Ett rikt växt- och djurliv 2025
Målet
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Läget i Skåne 2025
I det skånska landskapet hindras spridning av växter och djur av bristen på ekologisk funktionell infrastruktur. Livsmiljöerna saknar viktiga strukturer och funktioner, antalet hotade arter är stort och invasiva arter sprider sig. Tillståndet för livsmiljöer och arter är inte gynnsamt och resurserna för skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka. Dagens markanvändning har negativ påverkan på ekosystemen och befintliga styrmedel räcker inte till.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Ett rikt växt- och djurliv finns följande preciseringar
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.
- Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar.
- Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.
- Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Påverkan av klimatförändringar
Grön infrastruktur
Främmande arter och genotyper
Biologiskt kulturarv
Tätortsnära natur
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte kommer att nås till år 2030. Tillståndet för den biologiska mångfalden i länet är inte gynnsam och brukandet av landskapet har en negativ påverkan. Det råder brist på lämpliga livsmiljöer och spridningsmöjligheterna för arter är begränsade. Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga och invasiva arter fortsätter att sprida sig. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte.
Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga och invasiva arter fortsätter att sprida sig. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte.
Analys utifrån preciseringar
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Viktiga livsmiljöer för arter i Skåne har inte gynnsam bevarandestatus (se kontinental region i Artikel 17-rapporteringen). Sämst utveckling har gräsmarkerna och kustdynerna, följt av skogar, sjöar och vattendrag, samt våtmarker. Referensarealer för skogar och gräsmarker har justerats och rapporterats i enlighet med regeringens beslut, vilket gör att bilden ser något bättre ut än vad den faktiskt är.
Naturvårdsverket samordnar vart sjätte år Sveriges rapportering till EU enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet. Den senaste rapporteringen lämnades in till kommissionen i augusti 2025.
Rapportering av status för arter och livsmiljötyper, Naturvårdsverket
Bevarandestatus 2019-2024, Livsmiljötyper, Naturvårdsverket
Den svenska rödlistan är en sammanställning över enskilda arters utdöenderisk. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN).
Fragmenteringen av livsmiljöer och kontinuerlig påverkan från markanvändningen bidrar till en successiv försämring, vilket kan öka risken för inavel.
En studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad.
Förändrad markanvändning leder till ökad inavel hos svenska fjärilar, Lunds universitet
Påverkan av klimatförändringar samt främmande arter
Fler och starkare stormar påverkar livsmiljöer och arter längs kusterna. GIS-analys över Natura 2000-området Tygelsjö-Gessie visar att 97 procent av de salta strandängarna kan försvinna om den permanenta havsnivån stiger med drygt en meter.
Varmare klimat och längre växtsäsong gynnar många invasiva arter som etablerar sig i landskapet. Idag täcks exempelvis strandängarnas skonor av strandkotula medan blomsterlupin och kanadensiskt gullris sprider sig på magra gräsmarker. Antalet invasiva arter fortsätter att vara högt trots aktiv bekämpning.
Invasiva främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.
Varmare klimat och längre växtsäsong gynnar många invasiva arter som etablerar sig i landskapet. Idag täcks exempelvis strandängarnas skonor av strandkotula medan blomsterlupin och kanadensiskt gullris sprider sig på magra gräsmarker. Antalet invasiva arter fortsätter att vara högt trots aktiv bekämpning.
Betade strandängar och motsvarande marker längs våra havsstränder utgör mycket artrika miljöer men hotas av stigande havsnivåer. Länsstyrelsen har genomfört en GIS-analys över Natura 2000 området Tygelsjö-Gessie som visar att 97 procent av de salta strandängarna kan försvinna om den permanenta havsnivån stiger med drygt en meter.
Odlingslandskapets arter och dess livsmiljöer har sämst status, populationsutvecklingen hos fåglar och fjärilar är negativ, skyddet eftersatt och resurser till det gröna kulturarvet och traditionell hävd bristfällig.
