Frisk luft 2025
Målet
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Läget i Skåne 2025
De flesta av miljömålets preciseringar uppfylls och satsningar på klimatområdet bidrar till detta. Ett undantag är marknära ozon, vilket kräver riktade åtgärder för att förhindra dess uppkomst.
Även om luftkvaliteten i Skåne är god nog för att uppfylla ett flertal av våra målsättningar så överskrider vi fortfarande WHO:s rekommendationer gällande halter av PM2,5 och kvävedioxid. Det finns därför fortsatta hälsorelaterade samhällsbesparingar att göra i vårt arbete för en friskare luft.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Frisk luft finns följande preciseringar
- Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
- Bens(a)pyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.
- Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
- Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde.
- Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
- Partiklar (PM10) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
- Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde.
- Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september.
- Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).
- Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Bensen
Partiklar (PM2,5)
Partiklar (PM10)
Marknära ozon
Ozonindex
Kvävedioxid
Tillstånd och målbedömning
Länsstyrelsen bedömer inte att målet kommer nås till 2030 med befintliga styrmedel och åtgärder. Majoriteten av målets preciseringar nås, men de största utmaningarna för Skånes möjligheter att nå miljömålet Frisk luft ligger fortsatt i marknära ozon och ozonindex, vars preciseringar fortsatt överskrids utan tecken på bättring. Det oförändrade läget återspeglas i den neutrala trendpilen.
Även om luftkvaliteten i Skåne är god nog för att uppnå flertalet av preciseringarna så överskrider vi fortfarande Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer gällande halter av PM2,5 och kvävedioxid.
Halterna av kvävedioxid i luft används ibland som ett generellt mått på luftkvalitet, men denna förenkling gäller inte för marknära ozon. Marknära ozon bildas när föroreningar som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen träffas av solljus. Detta gäller föroreningar från såväl naturliga som mänskliga källor. Ozon reagerar dessutom med kväveoxider och omvandlas då till syrgas. Kväveoxider bidrar alltså både till uppkomsten och nedbrytningen av marknära ozon. Detta resulterar i att halterna av marknära ozon generellt är högre på de platser där kväveoxider är lägre. Utan riktade åtgärder mot marknära ozon kommer preciseringarna för marknära ozon och ozonindex inte att kunna nås till 2030. Ozon har stor negativ inverkan på människors hälsa och ger skördeförluster i jordbruket, vilket ger upphov till ökade samhällskostnader.
Utan riktade åtgärder mot marknära ozon kommer preciseringarna för marknära ozon och ozonindex inte att kunna nås till 2030. Ozon har stor negativ inverkan på människors hälsa och ger skördeförluster i jordbruket, vilket ger upphov till ökade samhällskostnader.
Nära marken bildas ozon genom reaktioner mellan solljus och luftföroreningar som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Ozon finns även naturligt i luften. Kväveoxider kommer främst från fordonstrafiken, produktion av energi och värme samt från vissa industriprocesser. Flyktiga organiska ämnen frigörs från växtlighet samt från till exempel lösningsmedel vid målning och ytbehandling, från spolarvätska, tändvätska eller vedeldning.
Exponering för ozon kan leda till effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker samt en påverkan på dödligheten. Skogen och växande gröda kan skadas av ozon genom att bladens åldrande påskyndas, vilket årligen orsakar stora ekonomiska förluster för såväl jordbruket som skogsbruket.
Ozon bidrar till växthuseffekten dels indirekt genom att minska skogens upptag av koldioxid med cirka 10 procent, dels direkt eftersom ozon i sig är en klimatgas.
Luftföroreningar från andra länder
Utmärkande för södra Sverige är den relativt höga andelen av luftföroreningar vars ursprung kan spåras utanför Sverige. Detta understryker behovet av ett internationellt samarbete för en renare luft där exempelvis EU:s uppdatering av luftkvalitetsdirektivet kan ha en stor påverkan på förekomsten av de föroreningar som Sverige saknar rådighet över.
Hälsa och ekonomi vinner på bättre luft
Sedan preciseringarna av miljömålet Frisk luft beslutades så har kunskapen om luftföroreningarnas samhällskostnader ökat, vilket återspeglas i WHO:s globala riktlinjer från 2021. Ett tidigt strävande efter uppfyllandet av riktlinjerna ger oss mer tid att genomföra nödvändiga åtgärder och ju tidigare vi är i vårt genomförande desto större samhällskostnader och fler förtida dödsfall går att undvika.
