Skyddande ozonskikt 2025
Målet
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Läget i Skåne 2025
Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut. Tack vare internationellt arbete och effektiv reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig. En säkerställd återväxt väntas först under 2030-talet.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Skyddande ozonskikt finns följande preciseringar
- Vändpunkt och återväxt Vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras.
- Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa preciseringar, dock inte för miljömålet Skyddande ozonskikt.
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen för miljökvalitetsmålet som helhet är gemensamma för hela landet.
Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Tidigare har utvecklingen bedömts vara positiv men utvecklingen bedöms nu ha en neutral utveckling på grund av osäkerheter i mätningar och klimatförändringar.
Målet bedöms inte regionalt, men enligt Naturvårdsverkets bedömning förväntas en säkerställd återhämtning av ozonskiktet ske någon gång under 2030-talet. Prognosen förutsätter att arbetet inom FN beträffande Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. Tidigare har utvecklingen bedömts vara positiv men utvecklingen bedöms nu ha en neutral utveckling på grund av osäkerheter i mätningar och effekter av klimatförändringar.
På såväl regional som nationell nivå har användningen av ozonnedbrytande ämnen stadigt minskat till följd av lagstiftning och internationella överenskommelser enligt Montrealprotokollet.
Montrealprotokollet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer) är en överenskommelse om att vidta åtgärder för att minska produktionen och förbrukningen och därmed utsläpp av CFC och haloner, de två viktigaste grupperna av ozonförstörande ämnen. Montrealprotokollet trädde ikraft 1989.
Wienkonventionen (dit Montrealprotokollet hör), Naturvårdsverket
Kyotoprotokollet, som reglerar utsläppen av växthusgaser, kräver bara att man minskar den totala halten av klimatgaserna i protokollet (uttryckt i koldioxidekvivalenter), inte minskningen av specifika ämnen. Det innebär att det inte finns några direkta krav på att minska utsläppen från just lustgas.
Förhoppningarna om att klimatkonventionen ska leda till minskade utsläpp av lustgas har dock ökat sedan Parisavtalet trädde i kraft i november 2016, eftersom många av ländernas nationella åtaganden omfattar åtgärder som kan leda till minskade utsläpp av lustgas.
I stratosfären omvandlar solljuset ständigt en del av luftens syremolekyler till ozon. Detta ozonskikt filtrerar bort skadlig UV-strålning från solen.
Hotet mot ozonskiktet är utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, klorerade lösningsmedel, metylbromid och liknande ämnen. Det är dessa ämnens innehåll av klor eller brom som bryter ned ozonet i stratosfären. Också utsläpp av kväveoxider och andra föroreningar från höghöjdsflyg har effekter på ozonskiktet.
Ozon: O3, gas som består av tre syreatomer per molekyl. Ozon finns naturligt i höga koncentrationer i stratosfären (=ozonskiktet) vilket minskar den mängd skadlig ultraviolett strålning som når jordytan. När detta ozon minskar på grund av utsläpp orsakade av människan ökar UV-strålningen.
Ozon bildas också vid jordytan, så kallad marknära ozon, exempelvis när avgaser utsätts för solljus. Marknära ozon skadar människors hälsa, och även växtlighet påverkas negativt. Marknära ozon hanteras under miljökvalitetsmålet Frisk luft.
Lustgas: Dikväveoxid, N2O, används används bland annat som smärtlindring vid förlossningar, förpackningsgas i livsmedel och lustgassystem i motorer. Lustgas bryter ner ozon i stratosfären men är även en mycket kraftig växthusgas och regleras därför genom Kyotoprotokollet.
Miljöprövningskrav minskar lustgasutsläpp
Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation arbetar kontinuerligt med att så långt som möjligt begränsa utsläppen av lustgas genom villkorsskrivning och teknikkrav. Utsläpp av lustgas kan till exempel uppkomma i de förbränningsanläggningar som använder urea som reduktionsmedel för att minska utsläppen av kväveoxider (NOx). I dessa fall föreslår Länsstyrelsen Skåne/föreskriver Miljöprövningsdelegationen så låga utsläppsvillkor som är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga. Lustgas uppkommer också vid lagring och spridning av gödsel. För detta sätts normalt inga specifika villkor för att begränsa utsläppen av lustgas, men utsläppen begränsas genom de villkor som föreskrivs för lagringen och spridningen av gödseln.
