Begränsad klimatpåverkan 2025
Målet
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Läget i Skåne 2025
Transporter, jordbruk och industri dominerar växthusgasutsläppen i Skåne. Utsläppen minskade med 47 procent 1990–2023, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning.
Mellan åren 2022 och 2023 minskade utsläppen med 3,3 procent. Utsläppen från industrin och jordbruket har fortsatt att minska sedan föregående år, medan utsläppen från transporter har planat ut. Minskningstakten har bromsat in och är för låg för att nå klimatmålen. Både skärpta nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå behövs.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns följande precisering
- Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även de regionala klimatmålen.
Bedömning av regionala klimatmål (ja/nära/nej)
Regionalt mål
Bedömning (Ja, nära, nej)
År 2030 ska utsläppen av växthusgaser i Skåne vara minst 80 procent lägre än år 1990.
År 2030 ska utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.
År 2030 ska energianvändningen i Skåne vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent fossilfri energi.
År 2030 ska Skåne vara till minst 50 procent självförsörjande på eleffekt under årets alla timmar.
År 2030 ska Skåne vara till minst 50 procent självförsörjande på gas genom ökad produktion av biogas.
År 2030 ska utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne vara minst 70 procent lägre än år 2010.
År 2030 ska andelen av det totala antalet resor som görs i Skåne vara minst 30 procent med cykel och gång.
Kollektivtrafikens andel av motoriserade resor ska vara minst 40 procent.
Tillstånd och målbedömning
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen för miljökvalitetsmålet som helhet är gemensamma för hela landet.
Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Analys utifrån regionala klimatmål
Här redovisas tillstånd och utveckling för målen i den regionala klimat- och energistrategin.
Om utsläppsdata
Uppgifterna om utsläpp av växthusgaser är hämtade från den nationella emissionsdatabasen. Den är baserad på Sveriges officiella utsläppsstatistik, som bland annat rapporteras till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen.
Regionala data är inte tillgängliga förrän cirka 18 månader efter utsläppsåret.
Minskade utsläpp av växthusgaser i Skåne
Utsläppen av växthusgaser i Skåne uppgick år 2023 till cirka 4,5 miljoner ton CO2ekv, vilket är en minskning med 47 procent sedan år 1990, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning.
Mellan åren 2022 och 2023 minskade utsläppen med 3,3 procent. De största utsläppen i Skåne kommer från transporter, jordbruket och industrin, se diagram. Industrin har minskat sina utsläpp mest jämfört med föregående år, delvis genom minskad produktion. Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat något, medan minskningstakten inom transportsektorn har bromsat in.
Utsläppen minskar för långsamt för att nå det regionala målet om 80 procent lägre växthusgasutsläpp år 2030 jämfört med år 1990.
Utsläppen minskar för långsamt för att nå det regionala målet om 80 procent lägre växthusgasutsläpp år 2030 jämfört med år 1990.
Regionalt mål:
Växthusgasutsläppen ska minska med minst 80 procent jämfört med år 1990.
Klimat- och energistrategi för Skåne 2025-2030, Länsstyrelsen Skåne
Växthusgasutsläpp i Skåne 1990-2023 och regionalt mål till år 2030 (ton koldioxidekvivalenter)
No Data Found
Diagram: Totala utsläpp av växthusgaser i Skåne per sektor för perioden 1990–2023 och regionalt mål till år 2030 (ton koldioxidekvivalenter).
Den generella trenden är att utsläppen minskar, men det är fortfarande långt till målet för år 2030.
Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI
Utmaning att nå konsumtionsmål
Utsläppen från konsumtion var i Sverige 8,4 ton CO2ekv per person år 2022, fördelat på 5 ton från hushållens konsumtion samt 3,4 ton från offentlig konsumtion och investeringar, se diagram. Det kommer vara en utmaning att nå det regionala målet på 5 ton CO2ekv per person och år till år 2030.
Regionalt mål:
Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.
Klimat- och energistrategi för Skåne 2025-2030, Länsstyrelsen Skåne
Konsumtionsbaserade utsläpp tar hänsyn till klimatpåverkan som vår konsumtion orsakar i Sverige och andra länder.
67 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion, medan resterande utsläpp kommer från konsumtion av inhemskt producerade produkter, varor och tjänster.
