God bebyggd miljö 2025
Målet
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Läget i Skåne 2025
Prioriterade områden inom Skånes kommuner är bland annat ökat antal förebyggande åtgärder mot översvämningar energieffektiviseringar, skydd av natur- och kulturmiljöer. Genom länsstyrelsens rådgivande roll via forskningsprojekt, översiktsplaner och detaljplaner kan kommuner få konkret stöd i lagstiftning och vetenskap. De nuvarande resurserna bedöms dock inte vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet God bebyggd miljö finns följande preciseringar
- Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.
- Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.
- Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
- Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.
- Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
- Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.
- God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
- Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
- Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.
- Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Natur- och grönområden
Kulturvärden i bebyggd miljö
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till 2030 utifrån idag beslutade styrmedel och åtgärder. Medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har dock ökat. Däremot behöver samordningen mellan kommuner öka.
Det behövs även mer resurser både hos kommunerna och hos staten för att kunna fortsätta arbetet med att klimatanpassa den bebyggda miljön. I regeringens budgetförslag för 2026 saknas fortsatt anslag till länsstyrelserna för klimatanpassning. Detta begränsar starkt myndighetens möjlighet till vägledning och åtgärdsförslag för att hantera kommande klimatförändringar som påverkar förutsättningar för god bebyggd miljö i Skånes kommuner.
Det behövs även mer resurser både hos kommunerna och hos staten för att kunna fortsätta arbetet med att klimatanpassa den bebyggda miljön.
Analys utifrån preciseringar
Natur- och grönområden
Omkring 13 procent av Sveriges befolkning bor i Skåne, vilket gör länet till ett av de mest tätbefolkade i landet. Samtidigt ökar exploateringstrycket. Detta ställer krav på en planering där människors tillgång till grönområden i sitt närområde säkerställas i samma takt som den ökande bebyggelseutvecklingen. Både nya och befintliga grönområden behöver utvecklas och förvaltas för att möta de växande behoven.
För Skånes län ökar tillgången till grönska marginellt från år till år, och Skåne ligger under snittet för riket. Hittills i genomförandeplanen, som bland annat behandlar skydd för tätortsnära natur, har arbetet med att öka ytorna för skyddad natur varit framgångsrikt.
Trenden är oförändrad för de nytillkomna bostäderna som byggs i Skåne län och som ligger inom 400 meter från hållplats. Detta kan på sikt påverka rörelsemönstret för hur befolkningen tar sig till natur- och grönområden, både tätortsnära natur och områden utanför tätorterna. Exempel på nödvändiga planeringsstrategier är att utöka ett finmaskigt nät av grönstråk genom hela länet i kombination med förbättrade kopplingar till naturen med kollektivtrafik och cykel.
Kulturvärden i bebyggd miljö
Det är fortfarande låg sannolikhet för att alla värdefulla kulturmiljöer i Skåne ska vara bevarade till 2030, eftersom arbetet med att säkerställa miljöerna i detaljplaner/områdesbestämmelser går långsamt. Dock har prognosen förbättrats jämfört med tidigare år, under förutsättning att propositionen Ett nytt regelverk för bygglov går igenom. Den föreslagna lagstiftningen skulle i högre grad säkerställa landsbygdens kulturmiljöer. Samtidigt innebär den att kommunernas möjligheter att implementera varsamhetskravet på byggnader som är värdefulla men som inte lever upp till begreppet ”särskilt värdefullt” försvagas, och detta ansvar läggs i stället på fastighetsägaren. Med den föreslagna lagändringen följer även ett stort resursbehov hos länets kommuner då flera saknar detaljerade och uppdaterade kulturmiljöunderlag.
En positiv utveckling är att flera kommuner i Skåne är intresserade av att ta fram nya eller komplettera äldre kulturmiljöunderlag för att kunna leva upp till lagkraven (Länsstyrelsen Skåne har fått in fem intresseanmälningar i år för bidrag till kulturmiljöprogram och fler kommuner har indikerat att de kommer att söka). För att Länsstyrelsen ska kunna stötta kommunerna krävs att kulturmiljöanslaget för vård, information och tillgänglighetsinsatser markant ökar under perioden.
Länsstyrelsen Skånes pågående aktualisering av riksintressen för kulturmiljövården, som beräknas vara färdigställd 2030, kommer att ge tydligare och bättre beskrivna riksintressen som stöd till kommunernas planering. Samtidigt finns ett behov av att stärka kulturlandskapets roll i lagstiftningen för att övriga värdefulla landskap ska kunna utvecklas och bevaras.
För att Länsstyrelsen ska kunna stötta kommunerna krävs att kulturmiljöanslaget för vård, information och tillgänglighetsinsatser markant ökar under perioden.
Riksintressen för kulturmiljövården pekades först ut i samband med den fysiska riksplaneringen på 1960–1970-talet. Riksintressen är anspråk på mark- och vattenområden som har beslutats av staten därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. De ska vara vägledande för platsens utveckling för att på lång sikt nå en hållbar samhällsutveckling.