Grön infrastruktur
Viktiga livsmiljöer för arter är fragmenterade i det skånska landskapet och spridningsmöjligheter för arter begränsade. I Skåne är endast 4,3 procent av landytan inklusive sötvatten skyddad medan motsvarande siffra för de marina miljöerna är 21 procent. Negativ påverkan från pågående markanvändning är stor och kvaliteterna på arters livsmiljöer försämras successivt.
Odlingslandskapets arter och dess livsmiljöer har sämst status, populationsutvecklingen hos fåglar och fjärilar är negativ, skyddet eftersatt och resurser till det gröna kulturarvet och traditionell hävd bristfällig. Trots satsningar på restaurering av betesmarker och slåtterängar samt rådgivning till brukare ökar inte dessa marker i Skåne. Den löpande betesskötseln är antingen för intensiv eller så växer markerna igen. Andelen ekologisk odling i slättbygd minskar och den ökande användningen av kemiska växtskyddsmedel missgynnar bland annat pollinatörerna.
Utvecklingen för gräsmarksfjärilarna är på nationell nivå stabil sedan 2010, medan fåglarna har minskat under en längre tid. För vissa enskilda fågelarter återstår idag endast en tredjedel av antalen som fanns för 30 år sedan. För såväl fåglar som fjärilar indikerar livskraftiga bestånd fungerande ekosystem och biologiskt rika miljöer.
Miljömålsindikator: Fåglar och fjärilar, sverigesmiljömål.se
Ängs- och betesmarker är viktiga livsmiljöer för odlingslandskapets biologiska mångfald. Förutsättningarna för biologisk mångfald kan därför följas via arealen hävdade ängs- och betesmarker. Bara en mindre del av de betesmarker och slåtterängar som fanns vid sekelskiftet 1900 finns kvar i dag, som en följd av jordbrukets rationalisering. Dessa marker kräver skötsel genom bete och slåtter för att behålla sina värden.
Miljömålsindikator: Betesmarker och slåtterängar i Skåne län, sverigesmiljömål.se
Ekologisk produktion har under en längre tid ökat i svensk slättbygd, vilket är positivt då produktionen har en dokumenterat gynnsam effekt på biologisk mångfald i slättbygd. De senaste åren har den ekologiska produktionen dock minskat i slättbygden.
Miljömålsindikator: Ekologisk produktion i slättbygd, sverigesmiljömål.se
Trots att skydd av skånsk ädellövskog är prioriterad går arbetet långsamt och skånsk ädellövskog är dyr att köpa in i förhållande till annan skogsmark i Sverige. Behov av skydd för äldre träd är stort och mindre än 5 procent av träden i skogslandskapet är äldre än 120 år vilket dessutom är under genomsnittet för Götaland. I södra Sverige ökar dock arealen skog med död ved, äldre lövrik skog samt grova träd.
Tillgången på död ved och grova träd kan tillsammans med andra strukturer ha betydelse för mångfalden av mossor, lavar, vedsvampar och insekter i skogen. De vedlevande insekterna har i sin tur stor betydelse för fågellivet.
Miljömålsindikator: Strukturer i skogslandskapet, sverigesmiljömål.se
Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänsters funktion i våtmarker påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall med mera. Fler våtmarker behöver återskapas i landskapet för att öka biologisk mångfald, vattenrening och vattenhållande förmåga. Våtmarker är också viktiga för rekreation och fiskevård. Trots regeringens storsatsning på restaurering av våtmarker har arealerna som anläggs inte ökat signifikant.
Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan under lång tid.
Årligen återskapas fria vandringsvägar och framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Arbetet med att ta bort några av de 400 konstruerade vandringshindren i Skåne sker bland annat genom LIFE Connect och Improved Aquatic LIFE, detta för att utifrån ett helhetsperspektiv få till rätt åtgärd på rätt plats.
Skydd av limniska miljöer går långsamt.
Dammar och felaktigt lagda vägtrummor kan hindra fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt inom och mellan vattendrag och sjöar. Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att hitta mat.
