Levande skogar 2025
Målet
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Läget i Skåne 2025
För att nå Levande skogar i Skåne län behövs fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel för formellt skydd, naturvårdande skötsel och inventering av skogens alla värden. Det är nödvändigt att skogssektorn fortsätter utveckla sitt sektorsansvar i form av bland annat frivilliga avsättningar och rätt prioriterad och placerad miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Många Gröna steg behöver tas för att få en funktionell grön infrastruktur.
Gröna steg är motivationsskapande, relevanta och betydelsefulla mål på vägen mot miljömålet Levande skogar. Skogsstyrelsens rapport 2023/03 Gröna steg för Levande skogar
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Levande skogar finns följande preciseringar
- Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
- Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Skogsmarkens egenskaper och processer
Grön infrastruktur
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Bevara natur- och kulturmiljövärden
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Tillståndet för miljömålet Levande skogar, enligt preciseringarna i tabellen ovan, bedöms fortsatt ha en negativ trend och bedöms inte nås till 2030 med de styrmedel som idag är beslutade. Insatser för att bevara och utveckla viktiga livsmiljöer för hotade och känsliga arter i Skåne är inte tillräckliga för att skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas.
För att få till en funktionell grön infrastruktur på landskapsnivå i Skåne län behöver skogssektorn arbeta mer förebyggande och höja kvalitén på planeringen av hänsynen till natur- och kulturmiljö och sociala värden. Sektorsansvaret har stor betydelse för arbetet med att nå Levande skogar.
Skogsstyrelsen bedömer att utvecklingen för Levande skogar i Skåne är negativ. Utvecklingen i miljön blir delvis bättre, men det går för långsamt. Begränsade anslag för bildande och förvaltning av formellt skydd samt åtgärdsprogram för hotade arter, och tillfälligt stopp för ansökningar till det statliga stödet LONA, ger snabbt negativ effekt på många av Levande skogars preciseringar. Uppföljningen av indikatorerna hänsyn vid strandlinje, lämnad miljöhänsyn och hänsyn till kulturmiljöer visar på en negativ utveckling. För dessa områden har verksamhetsutövaren stor rådighet över tillståndet.
Insatser för att bevara och utveckla viktiga livsmiljöer för hotade och känsliga arter i Skåne är inte tillräckliga för att skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas.
Analys utifrån preciseringar
Förflyttning av klimatzoner, förlängning av vegetationsperiod, konkurrens och förlust av arter är de mest påtagliga klimateffekterna för naturmiljö och biologisk mångfald.
Även förändrad nederbörd, temperatur, snötäcke och därigenom grundvattennivå har betydelse. Idag är påverkan från klimatförändringar lika stor som all kumulativ miljöpåverkan som finns från andra belastningar.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Skogsbruksåtgärders utformning kan påverka skogsmarkens egenskaper och processer, i synnerhet vattendrag, dess närområde och arter.
Det finns samband mellan grad av markpåverkan och kantzonsbredd. Ju smalare kantzon ju mer körspår nära vattnet. I hela landet är andelen strandlinje som saknar lämnad hänsyn 35 procent. Genomsnittlig bredd på lämnad vattenhänsyn är elva meter.
I Skåne beräknas årligt kvävenedfall till barrskog till 9,6 kg per hektar. Den kritiska belastningsgränsen är 5 kg per hektar och år. Ett överskridande påverkar markvegetationen i skogarnas ekosystem och ökar risken för nitratläckage till bäck-, sjö-, och grundvatten.
Trots minskning av svavelnedfall till skog är markvattnet fortfarande försurat i norra Skåne. Ett intensivt skogsbruk med stort uttag av biobränsle bidrar till försurning och förtar effekten av minskat nedfall. De senaste fem åren har det i Götaland tagits ut biobränsle på cirka 65 procent av den avverkningsanmälda arealen. Genom askåterföringen kan effekten av försurningen minskas. Askåterföring utfördes på cirka 3 100 hektar i Skåne under 2024.
Även ekosystem på land kan påverkas när halterna av övergödande ämnen blir alltför höga. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids i dag i delar av Sverige genom atmosfäriskt nedfall av övergödande kväve. Överskridande kan leda till att markvegetationen i skogarnas ekosystem påverkas. Det innebär också en ökad risk för läckage av nitrat till bäck-, sjö- och grundvatten.
