Levande sjöar och vattendrag 2025
Målet
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Läget i Skåne 2025
Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska sötvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av värdefulla sjöar och vattendrag går alldeles för långsamt, endast en bråkdel har skydd idag. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
För miljömålet Levande sjöar och vattendrag finns följande preciseringar
- God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna.
- Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
- Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Vid miljömålsuppföljningen 2025 bedömdes även vissa av preciseringarna för målet.
Bedömning av preciseringar (ja/nära/nej)
Precisering
Bedömning (Ja, nära, nej)
God ekologisk och kemisk status
Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag
Ytvattentäkters kvalitet
Strukturer och vattenflöden
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Främmande arter och genotyper
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Friluftsliv
Innehållet på den här sidan är hämtat från Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, fastställd och beslutad i november 2025. Texten i sin helhet finns på Länsstyrelsen Skånes webbplats. Där finns även ytterligare referenser.
Regional årlig uppföljning av miljömålen Skåne 2025, Länsstyrelsen Skåne (pdf)
Tillstånd och målbedömning
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2030 och att förutsättningarna för att nå målet har försämrats. Den senaste statusklassningen inom ramen för vattenförvaltningen förstärker bilden av att utvecklingen i miljön är negativ och trendpilen har därför ändrats från neutral till negativ.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.
Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.
Analys utifrån preciseringar
God ekologisk och kemisk status
Målet är inte möjligt att nå till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. 39 av 241 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status, övriga har fått tidsfrist till 2027 respektive 2033 för att nå god ekologisk status.
Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag
Skåne är ett urbaniserat och starkt jordbrukspåverkat län, vilket gör att nästan inget vatten är opåverkat. Stora delar av vattendragen och en del sjöar är helt bortdikade. Byggandet i strandnära lägen är fortsatt högt och cirka 30 procent av strandlängden har strandnära byggnation (jordbrukets byggnationer ej inräknat).
Ytvattentäkters kvalitet
Bildandet av nya och uppdaterade vattenskyddsområden för skånska ytvattentäkter går alltför långsamt.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne. Förstörelsen av akvatiska livsmiljöer i Skåne, där tjockskalig målarmussla och andra hotade arter förekommer, har ökat till följd av dikningar och andra exploateringar.
Bedömningen av bevarandestatus görs utifrån en rad olika parametrar. Sammantaget bygger bedömningen av bevarandestatus på fyra faktorer och trender för dessa:
- Artens population eller livsmiljötypens areal.
- Artens eller livsmiljötypens utbredning.
- Artens tillgång på lämplig livsmiljö, respektive livsmiljötypens strukturer, funktioner och typiska arter.
- Artens eller livsmiljötypens framtidsutsikter, inklusive påverkansfaktorer, hot och bevarandeåtgärder.
Rapportering av status för arter och livsmiljötyper, Naturvårdsverket
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Restaureringsarbetet pågår kontinuerligt. Utrivning av vandringshinder och biotopvård har förbättrat förutsättningarna för flera hotade arter och deras livsmiljöer att nå god bevarandestatus.
Främmande arter och genotyper
Spridningen av invasiva främmande arter, med en hög eller allvarlig risk att inom de kommande 50 åren påverka den biologiska mångfalden i akvatiska system negativt, fortsätter att öka. De senaste åren har stora resurser framgångsrikt lagts på bekämpning av sjögull som nu nästan är utrotad i vissa sjöar i Skåne. Risken för återetablering är dock överhängande framöver på grund av nerdragningar av anslag för bekämpning.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Arbetet med att skydda limniska miljöer och arter i Skåne går fortfarande alltför långsamt. De vatten som inkluderas vid bildning av i övrigt terrestra naturreservat utgörs framför allt av mer triviala vatten och ibland bara av en minimal del av ett mer skyddsvärt vattendrag eller sjö. Skydd av beslutade nationellt särskilt värdefulla och värdefulla vatten bör högprioriteras och medel öronmärkas för dessa.
Arbetet med moderna miljövillkor för vattenkraften och restaurering av vattendrag har lett till en stark kunskapsuppbyggnad på kulturmiljöområdet. Klassificering och normsättning av vatten (miljökvalitetsnormer) behöver uppdateras utifrån den kunskap om kulturmiljön som byggts upp.
För att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, har ett antal sjöar och vattendrag som bedöms ha höga natur-, fisk/fiske- eller kulturvärden utpekats som nationellt särskilt värdefulla eller nationellt värdefulla.
I Skåne finns omkring 100 vattenmiljöer som bedöms vara nationellt särskilt värdefulla eller nationellt värdefulla. Dessa vattenmiljöer ska på sikt få ett långsiktigt skydd och även restaureras där behov finns.
Friluftsliv
Vid reservatsbildning inkluderas friluftsliv i reservatets syfte om området är högt prioriterat med avseende på friluftsliv inom Skåne.
