Ingen övergödning 2025
Målet
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Läget i Skåne 2025
I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning och reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage.
Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar, tyvärr ses inte samma trend i havet.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Ingen övergödning finns följande preciseringar
- Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande av underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.
- Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.
- Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134).
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utsläppen ökar inte längre men trots att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar så ses inte samma trend i havet. Problemet är komplext, det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel både på nationell och internationell nivå.
Analys utifrån preciseringar
Skåne har störst andel jordbruksmark i landet och övergödning är ett av länets största miljöproblem vilket påverkar en stor del av Skånes vatten kraftigt. Jordbruket står för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar. Prioriterade åtgärder är att få in näringsämnena i ett kretslopp och att minska läckaget till våra vatten. Många åtgärder genomförs för att minska läckaget men det är omöjligt att bruka mark helt utan utsläpp.
Övergödningen är även starkt knuten till den fysiska påverkan på våra vatten. Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når havet. Åtgärder för att fördröja vattnets väg ut mot havet och att skapa större vattenmagasin i landskapet är viktiga.
Trots att utsläpp av oorganiskt kväve till luft och via nederbörden har minskat de senaste 20 åren, är belastningen fortfarande högre än vad skogen tål. Lokal påverkan från djurhållande verksamheter på kvävekänsliga naturmarker kan vara betydande. Den svenska versionen av modelleringsverktyget SCAIL kan hjälpa till att bedöma påverkan. (Se åtgärdsavsnittet.)
Prioriterade åtgärder är att få in näringsämnena i ett kretslopp och att minska läckaget till våra vatten.
SCAIL (Simple Calculation of Atmospheric Impact Limits) är ett screeningverktyg för att bedöma påverkan från djurhållnings- och förbränningsanläggningar på känsliga naturområden som exempelvis Natura 2000-områden. SCAIL finns i två versioner: (1) SCAIL Djurhållning och (2) SCAIL Förbränning. Båda verktygen ger en uppskattning av mängden torrdeposition av kväve och/eller svavel på känsliga naturområden. Modellerna kan användas för att bedöma påverkan på miljön och är användbara för en initial screening av utsläppskällor vid ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet.
Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten
Sedan 2001 har påverkan från övergödande ämnen minskat i flera sjöar och vattendrag. I vissa avrinningsområden har fosforhalterna minskat med så mycket som 30 mikrogram totalfosfor per liter mellan 2001 och 2019. I andra avrinningsområden har halterna dock ökat. I de avrinningsområden där koncentrationen har minskat har det ofta funnits aktörer (vattenråd, kommuner, föreningar) som aktivt arbetat med åtgärder.
Den långa uppehållstiden för vattnet i Östersjön, upp till 30 år, gör att näringsämnen som belastar havet stannar kvar under lång tid. Ett annat problem i Östersjön, och även i många sjöar, är att fosforutsläpp lagrats på bottnarna som nu läcker fosfor, så kallad interngödning. Goda bestånd av stora rovfiskar är viktiga för att balansera ekosystemen och motverka övergödningseffekter. Dessvärre är dessa bestånd utarmade i såväl västra som östra Östersjön.
Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Det är viktigt att Länsstyrelsen fortsätter samarbetet med åtgärdssamordnarna och vattenvårdsorganisationerna i länet för att systematiskt arbeta med åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram.
Även det skånska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. Kvalitetsproblemen i grundvatten hänger ihop med en stor näringsbelastning men även en stor sårbarhet med delvis genomsläppliga jordar och otillfredsställande vattenskydd.
Kontinuitet är viktig i åtgärdsarbetet och det positiva är att anslag 1:11 varit varaktigt under lång tid. En organisation för åtgärder har hunnit byggas upp i länet, med flera åtgärdssamordnare och en erfarenhet av att genomföra åtgärder. För att åtgärdstakten inte ska minska krävs fortsatt anslag inom 1:11. Önskvärt är även ett långsiktigt stöd för våtmarker. Det är positivt att Strategiska Planen har kunnat börja i tid. Glapp i programmet har historiskt visat sig ha negativa effekter på åtgärdstakten.
Det är viktigt att Länsstyrelsen fortsätter samarbetet med åtgärdssamordnarna och vattenvårdsorganisationerna i länet för att systematiskt arbeta med åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram.
För att få till ett mer effektivt åtgärdsarbete hade det behövts en stor insats för att ompröva markavvattningsföretag.
Miljöarbetets utveckling
Satsningen på 1:11-anslaget ser i budgetpropositionen ut att fortsätta minst de kommande tre åren. Genom detta anslag beviljas till exempel stöd genom LOVA och åtgärdssamordnare. Det är mycket positivt att detta arbete får fortsätta och det ger positiva effekter att det finns finansiering för både kunniga samordnare, som vet var åtgärderna behövs, och faktiska fysiska åtgärder. I åtgärdsarbetet är kontinuitet mycket viktigt.