Sjöar och vattendrag har stor betydelse för den biologiska mångfalden både i vattnet och på land. Det är sällan som limniska värden är det huvudsakliga skälet till att ett naturreservat bildas. För att miljömålet ska uppnås behöver antalet naturreservat med tydligt limniskt syfte öka.
Miljömålsindikator: Skydd av limniska områden i Skåne län, sverigesmiljömål.se
Kunskapen om havsmiljöerna är fortsatt dålig och den mänskliga påverkan på de marina ekosystemen stor. Belastningen av näringsämnen är hög, nyttjandet av fisk och skaldjur är fortfarande inte hållbart och rensning av sandstränder utbredd. Trycket efter kustnära boende är högt och år 2023 var 43 procent av Skånes kustremsa bebyggd (jämfört med 29 procent nationellt).
Strandnära bebyggelse innebär negativa konsekvenser för djur- och växtlivet, både i vattnet och på land, genom att livsmiljöer förstörs eller fragmenteras. Det innebär också inskränkningar i det allmänna friluftslivet och minskade upplevelsevärden. Ofta medför bebyggelse även en ökning av annan påverkan så som byggande av bryggor, båttrafik, muddring, strandmodifieringar och annan mänsklig aktivitet.
Miljömålsindikator: Kustnära byggande vid havet i Skåne län, sverigesmiljömål.se
Tätortsnära natur
Arbetet med att tillgängliggöra natur- och kulturmiljöer pågår för ett rikt friluftsliv och en tillgänglig natur för alla. Skydd av tätortsnära natur går långsamt, skötsel av natur och friluftsanläggningar saknar resurser, tätortsnära områden har hög belastning och kollektivtrafiken är delvis bristfällig.
Miljöarbetets utveckling
Tilldelade ekonomiska resurser till arbetet med skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer samt åtgärder som gynnar hotade arter har minskat kraftigt sedan 2022 och naturvårdsarbetet har bromsat in.
Positivt är att EU-förordningen om restaurering av natur med bindande mål för restaurering av ekosystem, naturtyper och arter antogs 2024, och den behöver implementeras fullt ut så att livsmiljöer och arter kan återfå gynnsam bevarandestatus. Den öppna processen med dialoger runt framtagande av nationell restaureringsplan för implementering av restaureringsförordningen är inkluderande och positiv.
De senaste årens förändringar och förslag till förändringar i bland annat skogspolitiken, lättnader i strandskyddet och artskydd riskerar att bidra till ökad förlust av biologisk mångfald.
Behovet är stort av nya styrmedel, kraftigt ökade och stabila anslag till skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer samt åtgärder som gynnar hotade arter och bekämpar invasiva arter.
Behov av förändrad styrning
Behovet är stort av nya styrmedel, kraftigt ökade och stabila anslag till skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer samt åtgärder som gynnar hotade arter och bekämpar invasiva arter. Lagar som till exempel reglerar dikningsföretag behöver förändras. Verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden negativt (jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna, exploateringar) behöver påtagligt öka sin generella hänsyn och lagstiftning som reglerar dessa verksamheter behöver skärpas.
Särskilda frågor om arbetet med grön infrastruktur (GI)
Frågor från nationellt målansvarig myndighet
1. Hur har de regionala handlingsplanerna för GI implementerats i ert län?
Implementeringen pågår fortfarande, senaste insatsen är att uppdatera handlingsplanen (ny version beslutad 2024 för perioden fram till 2030).
Grön infrastruktur, Länsstyrelsen Skåne
Underlag i form av värdetrakter finns för ett tiotal naturtyper kompletterat med artpoolsanalyser för rödlistade arter, arbetet inom ÅGP och områdesskydd med mera. Handlingsplanen finns tillgänglig på vår hemsida med underlagsmaterial såsom nulägesbeskrivning (från 2020), webb-GIS (med värdetrakter och stödjande underlag), samt information om konkret arbete som görs eller kan göras för att bidra till den gröna infrastrukturen.
