Giftfri miljö 2025
Målet
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Läget i Skåne 2025
Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta gör att information och tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en Giftfri miljö.
Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser, innovationer, och ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela produktions- och konsumtionskedjan.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Giftfri miljö finns följande preciseringar
- Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
- Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.
- Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.
- Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön
- Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.
- Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen
Användningen av särskilt farliga ämnen
Förorenade områden
Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper
Information om farliga ämnen i material och produkter
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder, men det finns för närvarande många åtgärder på plats som kommer att leda till en förbättring. Målets infriande kräver internationella överenskommelser och lång återhämtningstid. Befintliga underlag behöver sammanställas och kompletteras såväl nationellt som regionalt för att utvecklingen i miljön ska kunna bedömas.
I dagsläget uppfyller ingen av Skånes vattenförekomster god kemisk status enligt miljökvalitetsnormerna, vilket främst beror på kvicksilver och polybromerade difenyletrar, som båda utgör globala problem. Utöver detta finns det ett flertal vattenförekomster i Skåne som inte bedöms uppnå god status avseende miljögifter på grund av lokala utsläppskällor.
De viktigaste åtgärderna för att förbättra förutsättningarna att nå målet är att reducera utsläpp från industrier, införa integrerat växtskydd, öka antalet vattenskyddsområden med tillräckliga skyddsföreskrifter, minska slamspridningen, öka arealen ekologiskt odlad mark och efterbehandla fler förorenade områden.
Jordbruket är idag beroende av kemikalier som växtskyddsmedel, samtidigt som spridningen av kemiska bekämpningsmedel är ett väsentligt problem, och en ändring av det kräver en total systemomställning. Kemikalieberoendet inom jordbruk och industri är en global fråga vilket försvårar systemomställningar.
Jordbruket är idag beroende av kemikalier som växtskyddsmedel, samtidigt som spridningen av kemiska bekämpningsmedel är ett väsentligt problem, och en ändring av det kräver en total systemomställning.
Analys utifrån preciseringar
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen
Kunskapen om kemiska ämnen har ökat men är fortfarande otillräcklig. Ett förändrat klimat kan innebära att exponeringen ökar då kemikalier kan förväntas bli mer rörliga när temperaturen stiger och när nederbörden ökar i mängd eller i intensitet. Spridning kan också tänkas ske under en längre tidsperiod, när det är varmt större del av året. Stigande temperatur kan även leda till en högre grad av nedbrytning av kemiska ämnen, men den effekten är sannolikt jämförelsevis marginell.
Ett förändrat klimat kan innebära att exponeringen ökar då kemikalier kan förväntas bli mer rörliga när temperaturen stiger och när nederbörden ökar i mängd eller i intensitet.
Preciseringen är beroende av fortsatta miljötekniska innovationer, en ökad ambitionsnivå i samhället med ändrade konsumtionsvanor och minskade utsläpp från industrin, minskad förekomst av långväga transporter och minskat användande av fordon med dieseldrivna motorer.
Användningen av särskilt farliga ämnen
Tack vare skarpare lagstiftning kan användningen av särskilt farliga ämnen förväntas minska framöver. Nya farliga ämnen kan i framtiden identifieras till följd av nytt dataunderlag som resulterar i nya bedömningar, men processen är långsam. Ett ändrat klimat medför dock risk för ökat användande av bekämpningsmedel, både för att hantera nya invasiva arter som tränger in i landet och för att hantera en hårdare belastning på jordbruket.
Regionalt pågår mycket arbete med utfasning av farliga ämnen och hantering av kemiska produkter, och det arbetet behöver aktivt upprätthållas inom miljötillsynen. Lagstiftningen behöver också skärpas ytterligare om utfasningsarbetet ska komma igång i tillräcklig utsträckning. Även verksamhetsutövare behöver i högre utsträckning ta initiativ till utfasning. Farliga ämnen är vanligt förekommande i växtskyddsmedel, och tillämpning av integrerat växtskydd är en viktig del av att minska användningen.