Sedan preciseringarna av miljömålet Frisk luft beslutades så har kunskapen om luftföroreningarnas samhällskostnader ökat, vilket återspeglas i WHO:s globala riktlinjer från 2021.
Analys utifrån preciseringar
Bensen
Bensenhalten i luft mäts på två urbana mätstationer i Skåne. Årsmedelvärdet för halten av bensen låg under miljömålspreciseringen på 1 mikrogram per kubikmeter (µg/m³) för dem båda.
Partiklar (PM2,5)
Årsmedelvärdet för lufthalter av PM2,5 låg under miljömålspreciseringen på 10 µg/m³ för samtliga mätstationer under 2024, men halterna överstiger WHO:s riktvärde på 5 µg/m³.
För PM2,5 finns även en precisering att dygnsmedelvärdet inte får överskrida 25 µg/m³ mer än tre dygn per år. Under 2024 förekom sådana överskridanden vid mer än tre dygn för en av Skånes urbana mätplatser, Helsingborg Drottninggatan.
I stadsluft mäts halten av partiklar som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer (µm) i diameter, även kallade PM2,5 respektive PM10. När dessa partiklar andas in kan de nå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och lång sikt.
Korttidsexponering för relativt höga halter kan orsaka andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar samt förtida dödsfall. Långtidsexponering för redan låga halter av partiklar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa, såsom astma och försämrad lungutveckling.
Partiklar uppstår både naturligt (havsvågor och ökendamm) och på grund av mänsklig aktivitet (vedeldning, industriprocesser och dubbdäcksslitage).
Årsmedelvärdet för partikelhalter (PM2,5) i luft under tio år inom samverkansområdet Skåne
Diagram: Årsmedelvärdet för partikelhalter (PM2,5) i luft under tio år inom samverkansområdet Skåne. Källa: SMHI
Partiklar (PM10)
Det uppmätta årsmedelvärdet för lufthalterna av PM10 under 2023 låg under miljömålets precisering och WHO:s riktlinjer på samtliga av länets mätplatser, med undantag för Trelleborg Hamngatan, se Diagram.
Årsmedelvärdet för partikelhalter (PM10) i luft under tio år
Diagram: Årsmedelvärdet för partiklar (PM10) under tio år inom samverkansområdet Skåne.
Källa: SMHI
Marknära ozon
Mätdata från 2024 visar att miljömålspreciseringarna för Marknära ozon, uttryckta som 70 µg/m³ som ett åttatimmarsmedelvärde samt 80 µg/m³ som ett timmedelvärde, överskreds vid samtliga av länets mätstationer.
Exponering för marknära ozon är således ett utbrett problem i hela länet. Störst förekomst observerades vid de stationer där mätning av urbana och regionala bakgrundshalter utförs. Förklaringen till detta är förmodligen att dessa platser även har låga halter av kvävedioxid, vilket i sin tur fördröjer nedbrytningen av ozon.
Ozonindex
Preciseringen för ozon och växtlighet (AOT40 under april-september 10 000 µg/m3 timmar) överskreds vid samtliga mätplatser i Skåne län under 2024.
Kvävedioxid
Samtliga Skånes mätplatser visade att årsmedelvärdet för lufthalterna av kvävedioxid för 2024 låg under miljömålets precisering om 20 μg/m3, se Diagram. På flera håll överskrids dock WHO:s riktvärde 10 μg/m3. De högsta halterna hittas i stadsnära miljö.
För kvävedioxid finns även en precisering för lufthalterna uttryckt som 98-percentilt timmedelvärde på 60 μg/m3. Även här uppfyllde samtliga mätplatser målvärdet under 2024.
Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor. Kväveoxider är samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas då luftens syre och kväve reagerar vid höga temperaturer. Eftersom det krävs höga temperaturer för att bilda kväveoxider, sker de största utsläppen vid förbränningsprocesser. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter, men även energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart ger betydande bidrag av kväveoxider. Tillsammans med organiska föreningar och solljus medverkar kväveoxider till bildandet av marknära ozon. Nedfall av kväveföroreningar, både kväveoxider och ammoniak, leder till försurning och övergödning av mark och vatten.
