Grundvatten av god kvalitet 2025
Målet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Läget i Skåne 2025
Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet. Avslutet av regeringens dricksvattensatsning som pågått under åren 2018–2024 har märkts tydligt, då åtgärdsarbetet under 2025 har minskat avsevärt. Mer medel behövs för att kunna nå målet. För att kunna följa upp grundvattnets status behövs även en databas för råvattenanalyser samt krav på rapportering av analysdata.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Grundvatten av god kvalitet finns följande preciseringar
- Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.
- God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status.
- Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
- God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status.
- Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer.
- Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Grundvattnets kvalitet
God kemisk grundvattenstatus
Kvaliteten på utströmmande grundvatten
Vi saknar underlag för att kunna bedöma denna precisering.
God kvantitativ status
Grundvattennivåer
Bevarande av naturgrusavlagringar
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Målet bedöms inte nås till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Nya fynd av bekämpningsmedel som analyseras sedan 2021 och som har hittats i halter över SGU:s tröskelvärde för bekämpningsmedel i många skånska vattentäkter gör det svårt att uppnå miljömålet. Även PFAS i grundvatten är en utmaning, då fungerande reningsmetoder saknas eller är väldigt kostsamma. Gifter i grundvattnet är tillsammans med påverkad kvantitet de största hindren för att målet ska nås och fler åtgärder behöver genomföras.
Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön ännu. Åtgärdsarbete pågår enligt vattenförvaltningen, där målet är att god kemisk och kvantitativ status ska nås till 2027.
Gifter i grundvattnet är tillsammans med påverkad kvantitet de största hindren för att målet ska nås och fler åtgärder behöver genomföras.
PFAS är ett samlingsnamn för en stor och komplex grupp på mer än 10 000 identifierade högfluorerade ämnen. De har varierande egenskaper och en bred användning i samhället. Gemensamt för många PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner.
Analys utifrån preciseringar
Grundvattnets kvalitet
Analysdata från den nationella och regionala miljöövervakningen samt råvattenkontroller visar att tröskelvärdet för framför allt bekämpningsmedel, PFAS24 (i PFOA-ekvivalenter) och ammonium överskrids i ett antal stationer, vilket ställer högre krav på rening.
PFAS-föroreningar är svårt att rena bort och är därför de ämnen som begränsar dricksvattenanvändningen mest.
PFAS24: Mätning av en utvald grupp av PFAS. PFAS – gränsvärden och tillståndsklasser, SGU
PFOA: Perfluoroktansyra
God kemisk grundvattenstatus
Det pågår just nu arbete med statusklassning av grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen för vattenförvaltningscykel 4. Troligtvis kommer ungefär ett trettiotal av de 212 grundvattenförekomsterna i Skåne bedömas att inte uppnå god kemisk status utifrån befintliga analysdata. Det saknas dock övervakningsdata för många grundvattenförekomster, där potentiella mänskliga påverkanskällor har identifierats. Vid otillräckligt underlag betraktas statusen som god. Detta innebär en osäkerhet i klassningen.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem.
Arbetet med vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga förvaltningscykler, där informationen från de olika momenten uppdateras i varje cykel.
Sammanfattning av vattenförvaltningscykeln för grundvatten, SGU
Kvaliteten på utströmmande grundvatten
Det saknas i stort sett underlag för att kunna bedöma denna precisering. I Skåne finns dock minst en plats där utflödande förorenat grundvatten bidrar till belastning av PFAS på ett vattendrag, så att miljökvalitetsnormen för ytvattenförekomsten inte nås.
God kvantitativ grundvattenstatus
I förra statusklassningen bedömdes en förekomst ha otillfredsställande kvantitativ status och en handfull förekomster bedömdes vara i risk för otillfredsställande status. För tillfället prioriteras tillsyn av vattenuttag i förekomsten med otillfredsställande kvantitativ status för att nå god status.
Grundvattennivåer
I Skåne låg grundvattennivåerna i små magasin ganska högt under vintern 2024/2025, men började redan sjunka i mars. I början på april var de på en normal nivå för att sedan sjunka till låga nivåer under april till juni och ovanligt låga nivåer från juli till oktober 2025.