Förorenade områden
Förutsättningarna för att preciseringen ska kunna nås bedöms i länet som obefintliga. Såväl Länsstyrelsen som kommunerna konstaterar att det fortfarande tillkommer nya förorenade områden genom bättre kunskaper om farliga ämnen, bättre analysmetoder och även i viss utsträckning genom otillräcklig hantering av kemikalier vid pågående miljöfarliga verksamheter.
Spridningen från förorenade områden kan förväntas öka när temperaturen stiger, när nederbörden ökar i mängd eller i intensitet, eller när havsnivån stiger (många förorenade områden ligger kustnära). En väsentlig del av arbetet med förorenade områden handlar just om att begränsa spridning, och vid ett kraftigt ändrat klimat kan nya riskbedömningar behöva göras av tidigare lågprioriterade förorenade områden.
För att uppnå preciseringen behöver saneringstakten öka. Enligt nya miljödomar är verksamhetsutövarens ansvar dock mindre än i tidigare praxis. Det statliga bidraget behöver därför öka. Även resurserna för regionalt och lokalt tillsynsarbete behöver stärkas för att öka antalet privatfinansierade saneringar. Länsstyrelsen Skånes förhoppning är att förorenade områden med mycket stor eller stor risk ska kunna vara åtgärdade till år 2050.
Miljömålsindikatorn Förorenade områden
I Skåne har länsstyrelsen identifierat 6 739 misstänkt förorenade områden. Många av objekten är så pass intressanta att en särskild riskklassning görs. Riskklassningen bygger på en av Naturvårdsverket framtagen metodik för inventering av förorenade områden MIFO. För närvarande är ungefär 2 699 objekt riskklassade. Av dessa har 83 objekt bedömts tillhöra riskklass 1 (mycket stor risk) och 951 objekt riskklass 2 (stor risk).
Diagrammet visar antalet avslutade och pågående efterbehandlingar av förorenade områden i Skåne. I pågående efterbehandlingar räknas även delprojekt in. Det vill säga områden där bara en del av området har efterbehandlats. Så här långt har efterbehandlingen avslutats i 370 områden och pågår i 232 områden.
Det är ett fortsatt stort behov av saneringsåtgärder och den nuvarande takten i åtgärdsarbetet behöver öka i förhållande till antalet områden med mycket stor eller stor risk.
Miljömålsindikatorn Förorenade områden på sverigesmiljomal.se
Miljömålsindikatorn Förorenade områden, Skåne län
Antal efterbehandlingsåtgärder som pågår eller är avslutade. Stapeln för år 2025 redovisar antalet åtgärder i februari 2025.
Kunskap och information om miljö- och hälsofarliga ämnen och Information om farliga ämnen i material och produkter
Det görs många insatser för att öka informationsflödet och höja kunskapsnivån beträffande miljö- och hälsofarliga ämnen. Några exempel är omfattande arbete med behörighetsutbildningar för hantering och användning av växtskyddsmedel, information om kemikalier i skolmiljöer och tidigare insatser gällande konsumenters rättigheter att ta del av information om farliga ämnen i varor som inhandlas.
Trots det är bedömningen att den generella kunskapen och informationen om miljö- och hälsofarliga ämnen fortfarande är alltför låg, sett till hela kemikaliekedjan från kemiska produkter till kemiska ämnen i varor. Inte minst är kunskapsnivån hos de aktörer som borde kunna förmedla uppgifter, främst importörer och distributörer, om farliga ämnen i material och produkter alltför låg. Det innebär att det inte finns rätt förutsättningar för att kunna göra rätt val beträffande kemikalier.
Miljöarbetets utveckling
I Skåne minskar för närvarande andelen ekologisk areal, från 7,6 procent 2023 till 6,8 procent 2024. Antalet ekologiska företag i länet har under perioden minskat från 322 till 283.
Det nya stödet för blommande träda och fältkant, där det finns krav på att växtskyddsmedel inte får användas, har haft en hög anslutning under 2025. I Skåne och Blekinge har 975 lantbrukare erhållit stödet 2025, och den totala arealen uppgår till 5 737 hektar.