Miljömålsindikator: Nedfall av kväve till barrskog, Skåne län. sverigesmiljomal.se
Grön infrastruktur
En funktionell grön infrastruktur innebär ett nätverk av livsmiljöer för växter och djur på landskapsnivå. Formellt skydd och frivilliga avsättningar är centrala verktyg för att nå dit.
I Skåne är 5 procent av den produktiva skogsmarken formellt skyddad och ytterligare 6 procent frivilligt avsatt.
I Skåne finns 13 600 hektar produktiv skogsmark med gammal skog med särskild indikation på höga naturvärden. Arealen har minskat något sedan 2019.
På avverkningarna i Götaland lämnas 7,9 procent av den avverkade arealen som miljöhänsyn för att gynna och bevara biologisk mångfald.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Skogarna i den kontinentala regionen, där Skåne ligger, har inte gynnsam bevarandestatus. Avverkning har stor negativ påverkan på arter som kräver eller gynnas av skoglig kontinuitet. En stor del av Sveriges rödlistade arter är knutna till skogar med lång kontinuitet av ädla lövträd. Viktiga livsmiljöer är små och ofta fragmenterade. Den gröna infrastrukturen behöver bli bättre för att naturvärden ska kunna bevaras. Övergripande landskapsperspektiv och helhetssyn behövs för att bevara och förstärka mångfalden i skogen.
Ädla lövträd är alm, ask, bok, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn.
Svensk Fågeltaxering övervakar förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga och kunniga ornitologer antalet fåglar, vid olika tider på året och på mer än tusen lokaler runt om i Sverige.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Många kulturlämningar är okända och oregistrerade. Andel kända kulturlämningar som skadas vid avverkning, markberedning och plantering, med tydlig påverkan samt grova skador, ligger på 11 procent i Götaland. 15 procent av lämningarna är markerade med kulturstubbar. Av de som saknar markering är 12 procent skadade eller grovt skadade.
Länsstyrelsen har sedan ändrad ärenderutin hos Skogsstyrelsen 2019 fått in mycket färre ansökningar om tillstånd till ingrepp i fornlämning. Förändringen innebar att markägare och skogsbolag själva skulle ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen. En genomförd GIS-analys hos 14 av landets länsstyrelser bekräftar detta och år 2023 ansöktes det om tillstånd på endast 37 procent av alla avverkningsanmälningar inom 30 meter från registrerad lämning med fornlämningsskydd.
Det finns en stor risk att föryngringsavverkningar utan tillstånd enligt kulturmiljölagen har ökat vilket sannolikt innebär att fler fornlämningar skadas i skogsbruket.
Det finns en stor risk att föryngringsavverkningar utan tillstånd enligt kulturmiljölagen har ökat vilket sannolikt innebär att fler fornlämningar skadas i skogsbruket.
Fortsatta medel till skötsel av värdefulla områden och restaurering av naturvärden behövs. Om de naturvärden som finns idag försvinner kan de inte återskapas inom överskådlig tid.
Miljöarbetets utveckling
Länsstyrelsen Skåne har på grund av minskad budgettilldelning för förvaltning av skyddade områden främst prioriterat betesmarker och slåtterängar där naturvärdena riskerar att försvinna om den årliga hävden upphör. Därmed har skog inte kunnat prioriterats i lika hög omfattning.
Intresset hos markägare för formellt skydd på sin mark är så pass stort att Länsstyrelsen Skånes budget för formellt skydd används helt i länet och markägare får vänta på att få sina marker skyddade. Detta gäller särskilt extra kostsamma objekt. Skogsstyrelsens arbete med att bilda biotopskydd och naturvårdsavtal begränsas till stor del av brist på personalresurser.
Utgångspunkten i nationell strategi för formellt skydd av skog är det gemensamma ansvaret för myndigheter, skogliga aktörer och markägare att bevara skogar med höga naturvärden.
Flera åtgärdsprogram i Skåne för hotade arter har prioriterats ned helt eller delvis på grund av låg nivå av tilldelade medel.