I de stora magasinen var grundvattennivåerna i stora delar av länet låga fram till början av december 2024. Nivåerna återhämtade sig till ganska höga nivåer under januari och februari 2025 för att redan i början på mars börja sjunka igen. Grundvattennivåerna i stora magasin har varit låga i stora delar av länet under juni månad och i de östra delarna sjunkit till ovanligt låga nivåer under juli månad. I slutet av augusti var nivåerna ovanligt låga i hela länet och har inte börjat återhämta sig än.
De låga grundvattennivåerna under sommaren 2025 har framför allt gett problem med den enskilda vattenförsörjningen. Följderna för växt- och djurliv har inte följts upp.
Sveriges Geologiska undersöknings (SGU) jämförelse av grundvattennivåer i små och stora magasin med samtliga nivåer för perioden 1961 till och med föregående år:
Bevarande av naturgrusavlagringar
Bedömning är att preciseringen är nära att nås till 2030. I stort sett går nu allt naturgrus som används vid betongtillverkning att ersätta med krossat berg, vilket innebär ett mindre behov av naturgrus. Restriktiv lagstiftning och praxis kring nya tillstånd för naturgrustäkter är förutsättningar för att säkerställa ett mindre uttag av naturgrus och därmed skydd av grundvattnet. I princip alla pågående naturgrustäkter i Skåne kommer innan 2030 ha hunnit avslutas, alternativt ha omprövats enligt gällande lagstiftning. Detta innebär att bedömning görs i prövningen om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. Inget tillstånd till naturgrustäkt får medges om täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning. Två täkter med tillstånd till 2030 prövades dock innan den nya strikta formuleringen i lagtexten trädde i kraft. När alla naturgrustäkter har prövats enligt den nuvarande lagtexten bedöms preciseringen vara uppnådd.
Inget tillstånd till naturgrustäkt får medges om täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning.
Det finns ett stort behov av en databas som kan samla in råvattenanalyser. Det behövs även ett lagkrav för att rapportera in data till en sådan databas. Dessa åtgärder tillsammans med förstärkt miljöövervakning behövs för att kunna göra säkrare och bättre bedömningar av statusen och utvecklingen i grundvattenmiljön.
Miljöarbetets utveckling
Det har genomförts bra åtgärdsarbete som på sikt kommer att leda till bättre grundvattenkvalitet och -kvantitet, mycket tack vare regeringens extrasatsning riktad till Länsstyrelserna under 2018–2024. Denna extrasatsning har lett till ett förstärkt arbete med skydd av allmänna vattentäkter, tillsyn i vattenskyddsområden, tillsyn av vattenuttag och revidering av den regionala vattenförsörjningsplanen. Efter att satsningen tagit slut har dock åtgärdsarbetet stannat upp.
Det behövs fortsatt åtgärder för att minska påverkan från pågående verksamhet, till exempel läckage av bekämpningsmedel och näringsämnen från jordbruket. Det krävs även fortsatt kartläggning och åtgärdsarbete i förorenade områden som läcker farliga ämnen till grundvattnet, framför allt när det gäller PFAS.
Behov av förändrad styrning
Den nationella och regionala miljöövervakningen klarar i dagsläget inte av att uppfylla övervakningsbehovet enligt vattenförvaltningen och miljömålet. Tidigare har råvattenanalyser som vattenproducenter frivilligt rapporterat till SGU, använts för bedömningen av miljömålet. SGU har varit tvungen att stänga ner vattentäktsarkivet, där den typen av data har samlats, utan att den har ersatts av en annan databas. Tillgängliga data för att bedöma den kemiska statusen och grundvattenkvaliteten har därmed minskat avsevärt. Det finns ett stort behov av en databas som kan samla in råvattenanalyser. Det behövs även ett lagkrav för att rapportera in data till en sådan databas. Dessa åtgärder tillsammans med förstärkt miljöövervakning behövs för att kunna göra säkrare och bättre bedömningar av statusen och utvecklingen i grundvattenmiljön.
Nya riktade satsningar behövs om målet ska kunna nås. Mer resurser behövs för tillsyn av vattenuttag och inrättande samt revidering av vattenskyddsområden. Ett långsiktigt ekonomiskt stöd till kommuner och andra dricksvattenproducenter, till exempel genom inrättande av ett nytt dricksvattenstöd, skulle skapa fler incitament att jobba med åtgärder och påskynda arbetet.
Åtgärdsarbete
Vattenskyddsområden
Länsstyrelsen Skåne har, till följd av de extra medlen i dricksvattensatsningen under 2018–2024, arbetat med att skydda dricksvattenresurser.