För närvarande pågår en översyn av Riksintressen för kulturmiljövården. Syftet är att få uppdaterade riksintresseområden och att förtydliga varför dessa är riksintressanta. Det ska ge bättre förutsättningar för att områdenas värden ska kunna tas till vara.
Översyn av riksintressen för kulturmiljövården, Länsstyrelsen Skåne
Miljöarbetets utveckling
Det är svårt att se direkta effekter av rådgivning från Länsstyrelsen Skåne till specifika kommuner respektive i återkommande dialogforum med samtliga kommuner gällande översiktsplan, detaljplan och klimatanpassning. Vår uppfattning är att frågor om till exempel klimatanpassning på strategisk nivå (översiktsplan) fortsatt får genomslag i den fysiska planeringen – men inte i den takt som behövs. Även när det kommer till antagna detaljplaner ser vi att länets kommuner allt oftare tar hänsyn till vår rådgivning.
Sammantaget kan vi dock konstatera att lägsta kravnivåer i Plan- och bygglagen ofta blir normerande. Det gäller till exempel hur kommunerna hanterar buller i sina detaljplaner. När det saknas direkta ska-krav riskerar också viktiga aspekter för att faktiskt skapa goda livsmiljöer också att prioriteras ned. Det gäller till exempel tillgång till grönytor, gång- och cykelvägar, utemiljöer och gemensamma platser för människor med olika behov och förutsättningar. Även förtätning och omvandling av områden innebär att bostäder och känsliga verksamheter kommer närmare störande och farliga verksamheter. Detta kan i sig kräva åtgärder som skapar barriärer eller begränsningar i vardagsmiljön.
Länsstyrelsen har gett /---/ förslag om behov av ett system för att hantera planerad reträtt för fastigheter inom riskområden.
Behov av förändrad styrning
I kommunernas hantering av dagvatten och översvämning ser vi en positiv trend att ändringarna i Plan – och bygglagstiftningen gällande framför allt klimatrelaterade risker, marklov och markåtgärder som försämras markens genomsläpplighet ofta tillämpas och säkerställs i detaljplaner. Det är fortsatt viktigt att kommuner utvecklar sin planering för att tillämpa detta regelverk.
Länsstyrelsen har gett några förslag på behov av kompletterande lagstiftning i remissvar till SOU 2025:51, ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning”, framför allt förslag om behov av ett system för att hantera planerad reträtt för fastigheter inom riskområden. Ett sådant förslag skulle ge bättre förutsättningar för naturvärden att kunna anpassa sig till klimatförändringar.
Åtgärdsarbete
Insatser i stora projekt
I arbetet med det EU-finansierade projektet Manabas (pågår 2023 – 2027), arbetar Länsstyrelsen Skåne för att minska förekomsten av invasiva arter och se till att den skånska kusten kan säkras. Åtgärder under året har varit att upphandla konsult som ska ta fram förutsättningar för att genomföra åtgärder som främjar naturtypen salta strandängar inom en del av Natura 2000-området Tygelsjö-Gessie.
Manabas coast – projekt stranderosion – är en del av det europeiska Interreg-projektet MANABAS COAST. Syftet är att ta fram och testa naturbaserade metoder som i framtiden kan skydda områden som hotas av stigande havsnivåer och ökad erosion.
Skåne har valt ett pilotområde som sträcker sig från området söder om Öresundsbron ned till Falsterbonäset, ett av de kustområden i Sverige med lägst marknivåer och som dessutom har en unik och värdefull natur.
Länsstyrelsen Skåne deltar under perioden september 2024 – februari 2026 i det EU-finansierade Horizonprogrammet Pathways2resilience. Skåne har blivit utvalt som region där EU vill satsa på nya sätt att förbättra arbetet med klimatanpassning under namnet REsilient Climate Adaptation REgionally (RECARE). Syftet är att stödja utvalda kommuner att bygga motståndskraft mot klimatförändringar. Förväntat resultat är att uppdatera den nuvarande handlingsplanen för den regionala klimatanpassningen för perioden 2025–2029.
Översyn av riksintressen
Länsstyrelsen Skåne startade våren 2025 ett arbete för riksintressen där flera enheter på olika avdelningar ingår. Syftet för tvärteamet är att ska skapa en tydligare och mer samordnad hantering av riksintressen. Tvärteamet blir en plattform för gemensam dialog och kompetensutveckling. Finansiering sker inom befintlig verksamhet.
Länsstyrelsen Skåne har med hjälp av kulturmiljövårdanslaget fortsatt revideringen av länets 100 områden av riksintresse för kulturmiljövården som fanns när projektet började. Länsstyrelsen har i dagsläget begärt ändring av 75 anspråk på riksintressen till Riksantikvarieämbetet, vilket hittills resulterat i omprövning och aktualisering av 65 av anspråken. Arbetet görs i dialog med berörda kommuner. Syftet är att få tydliga och uppdaterade riksintresseanspråk samt aktuella kunskapsunderlag som kan underlätta kommunernas hantering av riksintressena.
