Sammanfattning Miljötillståndet 2024
Skåne är ett till ytan sett relativt litet län men producerar en stor del av Sveriges livsmedel. Skåne är också transitlän för trafik till och från övriga Sverige. Här finns stora företag och många människor.
Skåne är Sveriges artrikaste län, men naturen trängs undan och många arter hotas. Vårt dricksvatten är extra utsatt av närheten till jordbruk och industrier, samtidigt som vi har ett stort behov av vatten till människor och verksamheter.
Vi ser positiva resultat av det åtgärdsarbete som görs, men det tar tid, och det är viktigt att arbetet inte avstannar – det behöver istället utökas.
Miljöövervakning följer utvecklingen över längre tid, men när anslagen till minskar framöver kan det bli svårare att bedöma miljötillståndet.
Utöver statligt finansierat miljöarbete görs många ideella insatser såväl inom åtgärdsarbete som inom miljöövervakning.
Miljötillståndet i Skåne
Inget av de miljömål som bedöms regionalt kommer att nås i Skåne med nuvarande resurser, styrmedel och åtgärder. För en tredjedel av målen går utvecklingen i miljön åt fel håll. Trendpilen för miljömålet Myllrande våtmarker har ändrats till positiv med minsta möjliga marginal.
Nya fynd av bekämpningsmedel i många skånska vattentäkter gör det svårt att uppnå miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Därför har vi ändrat målbedömningen från ”nära” till ”nej”.
Klimatutsläppen från transporter och industri har ökat efter pandemin, och utsläppsminskningarna går för långsamt för att nå klimatmålen. Klimatförändringarna medför ytterligare utmaningar för våtmarker, såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter.
Värdefull natur har splittrats i små områden utan kontakt med varandra, vilket försvårar ytterligare för hotade arter.
Halterna av partiklar PM2,5 och kvävedioxid överskrider WHO:s rekommendationer för luftkvalitet. Åtgärder för en friskare luft kan ge besparingar på samhällsnivå genom bättre hälsa.
Det försurande nedfallet minskar, men även skogsbruket bidrar till försurningen, och det går inte att ställa krav på nödvändig askåterföring och minskat uttag av grenar och toppar.
Halterna av övergödande ämnen minskar i sjöar och vattendrag, tack vare många års åtgärder, men tyvärr ser vi inte samma trend i havet. Fiskeuttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön tål.
Åtgärdsarbetet i Skåne
Återskapandet av mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen, har intensifierats. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt.
Minskade ekonomiska resurser leder till mycket hårda prioriteringar inom naturvårdens åtgärdsarbete där viktiga insatser har fått stå tillbaka, bland annat när det gäller åtgärder för hotade arter, bekämpning av invasiva arter samt skötsel av skyddade områden och nyanlagda våtmarker.
För att förbättra möjligheterna att nå miljömålen krävs stora ekonomiska satsningar med möjlighet till helhetssyn. Ett exempel är regeringens dricksvattensatsning under 2018-2024 som har lett till ett förstärkt åtgärdsarbete för att skydda de allmänna dricksvattentillgångarna, få bättre kunskap om vattenanvändningen, förbättra vattenhushållningen och trygga dricksvattentillgången.
Förklaring av symbolerna
JA: Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås.
NEJ: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.
Bedömning för Generationsmålet och alla miljökvalitetsmålen
Generationsmålet
Åtgärdsarbetet har på många områden saktat in under det senaste året på grund av neddragningar i budgeten, och de omprioriteringar som gjorts leder ofta till att arbetet riktas in på att minska skador istället för att komma framåt i omställningen. För en fungerande samhällsomställning behövs en helhetssyn som aldrig uppnås så länge resurserna bara räcker till projekt och punktinsatser.
Begränsad klimatpåverkan
Transporter, jordbruk och industri dominerar växthusgasutsläppen i Skåne. Utsläppen minskade med 41 procent 1990–2021, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning. 2020–2021 ökade utsläppen med 0,1 procent; året innan minskade de med 5,5 procent. Återhämtningen efter pandemin har lett till ökade utsläpp från transporter och industri. Minskningstakten är för låg för att nå klimatmålen. Skärpta nationella styrmedel behövs tillsammans med åtgärder på regional och lokal nivå.