Arbetet omfattar länsstyrelsernas åtgärd 5 i Vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram.
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för bättre vatten innehåller åtgärder som myndigheter och kommuner behöver genomföra för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Tolv åtgärder beskriver vad länsstyrelserna behöver göra.
Åtgärd 5: Långsiktigt skydd av vattentäkter
Länsstyrelserna ska prioritera arbetet med långsiktigt skydd av vattentäkter.
Länsstyrelsen Skåne har under 2025 delvis fortsatt arbetet med att inrätta vattenskyddsområden, genom samtal med och information till kommuner. Fyra ansökningar om inrättande eller revidering av befintliga skyddsområden och skyddsföreskrifter handläggs för närvarande, och arbete med ytterligare tio områden pågår (samråd/dialogfas). Endast vattenskyddsområden som sträcker sig över kommungränser kommer att kunna prioriteras framöver.
Länsstyrelsen Skåne har deltagit i Miljösamverkan Sveriges projekt ”Tillsyn av vattenskyddsområden” med syfte att ta fram vägledning, arbetssätt och kunskapsunderlag för att bedriva effektiv tillsyn för alla länsstyrelser i Sverige. Projektet slutredovisades hösten 2025 och materialet finns att ta del av på Miljösamverkan Sveriges webbplats.
Kommunerna arbetar vidare med att säkerställa att de har erforderliga tillstånd för att tillgodogöra sig grundvatten vid sina kommunala vattentäkter. Under det senaste året har samråd eller prövning i Mark- och miljödomstolen genomförts för tolv av dessa. Underlagen för ansökningarna ger viktig kunskap om de geografiska förutsättningarna, såväl som vattenbehovet.
Kommunerna fortsätter arbetet med revidering och inrättande av vattenskyddsområden.
Vattenförsörjning och vattenuttag
Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetat med att uppdatera den regionala vattenförsörjningsplanen som var ute på remiss under november 2024-februari 2025. Planen kan förhoppningsvis färdigställas innan årsskiftet 2025.
Den regionala vattenförsörjningsplanen ger länets berörda aktörer en gemensam riktning, mål och åtgärder för att vi tillsammans ska uppnå en långsiktig och hållbar vattenförsörjning.
Länsstyrelsen Skåne har anordnat en konferensdag för länets kommuner och mellankommunala VA-bolag angående den regionala vattenförsörjningsplanen med fokus på beredskap. Under konferensen diskuterades bland annat prioriterade åtgärder och behov för att långsiktigt trygga vattenförsörjningen i länet.
Länsstyrelsen Skåne har utövat tillsyn på Bjärehalvön, där det finns en stor mängd vattenuttag för jordbruksbevattning utan tillstånd, och agerat för att dessa ska söka tillstånd för att åstadkomma en långsiktigt hållbar användning av grundvattnet.
Vattenuttag är en vattenverksamhet som innebär att grundvatten eller ytvatten tas ut, för till exempel dricksvatten, bevattning eller processvatten. Beroende på hur mycket vatten du tar ut eller hur stor miljöpåverkan blir, kan du behöva göra en anmälan eller ansöka om tillstånd.
Miljöövervakning och provtagning
Länsstyrelsen Skåne har inom ramen för den regionala miljöövervakningen av grundvatten provtagit 20 vattentäkter i 15 olika grundvattenförekomster med avseende på per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), bekämpningsmedel, metaller och basparametrar för att höja kunskapen om föroreningar i dessa förekomster. Resultaten rapporteras till nationell datavärd för grundvatten.
Datavärdskap innebär att en en myndighet eller universitet får i uppdrag att ta emot, kontrollera, lagra och tillgängliggöra data inom miljöövervakning. Målet är en effektiv datahantering där data från olika undersökningar bevaras för framtiden och görs tillgängliga för alla via internet. Data som förvaltas hos datavärdarna får fritt användas, med undantag för data som omfattas av sekretess.
Datavärdskapen för grundvatten och miljögifter, SGU
Lista för olika datavärdskap finns på Naturvårdsverkets webbplats:
Länsstyrelserna har inom ramen för det gemensamma delprogrammet för miljöövervakning av grundvattennivåer i samarbete med Sverige geologiska undersökningar (SGU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Havs- och vattenmyndigheten och vattenmyndigheterna genomfört statistiskt säkerställda trendberäkningar av grundvattennivådata från den regionala och nationella miljöövervakningen för att se om det finns signifikanta sjunkande eller ökande trender.