Genom miljöövervakningen noteras att bekämpningsmedel som varit förbjudna i flera år fortfarande förekommer i så höga halter att riktvärdena överskrids – om än i lägre utsträckning än tidigare. De ämnen som blivit förbjudna har istället ersatts av andra ämnen med liknande egenskaper, som nu överskrider riktvärdena på flera provtagningspunkter. Ett tydligt exempel på detta är den förbjudna neonikotinoiden imidakloprid som numera inte överskrider riktvärdena lika ofta, men som verkar ha ersatts av neonikotinoiden acetamiprid som istället överskrider riktvärdena på många platser. Båda ämnena är exempelvis giftiga för bin. Det är också tydligt i miljöövervakningen att bekämpningsmedel fortfarande läcker från växthus.
Ett genomgående problem som de skånska myndigheterna identifierar är att ekonomisk vinning i allt för hög grad tillåts vara överordnad miljöhänsyn – i såväl nationell som internationell lagstiftning.
Behov av förändrad styrning
Nya EU-direktiv, exempelvis uppdateringen av Vattendirektivet och de direktiv som kommit genom den gröna given, driver utvecklingen i rätt riktning. Det är svårt för enskilda länder att gå ensamma i täten, och det bedöms vara genom EU-gemensamma lösningar som en tillräckligt ambitiös nivå kan uppnås.
Ett genomgående problem som de skånska myndigheterna identifierar är att ekonomisk vinning i allt för hög grad tillåts vara överordnad miljöhänsyn – i såväl nationell som internationell lagstiftning. De grundläggande kraven i miljöbalkens hänsynsregler är bra, men de specifika krav som ställs i övrigt i produktlagstiftning och de förutsättningar som ges av dagens skattesystem gör det inte lätt varken för företag eller för konsumenter att göra val som följer exempelvis produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen. För att målet om en giftfri miljö ska kunna nås måste det bli billigare att välja de mindre farliga kemikalierna. Idag är verkligheten ofta den motsatta.
För att kunna uppnå en giftfri miljö krävs betydligt skarpare krav i samtliga led, såsom vilka krav som ställs på global handel och vilka krav som ställs i upphandlingar. Lagstiftningen behöver bli mer agil så att den typ av problem som exempelvis per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) för närvarande utgör inte ska kunna förekomma igen.
Särskilda frågor för miljökvalitetsmålet
Frågor från nationellt målansvarig myndighet
1. Hur fungerar miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som kompassriktning för länens miljöarbete?
Miljömålet beskrivs i länet som en naturlig del av miljöarbetet. Att uppnå en giftfri miljö upplevs som ett av de viktigaste syftena med hela miljöbalken. Miljömålen utgör den långtgående målbilden, och lagstiftningen ger oss verktygen att komma dit. I kommunernas, länsstyrelsens och regionens arbete är hänvisningar till miljömålet Giftfri miljö vanliga. Det gäller framförallt i det långsiktiga strategiska arbetet, men det förekommer även i beslut som fattas inom tillsynsarbetet.
Miljömålet utgör en viktig del av att visa lokalpolitiken att det finns en nationell riktning som kommunerna behöver förhålla sig till. Miljömålet har en viktig pedagogisk roll. Det förekommer önskemål bland kommunerna att det borde föras in redovisningskrav för hur kommunerna arbetar med att infria miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
2. Är målet, dess preciseringar och nuvarande eller tidigare etappmål hjälpsamma?
Både målet och dess preciseringar bedöms vara relevanta, men lagstiftningen och rättspraxis i övrigt hänger inte med i tillräcklig utsträckning för att vare sig målet eller preciseringarna ska bedömas kunna uppnås. För att kunna uppnå målet och dess preciseringar krävs en stor samhällsomställning.
Etappmålen bedöms inte som lika hjälpsamma. Det saknas mätbara etappmål, vilket bedöms utgöra en svårighet i sammanhanget. Mätbara etappmål skulle göra det möjligt att se om åtgärderna ger resultat, om utvecklingen går åt rätt håll, och om ytterligare styrmedel eller insatser behövs. Utan tydliga och uppföljningsbara mål riskerar arbetet att bli mer symboliskt än effektivt, eftersom det blir svårt att avgöra om man faktiskt närmar sig en giftfri miljö. Vissa av de tidigare etappmålen bedöms ha varit relevanta.