Skogssektorns framtagande av de sju Gröna steg som kopplar till Levande skogar tydliggör behovet av samlad och aktuell kunskap om indikatorer för Levande skogar.
För Skogsstyrelsen innebär rättsutvecklingen inom artskydd hårda prioriteringar inom tillsyn och rådgivning. Skogssektorn lägger resurser på att få till bättre förebyggande arbete. Det är viktigt att det övriga övergripande arbetet för skogens miljö-, kultur-, och sociala värden inte får stå tillbaka. Alla delar behövs för att Levande skogar ska nås.
Behov av förändrad styrning
Ryckighet i tilldelning och osäkra bevarandeanslag försvårar myndigheternas möjlighet att möta upp markägarnas frivilliga intresse för formellt skydd av skogar med höga naturvärden. Det är viktigt att ge myndigheterna långsiktig möjlighet att implementera och utveckla arbetssätt för strategin för formellt skydd.
Fortsatta medel till skötsel av värdefulla områden och restaurering av naturvärden behövs. Om de naturvärden som finns idag försvinner kan de inte återskapas inom överskådlig tid.
Samlad och aktuell kunskap om var hotade arter, värdefulla naturmiljöer, kulturmiljövärden och sociala värden finns är fundamental för skogsbrukets och skogsägarnas förebyggande arbete och planering av hänsyn. Långsiktiga resurser för ökad samverkan och tillgång till kunskapsunderlag vore önskvärt. Kunskapsbrist råder om var värdekärnor och hänsynskrävande biotoper finns. Inventeringar behöver identifiera värdekärnor för att länka samman dem i ett större landskapsperspektiv och skapa grön infrastruktur.
Åtgärdsarbete
Kunskapshöjande åtgärder för skogsägare
Skogsstyrelsen har i Skåne under senaste året genomfört flera kurser och fältträffar om kulturmiljövård, ädellövskogsskötsel, naturvårdande skötsel, återvätning, hyggesfritt brukande och kunskap om särskilt viktiga arter, där målgruppen har varit skogsägare och yrkesverksamma i skogen. Den ökade kunskapen hos deltagarna i kursernas olika ämnen är viktig för miljömålet Levande skogar.
Biotopskyddsområden, naturvårdsavtal, naturreservat och frivilliga avsättningar
Det senaste året har Skogsstyrelsen beslutat om 6 biotopskyddsområden som totalt omfattar 35 hektar produktiv skog.
Det senaste året (september 2024 – september 2025) har Länsstyrelsen Skåne tagit 13 beslut om naturreservat som omfattar 301 hektar produktiv skogsmark. Av dessa är 4 beslut, omfattande 60 hektar produktiv skogsmark, initierade av markägare.
Under det senaste året har det kommunala naturreservatet Lerbergsskogen i Höganäs kommun bildats. Det omfattar 9,8 hektar produktiv skogsmark.
Skånes skogsägares frivilliga avsättningar omfattar 25 900 hektar produktiv skogsmark. Områdena är ett viktigt bidrag till Levande skogar och en del av den gröna infrastrukturen.
Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark. SCB
Lerbergsskogen är ett kommunalt skogsreservat utmed kusten mellan Lerberget och Höganäs. Bland tallar, buskar och lövträd hittar många småfåglar mat och bostad.
Äldre kartor visar att naturreservatet var sandig betesmark med flygsand och helt utan träd på 1800-talet. Dagens skog har framför allt vuxit upp under 1900-talet. En del tall planterades tidigt för att förhindra sandflykt. På senare tid har syftet med skogen främst varit att möjliggöra rekreation.
Lerbergsskogen domineras av tall, vårtbjörk och till viss del skogsek. Närmast Lerbergsvägen finns större planterade bestånd av bergtall och den nordamerikanska arten strandtall. Intill bebyggelsen i norr dominerar planterad bok. Den relativt täta blandskogen och tillgången på död ved ger bra förutsättningar för ett rikt fågelliv.
Naturreservatet Lerbergsskogen är ett av få tätortsnära skogsområden i Höganäs och Lerberget.
Skogsstyrelsen har under det senaste året tecknat avtal för naturvårdande skötsel i 14 olika biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Exempel på insatser är frihuggning kring grova ekar, veteranisering och bortröjning av gran i ädellövskogsmiljöer. Insatserna bidrar till preciseringen Bevarade natur- och kulturmiljövärden.