Vattenvårdsprojekt kan sökas inom den Strategiska Planen 2023–2027 och 9 ansökningar har kommit in under året. Det finns tre olika stöd att söka varav ett har fokus på näringsrening. Totalt för Skåne finns en budget på 80,9 miljoner kronor för alla tre investeringsstöden för vattenvårdsåtgärder i Skåne. Det ger en viktig kontinuitet i finansieringen fram till 2027. Urvalskriterierna som bestämts nationellt möjliggör projekt som har hög nytta för näringsrening, men andra miljönyttor gynnas inte eller rentav missgynnas. Länsstyrelsen Skåne har därför inte prioriterat handläggning av dessa stödärenden högst under uppföljningsperioden. Högre krav behöver ställas nationellt på att till exempel miljökvalitetsnormerna inom vattenförvaltningen också ska nås samtidigt som näringsrening skapas för att arbetet ska fungera långsiktigt.
Behov av förändrad styrning
Inom arbetet med övergödningsproblematiken diskuteras ofta att man måste genomföra rätt åtgärd på rätt plats för att vi ska få ett så effektivt åtgärdsarbete som möjligt för att minska övergödningen. Det är dock svårt att åstadkomma detta med endast frivilligt genomförda åtgärder. För att få till de mest effektiva åtgärderna behövs antingen pengar till att lösa in mark eller möjlighet att ställa krav för att få tillgång till områden med de största åtgärdsbehoven.
Ett annat hinder i åtgärdsarbetet är de markavvattningsföretag som finns i länet. Skåne har väldigt många och flera av dem är insomnade eller inaktiva. När restaurering planeras i ett sådant område är den gällande lagstiftningen ett hinder. För att få till ett mer effektivt åtgärdsarbete hade det behövts en stor insats för att ompröva markavvattningsföretag.
Det har blivit vanligt att djurhållande verksamheter bedriver växtodling i ett separat bolag eller överlåter gödseln till ett växtodlingsföretag direkt efter utgödsling (bortförsel av gödsel från ladugården). Växtodlingen är vanligtvis inte tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken, och då kan lagringen och spridningen av gödseln inte regleras med villkor i tillståndet enligt miljöbalken, utan miljöpåverkan regleras endast av generella förordningar och föreskrifter. Det finns då sämre möjlighet att ställa särskilda försiktighetskrav till exempel i områden med känslig natur eller andra områden som redan utsätts för en stor belastning av näringsämnen. Vi ser ett behov av översyn av lagstiftningen och de generella föreskrifterna på nationell nivå.
Särskilda frågor för miljökvalitetsmålet
Fråga från målansvarig myndighet
Hur är miljötillståndet i länet för preciseringen Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten?
Övergödning är ett av Skåne läns största miljöproblem. Den vanligaste bidragande faktorn till detta är länets stora andel jordbruksmark. Men det finns såklart även andra utsläppskällor. Om man ska peka ut de delar av länet som är mest påverkade av övergödning i sjöar och vattendrag så kan man dra en diagonal linje genom länet från sydöst till nordväst där den sydvästra delen är den mest påverkade och även mest dominerad av jordbruksmark. Här ser det väldigt svårt ut att kunna uppnå god status när det kommer till övergödning, även om vi kan se små förbättringar i vissa avrinningsområden där det finns engagerade kommuner, vattenråd, intresseföreningar eller liknande.
När det kommer till grundvattnet så har länet några vattenförekomster som inte uppnår god status och som riskerar att inte uppnå det till 2030.
Även för kustvattnet ser det lite olika ut beroende på vilken del av Skåne man tittar på. Några vattenförekomster i den nordvästra delen har sett en förbättring men ju närmare Östersjön vi tittar desto svårare ser det ut att nå god status i våra kustvatten. Östersjön har länge haft en övergödningsproblematik som diskuteras under rubriken ”Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten”. Det är ett flertal länder som har avrinning till Östersjön, vattnet har lång uppehållstid (upp till 30 år) samt att det finns en problematik med interngödning.
Åtgärdsarbete
Övergripande myndighetsarbete
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten riktar sig till myndigheter och kommuner och anger de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas. Länsstyrelsen Skåne ställer krav vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter, samt prioriterar åtgärder och rådgivning inom lantbruket. Länsstyrelsen Skåne vägleder och stöttar kommunerna inom olika områden, till exempel deras tillsynsarbete och i översikts- och detaljplanering.
Länsstyrelsen Skåne är aktiv i tillståndsprövningar vid Miljöprövningsdelegationen och Mark- och miljödomstolen för att minimera utsläpp och nedfall av ammoniak och kväve från tillståndspliktiga verksamheter. Vi ställer krav på att verksamhetsutövare ska utreda och redovisa tekniska lösningar för att minska utsläppen, bland annat:
- förse flytgödselbrunnar med fasta tak och stallbyggnader med system för reduktion av ammoniak i ventilationsluften. Vid samråd inför tillståndsprövningar och yttrande till Miljöprövningsdelegationen och Mark- och miljödomstolen tas dessa frågor upp.
- röta gödsel för att framställa biogas och därmed minska ammoniakavgången vid spridning av gödsel på åkermark.
- installera kollektorslangar i gödselkulvertar som kyler gödseln och reducerar ammoniakavgången med 30–50 procent.