Källa: Naturvårdsverket, 2025, Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år.
Konsumtionsbaserade klimatutsläpp år 2022 (kg koldioxidekvivalenter per person)
Diagram. Fördelning av konsumtionsbaserade klimatutsläpp i Sverige år 2022. Kategorin ”Övrigt” består av rekreation och kultur, kläder och skor, hälso- och sjukvård, post- och telekommunikationer med mera.
Effektiv energianvändning och fossilfri energi
År 2023 var den totala energianvändningen i Skåne 32,6 TWh, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med år 2005. Slutanvändningen av energi minskade mer än 2 TWh (-7 procent) under år 2023, främst på grund av den avmattade ekonomin, men även minskad energianvändning till följd av stigande energipriser.
58 procent av energianvändningen i Skåne var fossilfri år 2023, se diagram. Det är två procent högre än år 2022, vilket främst beror på ökad import av fossilfri el.
Det kan vara möjligt att nå det regionala målet om en minskad energianvändning på 20 procent till år 2030. För att nå målet om 80 procent fossilfri energianvändning år 2030 krävs ökad fossilfri energiproduktion och storskalig elektrifiering av transporterna i Skåne.
Regionalt mål:
Energianvändningen ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent fossilfri energi.
Klimat- och energistrategi för Skåne 2025-2030, Länsstyrelsen Skåne
Andelen fossil respektive fossilfri energianvändning i länet år 2023
Källa: Länsstyrelsen Skåne.
Diagram: Andelen fossil respektive fossilfri energianvändning i länet år 2023.
Källa: Länsstyrelsen Skåne, 2025, egen bearbetning av statistik från SCB Slutanvändning + SCB Leveranser av fordonsgas och flytande fordonsgas + Gasleverantörer till småhus och flerbostadshus för år 2020.
Skånes självförsörjningsgrad på eleffekt och gas
Skånes självförsörjningsgrad på eleffekt var cirka 15 procent år 2025, ungefär samma andel som år 2023, vilket beror på ringa ökning av den regionala elproduktionen, samtidigt som effektbehovet inte har minskat. Det kommer bli svårt att nå det regionala målet om en självförsörjningsgrad på 50 procent till år 2030.
Vindkraften står för ungefär hälften av elproduktionen i länet (1,56 TWh år 2023). För närvarande finns inga pågående samråd eller ansökningar vad gäller havsbaserad vindkraft. Två tillstånd för ny vindkraft har beviljats, vilket genererar en ökning med 0,053 TWh per år.
Solkraften fortsätter att öka och står för ungefär 16 procent av elproduktionen i länet (0,53 TWh år 2023). Totalt har 301 anmälningar och 33 ansökningar för markbaserade solcellsanläggningar inkommit sedan 2012. Det senaste året har tolv anmälningar och tre ansökningar beviljats, motsvarande en elproduktion på 0,3 TWh/år. Under året har fem nya tillståndsansökningar lämnats in med en årlig elproduktion motsvarande 0,3 TWh/år.
Skåne är det län i Sverige som har störst biogasproduktion (0,45 TWh år 2024) och bäst potential för biogasproduktion från inhemska restprodukter (cirka 3 TWh/år). Skånes självförsörjningsgrad av gas ligger på 15 procent på årsbasis, men till år 2030 finns det goda förutsättningar att nå det regionala målet om att bli till 50 procent självförsörjande på gas genom ökad produktion av biogas till 1,5 TWh/år.
Totalt har det i Klimatklivet beviljats 1,42 miljarder kronor i stöd till 22 anläggningar för ny biogasproduktion i Skåne, vilket motsvarar 0,8 TWh ny biogas. Under år 2025 inkom tre nya ansökningar, och miljöprövning pågår av fyra biogasanläggningar på sammanlagt 0,4 TWh.
Regionalt mål:
Skåne ska vara till minst 50 procent självförsörjande på eleffekt under årets alla timmar.
Klimat- och energistrategi för Skåne 2025-2030, Länsstyrelsen Skåne
Regionalt mål:
Skåne ska vara till minst 50 procent självförsörjande på gas genom ökad produktion av biogas.