Åtgärderna i handlingsplanen är uppdelade på 8 insatsområden och har 71 åtgärder med ett antal delåtgärder. En större översyn av naturvärdena finns också gjord som komplement till värdetrakterna med mer detaljinformation om olika områdens naturvärden.
2. Får de regionala handlingsplanerna för GI genomslag i planeringsprocesser, naturvårdsarbete etc.? Hur, och avseende vilka aktörer?
I planeringsarbetet används bland annat värdetrakter som underlag för kommunala planeringen och i samband med uppdateringen av regionplanen (Region Skåne).
Regionplan för Skåne 2022–2040 – Utveckling Skåne
I naturvårdsarbetet är värdetrakterna del i prioriteringen av områdesskyddet och en del i underlagen för att internt på Länsstyrelsen visa vilka värden som finns i olika delar av landskapet vid ärendeprövningar och miljökonsekvensbedömningar.
Handlingsplanerna ger ett ramverk och en åtgärdslista för kommunerna att arbeta med utifrån de lokala förutsättningarna och prioriteringarna.
3. Finns behov av ytterligare eller förändrad styrning för att arbetet ska fortsätta att utvecklas och få ökat genomslag?
Ja, riktade medel skulle ge stöd till bättre samverkan mellan olika aktörer och ge länsstyrelserna möjlighet att driva på arbetet med åtgärdsarbetet för att nå miljömålen. Det finns goda möjligheter att använda kunskaperna och underlagen för grön infrastruktur i genomförandet av den kommande restaureringsplanen.
Särskilda frågor om att hantera påverkan av klimatförändringar
Frågor från nationellt målansvarig myndighet
1. Finns underlag från ert län som beskriver förändringar i tillstånd för arter/naturtyper relaterat till klimatförändringar? Vad visar de i så fall?
Länsstyrelsen Skåne tog fram en klimat- och sårbarhetsanalys till den gällande handlingsplanen för klimatanpassning 2020–2024 (uppdatering pågår), men den är inte fördjupad till att innehålla påverkan på arter/naturtyper.
Regional handlingsplan för klimatanpassning 2020–2024, Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen deltar i två Interreg-projekt Building with Nature (BWN) och MANABAS, där metoder tagits fram för olika sätt att arbeta med naturtyper. Till exempel utreds effekter och åtgärder för Gessie strandäng inom MANABAS, som i ett förändrat klimat kan ses som insatser som andra kan ta del av för att kunna främja miljömålet.
Building with Nature, Interreg VB North Sea Region Programme
MANABAS COAST MANABAS COAST, Interreg North Sea
2. Arbetar ni riktat med åtgärder för att hantera negativa effekter av klimatförändringar på biologisk mångfald, kulturmiljö och/eller friluftsliv? Hur? Förväntad effekt?
Inom naturvården upprättades en handlingsplan för klimatanpassning för de skånska nationalparkerna omkring 2022.
Övergripande handlingsplan för klimatanpassning av skyddade områden i Skåne län, Länsstyrelsen Skåne
Skånska kommuner har lagt in reträttvägar för strandängar i översiktsplanen (Lomma) eller planterat träd för att hantera de negativa effekterna av varmare somrar på barns utevistelse (Trelleborg).
3. Finns behov av ytterligare eller förändrad styrning för att hantera klimatanpassningsarbetet?
Länsstyrelsen önskar en fördjupning av det tvärsektoriella arbetet internt och nationellt.
I klimatanpassningsarbetet saknas många gånger hänsyn till påverkan på livsmiljöer och arter samt påverkan från en ökad mängd invasiva arter. Styrning, resurser samt samverkan bör inrättas för att kunna inkludera dessa aspekter i den regionala klimatanpassningsplanen. Invasiva arter ökar i ett varmare klimat och riskerar också att spridas i samband med exempelvis översvämningar (både under själva översvämningen och i uppröjningsarbetet). Hög förekomst av invasiva arter i landskapet i stort kan också göra det svårare och dyrare att anlägga vallar eftersom man riskerar att få in invasiva arter i massorna som används.