- arbeta aktivt med anpassade skyddszoner utifrån ekologisk status i recipienten vid tillståndsprövningar av djurhållande verksamheter med egen växtodling.
Åtgärder i vatten och våtmarker
Under året har Länsstyrelsen Skåne, med medel från Havs- och vattenmyndigheten inom anslag 1:11, fått extra förstärkning till arbete med åtgärdssamordning inom avrinningsområden. Fokus är att arbeta med ökat helhetsperspektiv och med alla de miljöproblem som behövs för att förbättra status enligt vattenförvaltnings- och havsmiljöförordningen, samt att nå målen i restaureringsförordningen och art- och habitatdirektivet. Här är restaurering och återskapande av våtmarker en viktig åtgärdstyp.
Huvuddelen av pengarna har betalats ut till lokal åtgärdssamordning, men Länsstyrelsen genomför extra arbete i form av regional åtgärdssamordning. En workshop har hållits under året och ytterligare en är planerad. Temat för dessa möten är rätt åtgärd på rätt plats och en styrning mot mer restaurering och återställande av miljön istället för nyanläggning. Extra kontakt har också knutits mellan Länsstyrelsen, länets åtgärdssamordnare på vattenråd och kommuner, och en sharepoint har skapats för att främja samarbete och skapa ett forum för diskussioner. Satsningen pågår även under 2026 och kommer att underlätta våtmarksarbetet i länet.
Eftersom våtmarksarbetet förväntas att växla upp mycket under kommande år är effektiva nätverk där de gemensamma målen är kända viktigt. Responsen från länets åtgärdssamordnare i vattenråd och kommunerna har hittills varit mycket positiv.
Under 2025 finansierade LOVA-medel fem åtgärdssamordnare i sex vattenråd och en kommun i Skåne län. 1:11-anslaget finansierade ytterligare tre åtgärdssamordnare i ett vattenråd och två kommuner inom arbetet för lokal åtgärdssamordning. Åtgärdssamordnare arbetar aktivt med vattenåtgärder, huvudsakligen med restaurering och anläggning av våtmarker och svämplan, i syfte att minska övergödning eller uppnå god ekologisk status enligt miljökvalitetsnormen. Genom att söka upp och identifiera lämpliga platser, ta emot intresseanmälningar och föra dialog med markägare, delta i framtagning av förslag och utformning samt projektleda, följer åtgärdssamordnaren hela processen från idé till färdig åtgärd.
Anslag 1:11, även kallat Havs- och vattenmiljöanslaget, är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav. Genom anslaget stöds det nationella genomförandet av flera EU-direktiv såsom vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet samt EU:s Östersjöstrategi, Helcoms Baltic Sea Action Plan, Det svenska miljömålsarbetet och FN:s hållbarhetsmål.
Havs- och vattenmiljöanslaget (1:11), Havs- och vattenmyndigheten
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027, Jordbruksverket
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Bidraget kan användas för olika insatser, som att bekämpa övergödning, minska spridningen av miljögifter från fritidsbåtar, restaurera vattenmiljöer, samordna åtgärder och ta hand om förlorade fiskeredskap.
Pressmeddelande: Mer än 22 miljoner kronor till skånsk vattenvård – Länsstyrelsen Skåne
Totalt har 58 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats i Skåne sedan 2024 års uppföljning med syfte näringsrening. Finansieringen kommer främst från Strategiska planen och LOVA-medel (lokala vattenvårdsprojekt).
Inom LOVA har under 2024 totalt 15,4 miljoner kronor beviljats till olika projekt för att minska övergödningen, till exempel anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken och återställning av naturliga svämplan. Inom Strategiska planen (SP) är motsvarande siffra 3,6 miljoner kronor. Två exempel på projekt som har fått finansiering genom LOVA:
- Höörs kommun har återmeandrat delar av Lerbäcken och återskapat våtmarker.
- Saxån-Braåns vattenråd har anlagt cirka 2 hektar svämplan nedströms Marieholm.
Lantbruk
Greppa Näringen arbetar bland annat med planering av våtmarker och strategier för att minska näringsläckage. Omfattningen av rådgivningen har tenderat att minska de senaste åren men verkar nu ha stabiliserat sig på 400–500 rådgivningar per år. Däremot har gruppaktiviteternas (fältvandringar och kurser) deltagare ökat och det genomförs numera ca 50 gruppaktiviteter om året.
Länsstyrelsen Skåne har deltagit i utvecklingen av en svensk version av modelleringsverktyget SCAIL som nu finns tillgängligt att använda utan kostnad. Verktyget kan användas av verksamhetsutövare, konsulter och prövningsmyndigheter för att bedöma påverkan av djurhållande verksamheters luftutsläpp på värdefull och skyddad natur. Länsstyrelsen kommer även att publicera tillsynsvägledning för att underlätta för dem som arbetar med tillsyn över djurhållande verksamheter att använda SCAIL.
Läs mer om SCAIL längre upp på sidan.
Källor och fördjupning
Läs mer under övriga miljömål