Ständigt minskade utsläpp från kylanläggningar
Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i kyl-, klimat- och värmepumpsanläggningar går framåt och ämnena har stadigt minskat sedan användningsförbudet för klorflourkarboner trädde i kraft 1999 och sedan förbud mot påfyllning av mjuka klorflourkolväten började gälla 2002. Endast en mindre andel av anläggningarna innehåller idag klorflourkolväten, och omhändertagandet sker reglerat. De svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen består i stort sett uteslutande av utsläpp av klorflourkarboner från befintliga och uttjänta produkter. Dessa utsläpp minskar kontinuerligt.
Ämnen som finns i isolering
Ozonnedbrytande ämnen kan även finnas i till exempel isoleringsmaterial i byggnader, fjärrvärmerör samt i applikationer inom försvaret. Utbyte av sådant material kan ta lång tid. Kunskap om var och i vilka mängder de ozonnedbrytande ämnena finns är viktiga för att förhindra utsläpp. Korrekt omhändertagande av uttjänta material är också en viktig del i detta arbete, liksom insatser för att undersöka och förhindra illegal handel och införsel/utförsel av ämnena.
De svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen består i stort sett uteslutande av utsläpp av klorflourkarboner från befintliga och uttjänta produkter.
För kvarvarande ozonnedbrytande ämnen krävs fortsatt arbete och omhändertagande på ett miljöriktigt sätt. Det är också viktigt att exporterade kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen hindras från att nå länder i Asien och Afrika eftersom avfallet där inte omhändertas på ett miljöriktigt sätt, vilket leder till risk för utsläpp av miljöfarliga ämnen.
Risker med helt nya ämnen
Det finns en risk att nya ozonnedbrytande ämnen produceras och släpps ut i atmosfären. Ytterligare insatser krävs dessutom för kvarvarande användning och omhändertagande av förbrukade produkter innehållande ozonnedbrytande ämnen. Till exempel visade en utvärdering av återvinning ur byggisolering år 2012 att 90 procent av klorflourkarboner (CFC) i byggisolering inte omhändertas.
Analys utifrån preciseringar
Vändpunkt och återväxt
Tillståndet beskrivs som att trenden för ozonuttunning är bruten och att man kan se en återväxt av ozonet, vilket följer steg 2 i Montrealprotokollet. Trenden förutsätter att arbetet inom FN beträffande Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. Tidigare har utvecklingen bedömts vara positiv men utvecklingen bedöms nu ha en neutral utveckling på grund av osäkerheter i mätningar och klimatförändringar.
Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen
Det önskvärda miljötillståndet uppnås när de av människan orsakade halterna i atmosfären av ozonnedbrytande ämnen, mätt som effektiva klorekvivalenter i stratosfären (EESC), återgår till sådana nivåer att ozonskiktet inte längre påverkas negativt. I senaste WMO-rapporten används fortfarande 1980 års värden, trots att man nu har kunskap om att halterna var över det naturliga redan 1960. 1980 års värden anses ändå vara tillräckliga för att det inte ska föreligga någon risk för uppkomst av ozonhål.
Förutsättningarna för att nå det önskvärda miljötillståndet som preciseringen uttrycker bedöms redan vara beslutade eller på plats, men det önskvärda tillståndet som preciseringen uttrycker kommer att nås först på sikt.
Miljöarbetets utveckling
På såväl regional som nationell nivå har användningen av ozonnedbrytande ämnen stadigt minskat till följd av lagstiftning och internationella överenskommelser enligt Montrealprotokollet.
Till 2030 ska Region Skåne minska utsläppen av lustgas och anestesigaser med 50 procent jämfört med 2019 års nivå. Region Skånes utsläpp av anestesigaserna desfluran och isofluran har minskat jämfört med 2019, medan utsläppen av sevofluran har ökat något. Under 2024 upphörde användningen av desfluran helt, vilket är särskilt glädjande eftersom det är den anestesigas som har störst klimatpåverkan.
Resultatet för lustgas visar på minskade utsläpp jämfört med 2023, trots att inköpt mängd lustgas ökade. Jämfört med 2019 har utsläppen däremot ökat. Utsläppsökningen beror i första hand på att destruktionsanläggningarna för lustgas har drabbats av allvarliga driftproblem under de senaste åren. Nya lustgasdestruktörer har köpts in och blev färdiginstallerade under 2024. Detta bör resultera i mer påtagliga utsläppsminskningar framöver.
Under 2024 blev det sammanlagda resultatet för utsläpp från anestesigaser och lustgas en minskning med 16 procent jämfört med 2019. Målet för Region Skåne, att till 2030 halvera utsläppet av lustgas och anestesigaser jämfört med 2019, bedöms möjligt att uppnå, men det kräver att åtgärder för att nå målet intensifieras.