Åtgärdsarbete
Nya reservat
Länsstyrelsen Skåne har sedan hösten 2024 beslutat om fem nya statliga naturreservat på totalt 381 hektar. Fokus har legat på skogsmark såsom utvidgning av 132 hektar skogs- och hedmark på Hörröds- och Södra Lökaröds utmark samt utvidgning av 51 hektar ädellövskog på Linderödsåsens nordsluttning. Finansiär Naturvårdsverket.
Helsingborgs och Höganäs kommuner har bildat vardera ett kommunalt naturreservat för friluftslivet på totalt 23 hektar. Finansiärer kommunerna och LONA.
De historiskt vidsträckta ljungmarkerna vid Hörröd och Södra Lökaröd i östra Skåne finns kvar som fragment i framför allt Hörröds utmark. Stora delar av detta utmarkslandskap planterades med gran för ca 80 år sedan och kommer nu att återskapas inom reservatet. När markerna öppnas upp och betas kommer blommor som kattfot och slåttergubbe åter kunna trivas. Förutsättningarna är goda med närhet till artrika ljungreservat som Drakamöllan.
Linderödsåsens nordsluttning är ett stort bokskogsreservat norr om Linderöd. Artrikedomen är stor bland skalbaggar, svampar och lavar. Oxtungsvamp, bronssopp och jättespindling är exempel på rara svampar i de skogklädda sluttningarna. Linderödsåsens nordsluttning kan dessutom stoltsera med fladdermusen barbastell och ett av Skånes största bestånd av den exklusiva laven lunglav. Vramsåns rena vatten erbjuder samtidigt en fristad åt de annars så sällsynta musslorna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla.
Skötsel av skyddad natur
Resurserna till förvaltning av skyddade områden var fortsatt låg under 2025 och underhåll av friluftsanläggningar prioriterades ner. Länsstyrelsen Skåne fokuserade på skötsel av bete- och slåttermarker såsom 4,6 kilometer stängsling och röjning i Ållskog samt restaurering av 20 hektar fuktäng med vattenbufflar vid Åby ängar. Finansiär Naturvårdsverket.
Ållskogs naturreservat är beläget i ett kuperat odlingslandskap och utgör tillsammans med reservaten Svartskylle och Skoghejdan ett av Skånes största sammanhängande områden med naturbetesmarker. I reservatet finns knappt 20 dammar med en mycket riklig förekomst av groddjur.
Åby ängar är en del av de hävdade strandängar som ligger kring Araslövsjön och Hammarsjön. När Helge å bröt sig ett nytt utlopp i havet 1775 sänktes vattennivån i sjön och området har sedan dess använts till slåtter och bete. Idag utgör den öppna sjöytan bara ett litet område inom Åby ängar, men vid högvatten återtar sjön sin forna utbredning.
Grön infrastruktur och naturvårdsstrategi
Landskrona stad har antagit en naturvårdsstrategi ”Naturen i Landskrona stad” med underliggande beskrivning och värdering av samtliga naturområden som är större än 0,5 hektar. Finansiering LONA.
Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Grön infrastruktur behövs för att långsiktigt kunna upprätthålla biologisk mångfald i våra landskap.
Grön infrastruktur, Länsstyrelsen Skåne
Handlingsplan för ekologiskt funktionella landskap, Länsstyrelsen Skåne
Hotade arter och biologisk mångfald
Länsstyrelsen Skåne har inom arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) friställt och hamlat träd i 3 områden, markstört och röjt igenväxning för att gynna sandstäpp, vildbin och sandödla inom 8 områden, samt övervakat mal. Finansiärer Naturvårdsverket samt Havs- och Vattenmyndigheten.
Uppemot tio procent av bedömda djur- och växtarter i Sverige är hotade och riskerar att försvinna. Därför behöver naturvårdsarbeten bedrivas på olika nivåer och med olika verktyg för att skydda och bevara dem.