Klimat- och energistrategi för Skåne 2025-2030, Länsstyrelsen Skåne
Biogas och naturgas
Både naturgas och biogas består huvudsakligen av metan.
Naturgas är ett fossilt bränsle, precis som olja och kol. Biogas framställs genom rötning av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa.
Hållbart transportsystem
År 2023 stod transporter för 36 procent av växthusgasutsläppen i Skåne. Personbilar dominerar utsläppen från transporter, med drygt 63 procent av de totala utsläppen, se diagram.
Utsläppen har minskat med 34 procent sedan 2010, men det är långt kvar till det regionala målet om minskade utsläpp från transporter med 70 procent till år 2030. Minskningstakten har bromsat in och utsläppen minskade med knappt en procent mellan åren 2022 och 2023,
Utsläppen förväntas öka med 24 procent på grund av sänkt reduktionsplikt från den 1 januari 2024.
Regionalt mål:
Utsläppen av växthusgaser från transporter ska minska med minst 70 procent jämfört med år 2010.
Klimat- och energistrategi för Skåne 2025-2030, Länsstyrelsen Skåne
Från och med den 1 januari 2024 har reduktionsplikten för bensin och diesel sänkts.
I regeringens promemoria Sänkta reduktionsnivåer för bensin och diesel (regeringen.se) anges att den beräknade utsläppsökningen på nationell nivå är 4 miljoner ton vilket är en ökning på 24 procent från dagens klimatutsläpp från inrikes transporter och arbetsmaskiner (13,6 respektive 2,9 miljoner ton).
Fördelning av växthusgasutsläpp från transporter i Skåne år 2023
I kategorin Övriga transporter ingår bussar, mopeder, motorcyklar, inrikes civil sjöfart (inklusive privata fritidsbåtar), inrikes flygtrafik, samt järnväg.
Diagram: Fördelning av växthusgasutsläpp från transporter i Skåne år 2023. Övriga transporter inkluderar bussar, mopeder, motorcyklar, inrikes civil sjöfart, inrikesflyg, samt järnväg.
Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI.
Kollektivtrafik, cykel och gång
År 2023 gjordes omkring 49 procent av alla resor i Skåne med bil, vilket är en minskning jämfört med år 2018. Andelen resor med gång och cykel var 24 procent, vilket är en minskning med två procent sedan år 2018. Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna var 33 procent år 2023, jämnt fördelat mellan tåg och buss.
Med nuvarande utveckling kommer det regionala målet om 30 procent gång- och cykelresor bli svårt att nå, medan det kan vara möjligt att nå målet om kollektivtrafikens andel av motoriserade resor på 40 procent.
Regionalt mål:
Av det totala antalet resor i länet ska minst 30 procent ske med cykel och gång. Resor i kollektivtrafiken ska utgöra minst 40 procent av alla resor vi gör med motorfordon.
Klimat- och energistrategi för Skåne 2025-2030, Länsstyrelsen Skåne
Det vore önskvärt att regeringen säkerställer att tolkningen av begreppet uppgradering eller repowering av vindkraftverk i svensk rätt inte görs snävare än vad EU-rätten tillåter, då detta riskerar att försvåra nödvändig modernisering av befintlig produktionskapacitet. Att genomföra förslaget om ett auktionssystem för havsbaserad vindkraft skulle möjliggöra utpekande av energiområden till havs i södra Sverige.
Miljöarbetets utveckling
En ökad elektrifiering av främst transporter och industri, i kombination med energieffektivisering, har stor potential att minska utsläppen.
Det pågår flera insatser för att skapa förutsättningar för denna utveckling, bland annat genom Skånes effektkommission, kapacitetsutveckling av elnätet, repowering av vindkraft, markbaserade solcellsanläggningar, energieffektivisering inom industrin, utbyggnad av laddinfrastruktur och biogasproduktion samt energikonverteringar med stöd av Klimatklivet.
En annan stor potential till utsläppsminskningar är permanent koldioxidinlagring genom CCUS. I Skåne pågår planering för CCUS vid två avfallsförbränningsanläggningar med stöd från Industriklivet. Om dessa projekt realiseras kan det på sikt innebära minskade utsläpp motsvarande 600 000 ton koldioxid per år.
