsatser till kommunens skolor, förskolor, ansvarig skolförvaltning samt till kommunal och privata fastighetsägare, om vikten av tillräcklig skugga på förskole- och skolgårdar för att förebygga att barn och unga utsätts för solljusets UV-strålning i för stor omfattning. Informationsinsatsen inkluderade även information om appen ”Min Soltid” för vägledning till förskolepersonalen om UV-index under dagen.
Trelleborgs kommun arbetar fram till år 2030 med att förbättra tillgången till skugga i förskolors utemiljöer. Arbetet utgår från en inventering som genomfördes 2021. Förbättringarna sker etappvis utifrån en framtagen prioriteringslista, där de förskolor som har minst tillgång till skugga åtgärdas först. Mer kortsiktiga lösningar med solsegel och beklädda spaljéer, kompletteras med långsiktiga lösningar som plantering av träd, buskar och annan växtlighet. Åtgärderna finansieras bland annat genom äskande från ansvarig kommunal nämnd.
Ystads kommun genomförde 2022 en värmekartering för tätorten Ystad och en sårbarhetsanalys för särskilda boenden och förskolor inom staden. Analysen baserades på hur stor yta av förskolegården som hade hög eller mycket hög risk för värmestress på grund av hög strålningstemperatur (dvs mycket liten tillgång till skugga). Åtgärder har därefter vidtagits för att minska risken för värmestress, men åtgärderna bidrar även till att minska risken att utsättas för skadliga UV-strålar. Solskydd har installerats på samtliga förskolegårdar, och barngrupper vistas i skuggan när det finns risk för värmestress.
Lomma kommun har haft en kampanj i anslutning till stränderna samt en kampanj på förskolorna riktat till föräldrar om solens skadliga verkan på barn. (Se affisch.)
Förebyggande av hudcancer: solarier
Helsingborgs stad bedriver en aktiv och regelbunden tillsyn på solarier och kontrollerar bland annat att det finns anslag med information om att sola säkert. (Malmö stad, Bromölla kommun, Klippans kommun, Höganäs kommun nämner också tillsyn på solarier.)
Läs mer under övriga miljömål