Ekonomiskt stöd
Länsstyrelsen Skåne kommer under 2025 att ha fördelat cirka 11 miljoner kronor i bidrag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Stödet går både till fastighetsägarens (föreningar, företag, kommuner, privatpersoner med flera) direkta kostnader och till antikvarisk rådgivning som leder till långsiktig förvaltning. Utöver detta har cirka 160 000 kronor avsatts till underlag inför åtgärder på kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Efterfrågan är stor, med långt fler ansökningar än det finns medel att tilldela.
Länsstyrelsen Skåne har under 2025 gjort en särskild riktad bidragssatsning med anledning av byggnadsvårdsårets 50-årsjubileum. Cirka 500 000 kronor av kulturmiljövårdanslaget har gått till att samfinansiera satsningar som når ut till fler och som fokuserar på byggnadsvårdens betydelse. Projekten har drivits av regionala och kommunala museum och föreningar och bestått bland annat av visningar, prova på-verksamhet, bussturer, byggnadsvårdsläger och föredrag.
Vårdar du en kulturmiljö så att den bevaras för framtiden? Eller arbetar du för att göra en kulturmiljö mer tillgänglig och användbar? Du kan söka bidrag för det hos Länsstyrelsen.
Möten, konferenser och dialog med kommuner
Länsstyrelsen Skåne arrangerar årligen Plan 33 – ett tematiskt dialogforum för ökad förståelse av planfrågor mellan stat och Skånes 33 kommuner. Fokus ligger på bred rådgivning i aktuella sakfrågor eller när Länsstyrelsen Skåne ser tendenser till bristande tillämpning av Plan- och bygglagen. Finansieringen sker inom Länsstyrelsens ordinarie verksamhet och deltagaravgifter. Den 13 maj 2025 genomfördes en fysisk träff på tema värme och klimatologi i stadsplaneringen samt riskfrågor i plan- och bygglagen. I november planeras en digital träff med fokus på civil beredskap.
Länsstyrelsen Skåne bjuder, inom ramen för Samhällschefsforum, in till dialog med samhällsbyggnadscheferna i länets 33 kommuner. Syftet med mötena är att föra dialog på chefsnivå mellan kommuner och Länsstyrelsen. Tema för årets möte var riktlinjer om bostadsförsörjning, ny riskvägledning, förändrade regler avseende strandskyddet samt förändringar i Boverkets byggregler.
Länsstyrelsen Skåne arrangerar årligen Sydlov för bygglovhandläggare i Skånes kommuner med fokus på tillämpningsfrågor och aktuella utmaningar för handläggare. Den 24 april hölls nätverksträff i Åstorps kommun med 135 deltagare. Länsstyrelsen Skåne informerade om nya byggregler inom PBL, kulturmiljö och ny strandskyddslagstiftning.
Länsstyrelsen Skåne arrangerar årligen Sydlov för bygglovhandläggare i Skånes kommuner med fokus på tillämpningsfrågor och aktuella utmaningar för handläggare. Den 24 april hölls nätverksträff i Åstorps kommun med 135 deltagare. Länsstyrelsen Skåne informerade om nya byggregler inom PBL, kulturmiljö och ny strandskyddslagstiftning.
Länsstyrelsen Skåne genomförde i september 2025 seminariet Kulturmiljöunderlag för ÖP och bygglov, med anledning av propositionen Ett nytt regelverk för bygglov. Syftet var att öka kunskapen om föreslagen lagändring, att stimulera framtagande av kulturmiljöunderlag och att ge goda exempel på hur kommuner kan arbeta för att identifiera kulturmiljövärden. Seminariet, som finansierades av 7:2-anslaget, riktade sig till såväl tjänstepersoner som politiker och hade cirka 140 deltagare, med representanter från 30 av Skånes 33 kommuner. Enligt utvärderingen upplevdes seminariet som relevant och flera kommuner har gjort intresseanmälan för bidrag till kommunala kulturmiljöprogram under kommande år.
Kommunala riktlinjer och underlag
Över hälften av Skånes kommuner har antagna riktlinjer eller pågående uppdateringar av riktlinjer som behandlar naturvårds- eller grönstrukturfrågor och som bland annat beskriver kommunernas hantering av ekosystemtjänster.
Ungefär hälften av Skånes kommuner har ett uppdaterat underlag för kulturmiljöer, antingen som ställningstaganden i översiktsplaner eller i form av kulturmiljöprogram.
Bland Skånes kommuner är det ungefär en handfull som har antagna riktlinjer eller arkitekturprogram för gestaltad livsmiljö.
Läs mer under övriga miljömål