CCUS står för Carbon Capture, Utilization and Storage (avskiljning, användning och lagring av koldioxid). Det är en teknik för att fånga in koldioxid från industrier och kraftverk. Efter avskiljningen kan koldioxiden antingen användas som råvara (CCU) eller lagras säkert under jord (CCS).
Behov av förändrad styrning
Klimatklivet ger förutsättningar för många aktörer att genomföra konkreta klimatåtgärder och behöver fortsätta. Det finns en oro kring förändringen i Klimatklivet som begränsar stödet till gårdsbaserad biogasproduktion för el och värme. Skåne har många lantbruk där denna åtgärd kan stärka gårdens självförsörjning och konkurrenskraft, inte minst vid höga energipriser eller störningar.
Förändringar inför höstens ansökningsomgång i Klimatklivet, 2025-09-16, Naturvårdsverket
Befintliga stöd för minskade klimatutsläpp från lantbruket , som kompetensutveckling, kolinlagring och minskat kväveläckage, samt investeringsstöd för ammoniakreducerande åtgärder, behöver finnas kvar och kompletteras med stöd för energiinsatser som kan minska dieselanvändningen och behovet av subventionering av diesel.
Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft – Jordbruksverket.se
Reduktionsplikten för drivmedel behöver återställas till samma nivåer och utveckling fram till år 2030 som var beslutade innan sänkningen i januari 2024, för att minska utsläppen i linje med målet till år 2030.
Det vore önskvärt att regeringen säkerställer att tolkningen av begreppet uppgradering eller repowering av vindkraftverk i svensk rätt inte görs snävare än vad EU-rätten tillåter, då detta riskerar att försvåra nödvändig modernisering av befintlig produktionskapacitet. Att genomföra förslaget om ett auktionssystem för havsbaserad vindkraft skulle möjliggöra utpekande av energiområden till havs i södra Sverige.
Vindkraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89).
Det finns behov av fortsatt ekonomiskt stöd genom Industriklivet till relativt oprövad teknik som CCUS. Det är idag osäkert om de projekt som har samrått och skickat in tillståndsansökningar för CCUS i Skåne kommer att bli verklighet utan stödfinansiering.
Vi ser också att resurssvaga kommuner behöver stöd för att peka ut områden för ny energiproduktion- och distribution i det lokala arbetet med energiplanering, så att de ska kunna bidra till de energipolitiska målen.
Särskilda frågor för miljökvalitetsmålet
Fråga från nationellt målansvarig myndighet (Naturvårdsverket)
Utsläppshandelssystemet ETS2 träder ikraft 2027, vilket väntas innebära högre priser för drivmedel jämfört med dagens priser. Systemet leder till ökade intäkter för staten, och dessa medel kan finansiera riktade åtgärder för ökad acceptans för systemet. Naturvårdsverket utarbetar för närvarande ett förslag till en riktad elbilspremie (Sveriges sociala klimatplan).
Vilka möjliga ytterligare insatser (från nationell nivå, men även det egna länet, och/eller andra aktörer) ser länsstyrelsen skulle kunna vara motiverade för att de kommande prishöjningarna ska bli hanterbara för de invånare i länet som särskilt påverkas av höjda drivmedelspriser?
Länsstyrelsen Skåne har frågat länets kommuner om vilka insatser de ser som viktiga för att minska konsekvenserna av höjda drivmedelspriser hos berörda grupper. Nedan redovisas en sammanfattning av lämnade förslag som kan vara relevanta att utreda vidare nationellt.
Här redovisas i samlad punktform de lämnade förslag som kan vara relevanta att utreda vidare nationellt.
- Utveckla kollektivtrafiken på landsbygden och subventionera sänkta biljettpriser för kollektivtrafiken i samverkan med regioner och kommuner. Detta kan skapa möjlighet och ekonomiska incitament för fler att välja kollektivtrafik framför egen bil för en del av resorna, vilket kan bidra till att minska antalet resor med bil och därmed sänka hushållens drivmedelskostnader.
- Utforma reseavdraget mer rättvist och teknikneutralt, exempelvis baserat på avstånd snarare än färdsätt. Det stärker arbetslinjen och ger stöd till dem som bor långt från arbetsplatser. Här finns redan ett färdigberett förslag i propositionen Skattelättnader för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk (Prop. 2021/22:228).