Länsstyrelsen Skåne har inom skyddade områden genomfört naturvårdande åtgärder som att bekämpa invasiva arter, satt igen diken, friställt grova träd och skapat flerskiktning.
Veteranisering är en naturvårdsmetod som går ut på att medvetet skada träd för att få dem att utveckla miljöer och strukturer som normalt bildas i mycket äldre träd.
Hotade arter
Inom arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) för sex hotade bokskogsarter har Länsstyrelsen Skåne arrangerat kursen biotopstatusbedömning av bokskogsmiljöer. I arbetet med ÅGP för särskilt skyddsvärda träd har Länsstyrelsen haft en träff med kommunerna som bland annat tog upp bildande av naturminne.
LIFE-projekt
Länsstyrelsen Skåne har sedan 2024 påbörjat arbetet med ett 6-årigt EU-projekt (LIFEs a Beech) som ska arbeta med restaurering av bokdominerad ädellövskog, som tidigare brukats för virkesproduktion, till att kunna utvecklas till naturskog, men även utveckla kostnadseffektiva metoder för naturvårdsåtgärder och inventering av Phytophthora i bokdominerad skog.
LIFE’s a Beech arbetar med ekologisk restaurering av ädellövskogar inom Natura 2000-nätverket i södra Sverige och centrala Belgien. Många av skogarna som idag är skyddade som Natura 2000 har tidigare använts för kommersiella ändamål, och är därför likåldriga med få inslag av andra trädslag än bok.
Målet med projektet är att skapa en sammanhängande grön infrastruktur av friska och artrika ädellövskogar, där träden kan bli riktigt stora och gamla och där det finns gott om död ved i kombination med blommande gläntor. Detta kommer gynna arter som insekter, mossor, lavar och fladdermöss.
Invasiva arter
Länsstyrelsen Skåne har bekämpat gul skunkkalla i sumpskogar inom arbetet med åtgärder mot invasiva, främmande arter (IAS).
Insatser från skogsägare
Totalt är 224 800 hektar skogsmark omfattade av certifieringarna FSC och PEFC.
Skogscertifiering är ett frivilligt åtagande som du som skogsägare kan ta för ett ansvarsfullt och uthålligt skogsbruk. Vid en certifiering tecknar du ett avtal där dina åtaganden för den certifieringsstandard du valt framgår. I Sverige finns två system: FSC-standard och PEFC-standard. Båda certifieringssystemen har likartade krav när det gäller skogsbruksstandard, miljöstandard och den sociala standarden.
Skogsägarna i Skåne använder statligt stöd för ädellövskogsbruk. Under 2024 utbetalades totalt 10 081 000 kronor. Åtgärderna gynnar areal och förekomst av ädellövskog i den gröna infrastrukturen.
Kontinuerliga kunskapsinsatser och kalibreringar om målbilder för god miljöhänsyn, naturvärdesbedömning, hyggesfritt skogsbruk samt för att förhindra allvarliga körskador genomförs av skogsföretag och markägarorganisationer i Skåne.
Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)
Vill du utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du få kostnadsfri rådgivning och söka Nokås-stöd. Du som äger skogsmark eller som har markägarens tillstånd kan söka stödet.
Här är några exempel på vad du kan få stöd för (fler finns på den länkade webbsidan):
- Sköta naturmiljöer
- Naturvårdsbränning
- Hägna värdefull lövskog
- Plantera lövskog på nedlagd jordbruksmark
- Plantering för att skapa brynmiljöer
- Restaureringshamling
- Stängsling för skogsbete
- Anlägga grunda våtmarker
- Återställa lekplatser eller ta bort vandringshinder i vattendrag
- Sköta kulturmiljöer
- Röja, rensa upp och märka stig eller vandringsled
NOKÅS – natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen, Skogsstyrelsen
Källor och fördjupning
Kuglerova, L. et al. (2020). Cutting edge – A comparison of contemporary practices of riparian buffer retention around small streams in Canada, Finland and Sweden. Water Resources Research 10.1029/2019WR026381
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Naturvårdsverket
Läs mer under övriga miljömål