3. Finns (särskilt) goda exempel från länet?
Flera kommuner i länet arbetar aktivt med att ställa tydligare och hårdare kemikaliekrav i upphandlingar, och det har i länet under flera års tid genomförts ett stort arbete bland kommunerna med att fasa ut farliga kemiska ämnen från förskolemiljöer. Dessa insatser har ofta tagit stöd i miljömålet Giftfri miljö, och har innefattat ett aktivt samarbete mellan kommunernas strategiska personal och tillsynspersonal.
Länsstyrelsen och flera kommuner i Skåne har under de senaste åren accelererat sin tillsyn över kemikaliehanteringen hos miljöfarliga verksamheter. Syftet är att identifiera var de största riskerna finns, och med stöd av miljömålet samt med stöd av miljöbalkens allmänna hänsynsregler ställa krav på substitution och en säker hantering av det som inte kan substitueras.
Åtgärdsarbete
Fokus på PFAS
Länsstyrelsen Skånes miljötillsyn har under 2024–2025 haft fokus på förekomst och hantering av PFAS på avfallsanläggningar, vilket på sikt förväntas medföra ett minskat läckage av PFAS från avfallshantering.
PFAS är ett samlingsnamn för en stor och komplex grupp på mer än 10 000 identifierade högfluorerade ämnen. De har varierande egenskaper och en bred användning i samhället. Gemensamt för många PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner.
Länsstyrelsen Skåne har inom ramen för den regionala miljöövervakningen av grundvatten provtagit 20 vattentäkter i 15 olika grundvattenförekomster med avseende på PFAS, bekämpningsmedel, metaller och basparametrar för att höja kunskapen om föroreningar i dessa förekomster. Resultaten rapporteras till nationell datavärd för grundvatten.
Länsstyrelsen Skåne arbetar under 2025 tillsammans med andra länsstyrelser med undersökningar för att verifiera förekomsten av PFAS vid förorenade områden. Undersökningarna fokuseras på branscher som misstänks kunna ge upphov till PFAS-föroreningar, men där det saknas kunskap om i vilken grad sådana föroreningar riskerar att förekomma. Målet är ge ökad kunskap om vilka branscher som har hög PFAS-risk och vilka branscher som inte har det. Effekten blir att tillsynsinsatser kan bli mer träffsäkra och effektiva.
Länsstyrelsen Skåne har under 2025 publicerat en tillsynsvägledningsrapport om att initiera tillsyn av misstänkt PFAS-förorenat område. Syftet är att kommunernas miljöförvaltningar ska komma i gång med att identifiera var PFAS-föroreningar kan finnas, och på sikt kunna se till att läckaget av PFAS upphör eller kraftigt begränsas.
Miljötillsyn och miljöprövning
Länsstyrelsen Skånes miljötillsyn har under 2024–2025 också haft fokus på hanteringen av växtskyddsmedel inom jordbruket. Ett arbete för att ta reda på mer om hur avloppsslam sprids i länet har också inletts. Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Hushållningssällskapet Skåne hållit en fältdag för kommunala inspektörer i samband med Jordbruksverkets tillsynsprojekt med inriktning på växtskyddsmedel och växtnäring. Samtliga dessa insatser förväntas kunna medföra ett minskat läckage av farliga ämnen och näringsämnen från växtodlingen i länet.
Vid prövning av tillstånd enligt miljöbalken arbetar Länsstyrelsen Skåne för att farliga kemiska ämnen inte ska tillåtas förekomma inom ramen för nya tillstånd, om de inte är absolut nödvändiga. Länsstyrelsen Skåne arbetar också aktivt för att vid tillståndsprövningen föreskriva villkor om att fasa ut farliga ämnen, och för att ställa krav på läkemedelsrening på avloppsreningsverk.