Frisk luft
Flera av miljömålets preciseringar uppfylls och satsningar på klimatområdet bidrar till detta. Ett undantag är marknära ozon, vilket kräver riktade åtgärder för att förhindra dess uppkomst. Även om luftkvaliteten i Skåne är god nog för att uppfylla ett flertal av våra målsättningar så överskrider vi fortfarande WHO:s rekommendationer gällande halter av PM2,5 och kvävedioxid. Det finns därför fortsatta hälsorelaterade samhällsbesparingar att göra i vårt arbete för en friskare luft.
Bara naturlig försurning
Ungefär 35 procent av sjöarna i norra Skåne är försurade, men sakta minskar det försurande nedfallet. Det åtgärdsarbete som Länsstyrelsen Skåne bedriver, kalkning, kommer i ytterligare 20-30 år vara den viktigaste åtgärden för att skapa en livskraftig biologi i sjöar och vattendrag. Minskningen av försurande nedfall gör att skogsbrukets försurande roll kommer få en större betydelse i framtiden och åtgärder såsom askåterföring på skogsmark måste öka avsevärt.
Giftfri miljö
Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta gör att tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en Giftfri miljö. Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser, innovationer, och ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela produktions- och konsumtionskedjan.
Skyddande ozonskikt
Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut. Tack vare internationellt arbete och effektig reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig. En säkerställd återväxt väntas först under 2030-talet.
Säker strålmiljö
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen. Lunds kommun och Räddningstjänsten Syd arbetar med beredskapen för en olycka vid European Spallation Source. Uppmätta värden från magnetfält klarar aktuella gränser. Daglig exponeringen från UV-strålning kan minskas via information till allmänheten.
Ingen övergödning
I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning och reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar, men tyvärr ses inte samma trend i havet.
Levande sjöar och vattendrag
Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
Grundvatten av god kvalitet
Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet. Regeringens dricksvattensatsning under 2018–2021, med förlängning 2022–2024, har lett till ett förstärkt åtgärdsarbete för att skydda de allmänna dricksvattentillgångarna, få bättre koll på vattenanvändningen, förbättra vattenhushållningen och trygga dricksvattentillgången. Åtgärderna behöver fortsätta om målet ska nås till 2030.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Skånes havsmiljö har problem med övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Mer kunskap om var natur- och kulturvärden finns, hur de mår och om lämpliga åtgärder, behövs för effektivare havsmiljöförvaltning. Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och områdesskydden behöver bli fler och bättre. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka.
Hela texten om miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Myllrande våtmarker
Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och sköta de våtmarker vi har, fortsätter våtmarker att påverkas negativt av dikesrensningar, övergödning och utebliven hävd. Klimatförändringarna medför ytterligare utmaningar såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter. Att våtmarkssatsningen har blivit permanent är mycket positivt men det är oroande att vi tvingas dra ner på löpande skötsel.
Levande skogar
Miljöarbetet för de skånska skogarna går i positiv riktning, men inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas formellt. Målet för Levande skogar kommer inte att nås till 2030 om inte kvaliteten på miljöhänsynen blir bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser görs.
Ett rikt odlingslandskap
Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering inom jordbruket och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat, liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Rådgivning till lantbrukare och investeringar på landsbygden kan ge mer lönsamma företag och ett mer hållbart nyttjande av jordbruksmarken. Hållbart nyttjande leder i förlängningen till en ökning av ekosystemtjänster och biologisk mångfald samt att landskapet hålls öppet.
God bebyggd miljö
Kommunernas fysiska planering spelar en mycket viktig roll för att skapa bra förutsättningar för en god bebyggd miljö. De skånska kommunerna arbetar med att hålla kommunala översiktsplaner aktuella, och Länsstyrelsen har en viktig rådgivande roll. Trots att trenden för utvecklingen är positiv bedöms inte de nuvarande resurserna vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.
Ett rikt växt- och djurliv
Bristen på grön infrastruktur i det skånska landskapet hindrar fri rörlighet för växter och djur. Värdefulla habitat är fragmenterade, antalet hotade arter fortsatt stort och invasiva främmande arter sprider sig. Tillståndet för naturtyper och arter är inte gynnsamt och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Resurserna för skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka, markanvändningens negativa påverkan behöver minska genom ökad hänsyn och styrmedel behöver anpassas för att gynna växt- och djurlivet.