Åtgärdsprogram (ÅGP) är ett av verktygen. De upprättas för ett urval arter och naturtyper där pågående naturvårdsarbeten och befintliga områdesskydd inte räcker till. För dessa arter och naturtyper behövs särskilda riktade insatser.
Om åtgärdsprogrammen för hotade arter och naturtyper, Havs- och vattenmyndigheten
Flera skånska kommuner gynnar vilda pollinatörer genom att anlägga ängsmark (0,1 hektar Eslövs kommun med LONA-bidrag), utöka ängsytor med slåtter och bortforsling av hö (18,4 hektar i Landskrona kommun och i Vellinge kommun som samarbete med Falsterbonäsets naturvårdsförening) samt både boplatser och blomrikedom i projektet ”Låt pollinatörerna få rum” (Lomma kommun med bidrag från kommunen, Naturskyddsföreningen Skåne, delvis Region Skåne).
Trelleborgs kommun har med hjälp av skolbarn och Naturskyddsföreningen planterat en miniskog i Skegrie. Finansiering via kommunens medborgarprojekt ”En miljon idéer”.
Ängelholms kommun har startat en kommunsamverkan i Skåne kring artrikare vägkanter inom länets arbete med grön infrastruktur. Med syfte att lösa problem runt skötsel och nyanläggning av artrika vägkanter i större skala. Samverkansprojekt.
Länsstyrelsen Skåne samarbetar med Hässleholms kommun och Göingebygdens biologiska förening för att anlägga småbiotoper i Hässleholms kommun. Under 2025 har 3 500 kvadratmeter sandblottor, 10 faunadepåer, 4 stenhögar och 1 550 kvadratmeter blommande ytor skapats för att gynna vildbin och sandödla. Finansiär Jordbruksverket och EU.
Småbiotoper för vildbin och sandödla: Naturvårdsprojekt i Skåne, Länsstyrelsen Skåne
Inhemska fröer
Naturskyddsföreningen Skåne genomför tillsammans med Länsstyrelsen Skåne, Nordgen, Hushållningssällskapet, Helsingborgs kommun och Trafikverket projektet SwedeSeed (2024–2027) som syftar till att öka kunskapen om odling av vilda växter. Under 2025 har regional artlista upprättats och fröinsamling påbörjats. Finansiering från Jordbruksverket/EU.
Under hösten 2024 startade samarbetsprojektet SwedeSeed som ska utveckla ett system för produktion av fröer från vilda växter av lokalt ursprung för användning inom naturvården. Detta för att det finns brist på regionala fröer och plantor av vilda växter i hela landet och samtidigt ett stort behov av ett anpassat material för exempelvis restaurering av natur, vid nya anläggningar, bekämpning av främmande invasiva arter, ekologisk kompensation, inom ramarna för en grön infrastruktur och inom jordbruket.
Om samverkansprojektet SwedeSeed, Naturskyddsföreningen Skåne
Våtmarker och vattendrag
Länsstyrelsen Skåne har restaurerat två småvatten på 0,3 hektar och cirka 250 meter bäckfåra på fastigheten Värslätt 2:3 i Eslövs kommun för att gynna insekter, groddjur och fåglar. Finansiär Jordbruksverket.
Hässleholms kommun har återvätt sumpskog i Harastorp genom att lägga igen ett dike och har återfört vattnet till en äldre bäckfåra för att gynna biologisk mångfald och minska transport av näringsämnen. Finansiär kommunen och LONA.
Trelleborgs kommun har planterat små träd och sått in ängsfröer längs alla omgrävda åar.
LIFE-projekt
Länsstyrelsen Skåne har restaurerat vattendrag samt ängs- och betesmarker inom EU-projekten LIFE CONNECT och LIFE RestoRED, startat upp LIFEs a Beech och Improve aquatic LIFE för att restaurera bokskog och ytterligare vattendrag, samt beviljats medel för att restaurera hedmarker inom Heath LIFE.