- Inför skattelättnader vid förmånsbeskattning av kollektivtrafikkort för anställda för att uppmuntra och underlätta för arbetspendling med kollektivtrafik enligt förslagen i promemorian Skattelättnad för förmån av resor med kollektivtrafik (Fi2025/01063).
- Stimulera möjligheterna till bildelning, bland annat genom en sänkning av skatten så att den harmoniserar med kollektivtrafik, taxi och andra delade transporter.
- Stimulera utbyggnad av cykelvägnätet för att skapa lättillgängliga och säkra cykelvägar och därmed förutsättningar för att öka andelen resor med cykel. Att kunna välja cykel i stället för bil innebär mindre kostnader, förbättrad hälsa och ökad tillgänglighet för den enskilde samt minskad klimatpåverkan. Vi föreslår också att en elcykelpremie införs för att möjliggöra för cykel som alternativ även på längre sträckor. Utvärderingen av den tidigare elfordonspremien visade att elcyklingen ersatte ungefär hälften av resorna som annars skulle ha utförts med bil, med en ännu högre andel i mindre städer/tätorter och landsbygd. Elcykling – vem, hur och varför? En utvärdering med elfordons premien som utgångspunkt. Naturvårdsverket
Sammanfattningsvis förordar vi en kombination av riktade stöd och insatser i linje med ovanstående förslag, tillsammans med en transportsnål samhällsplanering samt generella skattesänkningar för hushåll med låg inkomst, för att lindra de sociala effekterna av höjda drivmedelspriser och samtidigt påskynda omställningen till ett mer hållbart transportsystem.
Åtgärdsarbete
Övergripande strategiskt klimatarbete
Länsstyrelsen Skåne har i samverkan med Region Skåne och Energikontor Syd reviderat och beslutat om Klimat- och energistrategi för Skåne 2025–2030.
Klimat- och energistrategi för Skåne visar vilka strategiskt viktiga åtgärder som behöver genomföras för att de regionala klimat- och energimålen ska nås. Den är en plattform för samarbete mellan länets aktörer, samtidigt som den ger en gemensam riktning för arbetet.
För att möta den globala klimatutmaningen är en omställning till ett klimatneutralt och fossilfritt samhälle nödvändig. Klimat- och energistrategi för Skåne utgår från internationella och nationella klimatmål. Dessa mål innefattar att jordens temperaturökning ska hållas väl under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader samt att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll senast år 2045.
Strategin visar hur vi i Skåne tillsammans kan minska våra klimatutsläpp, trygga vår energiförsörjning och ställa om till en fossilfri energianvändning. Den innehåller:
- Regionala klimat- och energimål till år 2030
- Nuläge och potential för att nå målen i Skåne
- Åtta prioriterade åtgärdsområden
- Förslag på åtgärder olika aktörer kan göra
Klimat- och energistrategi för Skåne 2025-2030, Länsstyrelsen Skåne
Hållbar Utveckling Skåne driver projektet SCOPE som samlar sju skånska kommuner för att minska deras indirekta klimatutsläpp (Scope 3) genom cirkulära arbetssätt och hållbara inköp.
Finansiering: ERUF och projektpartners.
Nio kommuner arbetar tillsammans i Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 för att testa nya arbetssätt och lösningar, samt lära av varandra i klimatarbetet.
Finansiering: Energimyndigheten, Vinnova och Formas.
Under perioden juni 2024 till oktober 2025 inkom 341 ansökningar till Klimatklivet. Hittills har 67 av dessa beviljats stöd med totalt 400 miljoner kronor, och fler projekt förväntas beviljas, vilket beräknas bidra till minskade utsläpp med 50 300 ton CO2ekv/år.
Under samma period inkom 40 ansökningar till Regionala elektrifieringspiloter på totalt 278,5 miljoner kronor till laddinfrastruktur för tunga transporter.
Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Andra önskade effekter är spridning av ny teknik, marknadsintroduktion, bättre hälsa och sysselsättning samt att andra miljömål än Begränsad klimatpåverkan påverkas positivt. Åtgärder som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser inom jordbruket är prioriterade.