Behov av förändrad styrning
Tidigare genomförde Naturvårdsverket och Boverket informationsinsatser kring hantering och omhändertagande av rivningsavfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen vilket delvis gått över till tillsynsstrategin nedan vilket kan ses som ett mer effektivt och enhetligt sätt att arbeta.
I den kommande nationella tillsynsstrategin för 2026–2029 finns det ett fokusområde riktat mot bygg- och rivningsavfall. I arbetet ska de kommunala tillsynsmyndigheterna delta i nationella tillsynskampanjer av verksamheter där det uppkommer bygg- och rivningsavfall vilket är bra för att skapa ett likriktat arbete för att minska miljökonsekvenserna från hanteringen av bygg- och rivningsavfall.
Länsstyrelsen Skåne är inte medveten om några andra insatser eller åtgärder som genomförts i länet och känner inte till någon ytterligare styrning som skulle krävas för att säkerställa att miljömålet nås.
Utsläpp av medicinska gaser inom Region Skåne
| Utsläpp av medicinska gaser | 2019 (ton CO2e) | 2022 (ton CO2e) | 2023 (ton CO2e) | 2024 (ton CO2e) | Jämförelse 2024-2019 |
|---|---|---|---|---|---|
| Desfluran | 1 380 | 170 | 63 | - | -100 % |
| Isofluran | 17 | 17 | 14 | 14 | -19 % |
| Sevofluran | 153 | 165 | 162 | 163 | +6 % |
| Lustgas | 2276 | 2 986 | 3 189 | 3 139 | +34 % |
| Totalt | 3 826 | 3 337 | 3 428 | 3 216 | -16 % |
Källa: Region Skåne, Enheten Hållbarhet och Miljö.
Åtgärdsarbete
Avfall och återvinning
Sedan 2011 har tillsynsinsatser riktade mot gränsöverskridande transporter av avfall (GRÖT) genomförts för att hindra illegal transport av avfall, till exempel kylmöbler. Insatserna har skett i samverkan mellan Tullverket, Polisregion Syd, Kustbevakningen, kommunerna, Länsstyrelsen Skåne och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. De senaste åren har vi observerat en minskning av antalet transporter av avfall med ozonnedbrytande ämnen. Kontrollerna för att stoppa avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen behöver utökas de kommande åren, både för export ut från EU och vid gränsövergångarna till andra EU-länder, till exempel vid de sydsvenska hamnarna och Öresundsbron. Strävan är att fortsätta med utökade projekt genom de extra resurser som erhållits de senaste åren och där hela den nya tillsynsregionen syd för GRÖT omfattas, det vill säga även Blekinge, Kalmar och Kronobergs län.
Bygg- och rivningsföretag har skyldighet att se till att isolermaterial med ozonnedbrytande ämnen hanteras på rätt sätt och omhändertas på ett ändamålsenligt sätt.
Lantbruk
Det nationella projektet Greppa Näringen erbjuder rådgivning för att minska påverkan på klimatet i olika tematiska utbildningar till lantbrukare. Syftet är att lantbrukarna genom bland annat ny kunskap ska bidra till att minska utsläppen av kväveföreningar och lustgas, som också påverkar ozonskiktet. Länsstyrelsen Skåne har medverkat i projektet sedan 2010.
Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
MIljöprövning och -tillsyn
Miljöprövningsdelegationen i Skåne bedömer utsläpp av lustgas till luft vid prövning av miljöfarlig verksamhet. Vid behov föreskrivs villkor som begränsar vilka halter utsläppen får ha. Tillsynsmyndigheterna följer därefter upp att villkoren efterlevs inom ramen för sin tillsyn och även vid den årliga granskningen av miljörapporteringen.
Tillsynsmyndigheter som Transportstyrelsen, Länsstyrelsen och de kommunala miljöförvaltningarna kontrollerar företagens årliga rapporter så att läckagekontroll har utförts med rätt tidsintervall vid återvinning av kylmöbler och köldmedia. Tillsynsmyndigheterna kontrollerar även att certifierad personal och företag utfört service samt tagit hand om avfallet på ett korrekt sätt samt via tillsyn på återvinningscentraler och avfallsanläggningar.
Lustgas och anestesi inom sjukvården
Under 2024 slutade Region Skåne använda anestesigasen desfluran helt. Den förväntade effekten är minskad nedbrytning av ozonskiktet och minskad klimatpåverkan.
Region Skåne har köpt in nya lustgasdestruktörer som blev färdiginstallerade under 2024. Effekten framöver förväntas bli minskade utsläpp av lustgas, som både påverkar ozonskiktet och klimatet.
Läs mer under övriga miljömål