I Vattentrender visualiseras kvalitetssäkrad och statistiskt analyserad data från den akvatiska miljöövervakningen som gör det möjligt att följa långsiktiga förändringar i miljön.
Vattentrender – miljötrender i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten, Havs- och vattenmyndigheten
Visualisering av grundvatten nivåtrender
Mer information om regional miljöövervakning av grundvattennivåer finns på Länsstyrelsernas webbplats om regional miljöövervakning:
Grundvattennivåer, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Miljöprövning och naturgrustäkter
Under 2025 har Länsstyrelsen Skåne bevakat grundvattenintresset vid fyra ärenden om tillstånd för naturgrustäkt. Tre ärenden har överprövats eller överprövas av Mark- och miljööverdomstolen, där dricksvattenfrågan är avgörande. Två ansökningar har nekats tillstånd och besluten har vunnit laga kraft. Det tredje målet ligger just nu hos Mark- och miljööverdomstolen för avgörande om täkten riskerar att medföra påverkan på grundvattnet och en försämrad dricksvattenförsörjning. Miljöprövningsdelegationen har meddelat avslag i det fjärde ärendet, dock inte på grund av dricksvattenintresset som inte bedöms påverkas negativt av verksamheten. Det beslutet har ännu inte vunnit laga kraft.
Naturgrus är en ändlig resurs. Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som dricksvattenresurs och för rening av ytvatten genom konstgjord infiltration.
Ofta har naturgrusformationer stora natur- och kulturvärden. De berikar också landskapet och är värdefulla för friluftslivet.
Uttag av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän. Ballastmaterial används till största delen till väg-, bygg- och anläggningsarbeten.
PFAS och grundvatten
Länsstyrelsen Skåne har utfört en kartläggning av PFAS i förorenade och potentiellt förorenade områden (EBH-objekt) som del av regeringsuppdraget RUPFO. Syftet har varit att skapa underlag för att prioritera inventering av objekt som ligger inom eller i närheten av vattenskyddsområden.
Förkortningen RUPFO lever kvar från tidigare regeringsuppdragsformulering om Stärkt samordning och vägledning om PFAS-förorenade områden. Information om regeringsuppdraget RUPFO på Naturvårdsverkets webbplats:
Länsstyrelsen Skåne har påbörjat inventering av prioriterade PFAS-objekt utifrån den utförda kartläggningen. Länsstyrelsen Skåne har även hjälpt kommunerna i länet att komma i gång med sin PFAS-inventering, genom att åt kommunerna inventera ett antal EBH-objekt som kommunerna bett om särskild hjälp med.
Länsstyrelsen Skåne genomför med medel från Naturvårdsverket verifierande provtagning för PFAS i förorenade och potentiellt förorenade områden. Syftet är att bidra till bättre underlag gällande PFAS-risk i branscher där kunskapen om PFAS-användning i dagsläget är begränsad.
Länsstyrelsen kan som tillsynsmyndighet ställa krav på miljöfarliga verksamheter att undersöka om de spridit PFAS till omgivningen, och om en PFAS-förorening konstateras, kräva åtgärd. Vi kan ställa krav på rening av PFAS i processavloppsvatten och kontroll av PFAS i livsmedel. Länsstyrelsen arbetar även med att kartlägga verksamheter som kan ha bidragit till spridning av PFAS.
Hushållning med vatten
Region Skåne har tillsammans med andra skånska aktörer deltagit i fyra projekt inom Water Wise societies om återvinning av vatten samt industrins roll för ett hållbart vatten, där grundvatten ingår som en del.
Programmet Water Wise Societies leds av RISE i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, Linköping Science Park, Lunds universitet, Stockholm Environment Institute och Svenskt Vatten. Programmet samlar aktörer från offentlig och privat sektor, akademi, forskningsinstitut och ideella organisationer för att i samverkan driva den systemomställning som krävs.
Slutrapport: Vatten i balans? Utmaningar för strategisk vattenplanering – Water Wise Societies
Slutrapport: Det vattensmarta samhällets system för återvunnet vatten – Water Wise Societies
Slutrapport: Industrins roll för hållbart vatten 2050 – Water Wise Societies
Slutrapport: VASK, Vatten som systemisk koppling för regional planering – Water Wise Societies
Läs mer under övriga miljömål