Kommunal energi- och klimatplanering
Länsstyrelsen Skåne ger rådgivning till kommuner i samrådsyttrande över översiktsplaner för en klimatsmartare samhällsplanering.
Inom ramen för regleringsbrevsuppdraget om kortare ledtider har Länsstyrelsen gett utökad rådgivning till regionnätägaren i framtagande av koncessionsansökningar för förstärkningar av elnätet i Kristianstad, Hässleholm och Malmö.
Länsstyrelsen Skåne driver projektet Energiplanering i Skåne (EnergiSK), i samarbete med Energikontor Syd och Lunds kommun, för att stötta länets kommuner i arbetet med energiplanering.
Finansiering: Energimyndigheten.
Projektet ”Energiplanering i Skåne (EnergiSK)” syftar till att stärka kapaciteten hos kommuner i Skåne att planera för framtida energibehov och öka samordningen mellan olika aktörer. Projektet som leds av Länsstyrelsen Skåne genomförs i samarbete med Energikontor Syd och Lunds kommun.
Projektets huvudsakliga mål är att säkerställa att 80 % av kommunerna i Skåne har eller är på väg att fatta beslut om en aktuell och ändamålsenlig energiplan vid projektets slut, och att dessa planer bidrar till att möta framtida energibehov.
Projektet kommer att leverera verktyg och analyser som kommunerna kan använda för att planera sin energiinfrastruktur, främst med fokus på förnybar energi som vind- och solkraft.
Projektet förväntas också öka samarbetet mellan kommunerna och andra regionala aktörer för att förbättra effektiviteten i energiplaneringen och öka produktionen av förnybar energi i Skåne.
Energikontor Syd driver projektet Plan4CET för att stötta kommuner och främja samverkan på lokal och regional nivå i energi- och klimatplanering. Flera kunskapshöjande insatser har genomförts, till exempel en 40-timmars utbildning för 45 deltagare från kommuner och regioner.
Finansiering: Region Skåne och EU via LIFE Clean Energy Transition.
Förutsättningar för ökad elektrifiering och tryggare elförsörjning
Länsstyrelsen Skåne har arbetat med att ta fram en regional handlingsplan för elektrifiering. Flera dialogmöten har genomförts med kommuner, nätbolag, företag, branschorganisationer och akademin. Handlingsplanen skickas ut på extern remiss under hösten 2025 och ska beslutas våren 2026.
Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, kommuner, energibolag och näringslivsrepresentanter samverkar inom Skånes effektkommission, för att skapa förutsättningar för ökad elektrifiering i Skåne.
- En handlingsplan för genomförande av Färdplan för Skånes elförsörjning 2030 har tagits fram.
- Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Svenska kraftnät och E.ON samverkar inom NET (Nätutveckling Effektivt Tillsammans) för en effektiv nätutbyggnad i Skåne, och har tagit fram en rapport som pekar ut flera nyckelutmaningar för att säkra Skånes elförsörjning. Dialog med berörda kommuner kring nätutbyggnaden genomförs under hösten 2025.
Skånes elförsörjning står inför betydande omställningar de kommande åren. Befolkningen i regionen väntas öka med cirka 69 000 invånare under åren 2024–2033. Nya bostadsområden, fossilfria industrier och elektrifierade transporter innebär ett dubbelt så stort elbehov till 2045, vilket ställer stora krav på förnyelse och utbyggnad av Skånes elnät.
Rapporten Skåne rustar för framtiden ger en lägesbild av situationen i stamnätet och regionnätet idag och vad vi behöver göra framåt för att säkerställa ett robust elnät rustat för befolkningsökning, industritillväxt, klimatförändring och yttre påverkan.
Kommunerna och elnätsbolagen i Skåne Nordost driver i samarbete med Region Skåne, Energikontor Syd, projektet ELmer 2.0 för att säkra en trygg elförsörjning i nordvästra Skåne.
Finansiering: Energimyndigheten.
Åtgärder för vindkraft
Trelleborgs hamn har invigt två nya vindkraftsverk som tillsammans kommer att producera cirka 15 miljoner kilowattimmar (kWh) per år, vilket är ungefär tre gånger mer än vad hamnen i nuläget förbrukar. Överskottet går ut på elnätet.