Flera kommuner i Skåne har deltagit aktivt i Jordbruksverkets tillsynsprojekt med inriktning på växtskyddsmedel och växtnäring. Tillsynsinsatserna förväntas kunna medföra ett minskat läckage av farliga ämnen och näringsämnen från växtodlingen i länet.
Helsingborgs kommun har fokuserat sin tillsyn på försäljningen av olika former av kemiska produkter som säljs i butik, främst kosmetika och bekämpningsmedel. Tillsynen får effekten att kosmetiska produkter och farliga kemiska produkter som säljs till konsumenter blir säkrare genom att de produkter som inte uppfyller gällande regelverk tas bort från butikshyllorna.
Hässleholms kommun och Svedala kommun har fokuserat sin tillsyn på kemikalieanvändning hos miljöfarliga verksamheter och drivit på substitutionsarbetet hos verksamheterna. Effekten blir att produktvalsprincipen efterlevs bättre och användningen av farliga kemiska produkter minskar.
Provtagning i vatten och sediment
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har publicerat en rapport från provtagningar av bekämpningsmedel i skånska jordbruksbäckar som jämför provtagning vid flödestoppar med tidsstyrda veckomedelsvärden.
Vid flödestoppar hittas betydligt fler ämnen och högre halter. Detta kan ge en mer nyanserad bild av när och var förekomsten av olika farliga ämnen förekommer.
Länsstyrelsen Skåne har under 2025 provtagit sediment på tio olika platser, för att genom sedimenten identifiera tidigare okända källor till olika typer av föroreningar. Årets sedimentprovtagning har i stor utsträckning varit inriktad på att verifiera ifall enskilda verksamheter kan vara en föroreningskälla.
Resultaten av undersökningarna kommer att leda till bättre kunskap om föroreningars förekomst i sediment och även bidra till en bättre förståelse om föroreningars härkomst och spridning.
Efterbehandling av förorenade områden
Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Landskrona kommun slutfört efterbehandlingsåtgärder vid det förorenade området Landskrona gasverk, och tillsammans med Hässleholms kommun slutfört efterbehandlingsåtgärder vid den före detta kemtvätten på Nygatan i Hässleholm.
Båda projekten har finansierats av statliga bidragspengar som förmedlas av Naturvårdsverket, samt av respektive kommun. Dessa efterbehandlingsåtgärder innebär att läckaget av föroreningar från de två tidigare kraftigt förorenade områdena nu har upphört helt eller kraftigt begränsats.
Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa.
Länsstyrelsen samordnar, prioriterar och följer upp länets arbete med förorenade områden. Vi bedriver egen tillsyn och vägleder kommunerna i deras tillsyn.
Vi undersöker, utreder och riskklassar förorenade områden och vidareförmedlar statliga bidrag för undersökning och sanering. Vi granskar även hur kommunerna tar hänsyn till förorenade områden i den fysiska planeringen.
Kartor över förorenade områden, Länsstyrelsen Skåne
Pågående och kommande arbete med förorenade områden, Länsstyrelsen Skåne
Förebyggande kommunalt arbete
Förskolorna inom Hässleholms kommun och Eslövs kommun arbetar med att hålla barnens miljö så giftfri som möjligt, vilket regleras av förskolornas egenkontrollprogram. Arbetet revideras årligen och brister dokumenteras. Egenkontrollprogrammet leder till en säkrare vardag för barnen i kommunerna.
Hässleholms kommun, Kristianstads kommun och Eslövs kommun ställer krav på licens eller miljömärkningar i kommunala upphandlingar. Krav ställs enligt rekommendationer från Upphandlingsmyndighetens kravbibliotek. Effekten blir att produkter och varor som kommunen köper in är säkrare sett till deras kemikalieinnehåll, och den totala konsumtionen av farliga kemikalier minskar. Arbetet leder också till att en tydlig signal ges till de som levererar produkter och varor till kommunal verksamhet.
Svedala kommun har lanserat en ny webbsida för hållbarhet där det finns information till invånare kring kemikalier i hemmet, krav på rätt hantering, undvikande av överdosering samt regler för farligt avfall. Effekten är att det blir lättare för kommunens invånare att minska användningen av farliga kemikalier.
Läs mer under övriga miljömål