Årsmedelvärden kvävedioxidhalter i luft
Diagram: Årsmedelvärdet för kvävedioxid (NO2) under tio år inom samverkansområdet Skåne. Källa: SMHI
Miljöarbetets utveckling
Det genomförs kontinuerligt åtgärder i Skåne som förbättrar luftkvaliteten. Skåne är samtidigt i hög grad utsatt för luftföroreningar som transporteras in från övriga Europa, vilket gör det svårt att se en tydlig förbättring i de uppmätta halterna av luftföroreningar.
Av genomförda åtgärder är förbättringar i infrastrukturen som gynnar kollektivtrafiken samt cykling mest effektiva, däribland kapacitetshöjande åtgärder på järnvägsnätet samt upprustning och utbyggnad av cykelvägar för pendling.
Behov av förändrad styrning
Fortsatta åtgärder för att förenkla ett hållbart resande behövs, särskilt mot bakgrund att WHO:s riktlinjer fortfarande överskrids vad gäller NO2 och PM2,5. Då både kvävedioxid och små partiklar uppkommer i förbränningsmotorer kommer detta ge förbättring för de preciseringarna.
Dessutom behövs ekonomiska medel för riktade åtgärder mot både marknära ozon och ozonindex. Det är de preciseringar i Skåne som överskrider miljömålet med stor marginal, och ingen trend mot förbättring kan ses.
Åtgärdsarbete
Många förbättringar av luftkvaliteten idag sker tack vare åtgärder kopplade till klimatområdet. Synergin mellan dessa miljöområden är tydlig då förbränning av fossila bränslen inte bara leder till utsläpp av växthusgaser utan även till ett flertal luftföroreningar. Förändringar i resande och transporter har därför stor inverkan på miljömålet Frisk luft.
Övergripande arbete inom transporter
Ystad kommun antog 2019 en trafikstrategi. Den tar sikte på 2030 och beskriver vilket förhållningssätt som ska gälla för trafikrelaterade frågor och hur trafiksystemet i Ystads kommun ska utvecklas. Ett av de uttalade målen är att de klimat- och hälsopåverkande utsläppen från trafik i kommunen ska minska. Varje år tas ett trafikbokslut fram, där kommunen bland annat redovisar åtgärder som genomförts för att nå målen. 2024 års trafikbokslut redovisar nybyggnationer av gång- och cykelvägar samt att göra befintliga passager för gående och cyklister säkrare som exempel på genomförda åtgärder.
Kommunfullmäktige i Malmö stad beslutade 11 september 2025 att anta ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller där ett par av åtgärderna är att införa miljözon 3 i delar av Malmö samt att understödja införandet av eldrivna bussar. Detta förväntas minska luftföroreningar från fossildrivna transporter.
Järnväg
Trafikverket arbetar med ett antal åtgärder på järnvägen i Skåne. Däribland utbyggnad av Lommabanan, planering för utbyggnad av järnvägen mellan Maria station och Helsingborg, samt förlängt mötesspår vid stationen i Klippan. Dessa åtgärder höjer kapaciteten på järnvägsnätet, vilket bidrar till att fler kan resa hållbart.
Gående och cyklande
Region Skåne tillsammans med Skånes kommuner och Trafikverket genomför ett långsiktigt arbete med att rusta upp viktiga pendlingscykelvägar till supercykelvägar. Målet är att öka cykelpendlingen till och från jobb och studier samt skapa bättre förutsättningar för vardagsmotion.
En supercykelväg mellan Helsingborg C och Laröd färdigställdes sommaren 2025, en mellan Lund och Lomma färdigställdes tidigare under 2025, och en mellan Lund och Dalby beräknas bli färdig innan årets slut.
Trafikverket bygger ett antal nya gång- och cykelvägar i Skåne. Däribland en längs väg 101, mellan Alstad och Östra Grevie och en längs med väg 113, mellan Stabbarp och Bosarp. Dessa byggs för att öka säkerheten för gående och cyklister, vilket ger personer möjlighet att cykla och gå istället för att resa med bil.
Läs mer under övriga miljömål