I LIFE RestoRED har 8 hektar strandäng restaurerats i Björkhäll genom röjning av viden och vass. I Improve aquatic LIFE har ett vandringshinder i Vramsån tagits bort och biotopvård genomförts i Rönne ås avrinningsområde.
Finansiering EU, Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten.
Helsingborgs kommun har rivit ut vandringshindret Görarpsdammen i Råån och öppnat för vandring för svagsimmande fiskarter som till exempel havsnejonöga, id, ål och grönling. Finansiering Improve Aquatic LIFE.
Improve Aquatic LIFE: Närmare 400 miljoner kronor satsas på att förbättra vattenmiljöer, minska klimatförändringarnas effekter och att stärka hotade fisk- och musselbestånd i södra Sverige. Det görs bland annat genom restaurering av vattendrag, våtmarker och kustvatten. De skånska åtgärderna omfattar omkring 50 miljoner kronor och berör åtgärder i Rönne å, Råån, Kävlingeån, Vramsån samt kustvatten.
Projektet LIFE Connects har en budget på cirka 100 miljoner kronor med sju projektpartners. Syftet är att förbättra ekosystemsfunktioner och ekosystemsservicen i sju sydsvenska vattendrag och i förlängningen Östersjön. Åtgärderna i LIFE Connects väntas särskilt gynna de starkt utrotningshotade stormusslorna tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla, samt lax och ål. Det väntas i sin tur leda till renare vatten och större biologisk mångfald.
I LIFE RestoRED restaurerar vi marker inom Natura 2000-områden i nio län, däribland Skåne. Projektet handlar om att återskapa livsmiljöer för växter och insekter i äng och betesmark. Att sprida kunskap och utbyta erfarenheter kring restaurering är andra viktiga delar. I Skåne sker restaurering inom 15 Natura 2000-områden.
Projektet LIFE’s a beech handlar om att restaurera bokdominerad ädellövskog för ökad biologisk mångfald i Sydsverige och centrala Belgien. Många hotade arter är knutna till denna livsmiljö och väntas gynnas av åtgärderna i projektet. Projektet omfattar 74 Natura 2000-områden i Blekinge, Kronoberg och Skåne, samt i Belgien. Budgeten är på 86 miljoner kronor, merparten finansieras av EU.
LIFE’s a beech, Länsstyrelsen Skåne
Heath LIFE handlar om att bevara och återskapa en mosaik av olika typer av hedmarker i södra Sverige, med fokus på ljunghed. Många hotade växter och djur är knutna till dessa numera ovanliga livsmiljöer. Projektet rör områden i Skåne, Halland, Västra Götaland, Kronoberg och Östergötlands län och har en budget på cirka 250 miljoner kronor.
Invasiva arter
Den invasiva lövplattmasken hittades i Skåne i november 2024 och har sedan dess tagit stora resurser på Länsstyrelsen Skåne i anspråk, vilket inneburit att nya terrestra insatser har fått stå åt sidan. Bidrag till bekämpning av akvatiska invasiva arter minskade drastiskt till 2025, men viss bekämpning av sjögull har kunnat fortsätta och arten är utrotad från två sjöar. Finansiärer Naturvårdsverket samt Havs- och Vattenmyndigheten.
Lövplattmasken, Obama nungara, är en ny invasiv art i Sverige som upptäcktes i Skåne i mitten av november 2024. Plattmasken omfattas av nödåtgärder och det är förbjudet att medvetet sprida den. På Länsstyrelsens webb finns information om hur du känner igen plattmasken och hur du gör för att inte sprida den.
Höganäs kommun har grävt bort 1 300 kvadratmeter vresros i sanddyn vid Lerbergets camping, vårvintern 2025. Finansiär kommunen.
Kompetensutveckling
Inom kompetensutveckling för ett rikt odlingslandskap har Länsstyrelsen Skåne under 2025 erbjudit 13 kurser och 146 rådgivningar inom bland annat jordhälsa, lieslåtter och naturvårdsbete. Finansiär Jordbruksverket.
Källor och fördjupning
Läs mer under övriga miljömål