Länsstyrelsen Skåne har arbetat med en vägledning om repowering av äldre vindkraftverk riktad till verksamhetsutövare för effektivare anmälnings- och tillståndsprocesser, med målsättning att bli klar under 2025.
Solkraft
Region Skåne driver projektet Solbruk tillsammans med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Länsstyrelsen Skåne, Energikontoret Syd, RISE och Mälardalens universitet. Målet är kombinera solelproduktion med livsmedelsproduktion.
Projektet riktar sig till solentreprenörer och lantbrukare i Skåne samt teknikleverantörer.
Finansiering: Region Skåne och ERUF (Europeiska regionalfonden).
Vätgas
Länsstyrelsen Skåne har drivit ett vätgasnätverk med fokus på kunskapshöjande insatser för kommuner, beslutsfattare och verksamhetsutövare, bland annat om beredskap och vätgas.
Biobränslen
Kraftringen har påbörjat bygget av ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, som ska stå klart 2028, i Örtofta utanför Eslöv. Investeringen på totalt 2,4 miljarder kronor beräknas tillföra effekter på 75 megawatt (MW) värme och 25 MW el, vilket blir en rejäl förstärkning av den skånska effektsituationen.
Transportåtgärder
Trafikverket har fortsatt lokaliseringsutredningsarbetet för fyrspårsutbyggnad på sträckan Lund-Hässleholm och dubbelspår mellan Helsingborg och Maria station i norra Helsingborg, som idag är flaskhalsar för ökade järnvägstransporter.
Flera kommuner arbetar systematiskt för en fossilfri fordonsflotta och installation av laddstolpar vid kommunala verksamheter.
Flera kommuner har arbetat med att ställa klimatkrav vid upphandling av entreprenader.
Höganäs kommun har ställt krav på minst 50 procent förnybart drivmedel vid mindre markentreprenader vid avtalsstart och 100 procent vid avtalsförlängning.
Ängelholms kommun och PEAB har ersatt konventionell diesel med HVO100 i arbetsmaskiner och vid transport av massor, samt använt svensk granit istället för kinesisk i samband med en vägentreprenad, vilket reducerade klimatpåverkan med 560 ton koldioxidekvivalenter (CO2ekv).
Energieffektivitet
Under år 2025 avslutades projektet Energismarta företag i Skåne (E!) där Länsstyrelsen Skåne och Energikontor Syd har stöttat 25 energiintensiva industriföretag i arbetet med energieffektivisering. Företagen minskade energianvändningen med totalt 0,2 terrawattimmar (TWh), vilket innebar en energieffektivisering på 6 procent och en reducering av fossiltunga energibärare med 7,5 procent.
Som en fortsättning har projektet Nätverk Energismarta företag i Skåne (Nätverk E!) startat, med 20 stora företag.
Finansiering: Region Skåne.
Länsstyrelsen Skåne och Energikontor Syd driver, i samarbete med Almi och IUC Syd (Industriellt utvecklingscentrum Syd), projektet Energilyftet Skåne för att främja energieffektivitet, klimatomställning och ökad konkurrenskraft hos små och medelstora företag i Skåne.
Finansiering: Region Skåne och ERUF.
Livsmedel och lantbruk
Länsstyrelsen Skåne har i tillsynen av livsmedelsindustrier begärt in redovisning av hur berörda företag ska minska matsvinnet och öka resurseffektiviteten. Uppföljande tillsynsbesök sker under hösten 2025.
Länsstyrelsen Skåne arbetar med kompetensutveckling till lantbrukare för att optimera produktionen och minska klimatpåverkan. Under år 2025 har hittills 1 915 lantbrukare ansökt om stöd för kolinlagring och minskat kväveläckage för totalt 73 907 hektar jordbruksmark.
Investeringsstöd har, under perioden januari till september 2025, beviljats för tak över fyra gödselvårdsanläggningar och två gödselnedmyllare för flytgödsel för minskad ammoniakavgång.
Under år 2025 avslutades projektet Fossilfri mat som har undersökt framgångsfaktorer för fossilfri livsmedelsproduktion med livsmedelsaktörer som målgrupp. Slutsatserna har redovisats i en sammanfattande broschyr.
Finansiering: Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne.
Läs mer under övriga miljömål