Miljöarbetets utveckling
Många åtgärder genomförs och har intensifierats inom ramen för vattenförvaltningsarbetet och pågående LIFE-projekt. Skånes ytvatten är mycket hårt påverkade av markanvändningen. Trycket på vattennära boende är fortsatt högt och strandområden exploateras. Tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne, gör detta att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras. Rensning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner, vattenkraft, övergödning och bekämpningsmedel är tillsammans med etablering och spridning av invasiva främmande arter de största hoten mot vattenmiljöerna och den biologiska mångfalden. Sammantaget bidrar dessa faktorer till att målet är svårt att nå. Även om åtgärder genomförs tar det lång tid för vattenmiljön att återhämta sig.
Regeringens krav på att tillämpa kraftigt modifierade vatten (KMV, se faktaruta) och mindre stränga krav (MSK) fullt ut vid bedömningen av vattenförekomster i cykel 4 gör att kraftigt modifierade vatten ska uppnå god ekologisk potential i stället för god ekologisk status. Detta innebär en försämring för vattenmiljöernas möjlighet att återhämta sig och därmed en lägre målsättning för åtgärdsarbetet för de vattendragssträckor som utpekas som KMV. För Skånes del innebär detta troligen att en stor andel vatten kommer att pekas ut som KMV-jordbruksvatten. Det är svårt att bedöma hur detta påverkar de utpekade vattenmiljöernas möjlighet att återhämta sig eftersom det påverkas av vilka sträckor som pekas ut och vilka styrmedel som tillämpas för att uppnå god ekologisk potential. I bästa fall kan åtgärdstakten öka på sträckor där det i dag är svårt att få till åtgärder, om än med större avvikelse från referensförhållandet. I sämsta fall försvåras möjligheten för restaurering även på sträckor som har goda förutsättning, till exempel i markerade dalgångar med övervägande permanent gräsmark.
Det är dessutom oklart hur KMV kommer att hanteras i LOVA där man idag kan få bidrag för åtgärder med syfte att uppnå god ekologisk status.
De övergripande målen för samtliga vattenförekomster är att nå god status och att förhindra försämring av status, såvida inte undantag är tillämpliga. För vatten som har påverkats fysiskt av en samhällsnyttig verksamhet eller miljön i stort ges möjlighet att förklara det som ett kraftigt modifierat vatten (KMV). Istället för kravet god ekologisk status som gäller som utgångspunkt för naturliga ytvattenförekomster gäller för ett KMV ett lägre krav som benämns god ekologisk potential (GEP). GEP innebär dock att det fortfarande ställs krav på att ett vatten som är KMV har ett fungerande akvatiskt ekosystem som är specifikt för den typen av fysisk förändring som ett enskilt KMV har. Ett fungerande akvatiskt ekosystem förutsätter att det finns vatten med livskraftiga populationer av de vattentypspecifika arterna av växter eller djur.
Vattenmyndigheterna har möjlighet att förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierat vatten om vattenförekomsten har väsentligt ändrad fysisk karaktär (VÄFK). VÄFK innebär att vattenförekomsten har omfattande hydromorfologiska förändringar.
Kraftigt modifierat vatten och ekologisk potential, Havs- och vattenmyndigheten
Oavsett KMV så är det väsentligt med en omfattande översyn kring lagstiftning av markavvattningsföretag och rensning för att underlätta åtgärdsarbetet och för att få till miljöanpassad och behovsstyrd rensning motsvarande det som till exempel Danmark har gjort med sina ”regulative”.
Länsstyrelsen bedömer att de tillägg och ändringar av lagstiftning som infördes under sommaren 2025 i syfte att värna elproduktion från vattenkraft riskerar leda till mindre miljöhänsyn när moderna miljövillkor ska fastställas, samt leda till ytterligare fördröjningar och kostnader i långa domstolsprocesser då lagändringarna i flera fall är otydliga och delvis krockar med övrig miljölagstiftning.
Det blir allt viktigare att stärka den vattenhållande förmågan som skydd mot torka, men också den vattenutjämnande förmågan vid skyfall, se bild. För att kunna bevara och stärka den biologiska mångfalden krävs att även hydromorfologiska hänsyn tas och att åtgärder genomförs för till exempel mer naturlika flöden och strukturer. I det här sammanhanget kommer det även att bli viktigt att arbeta med att återställa de sjöar som har sänkts i Skåne.
Ekologiskt funktionella skyddszoner behöver kunna bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Dessa behöver behovsanpassas utifrån topografi och vattnets värden. Även områden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning, behöver kunna avsättas.
Förenklade strandskyddsregler och bygglovsregler har trätt i kraft under året. Det finns en osäkerhet kring hur detta kommer att påverka det strandnära byggandet utmed de skånska vattnen – byggandet är redan stort och behöver snarast möjligt upphöra. Vatten som berörs av det förenklade strandskyddet är mindre än 2 meter breda, samtidigt som flera rön visar att småvatten är känsligare än större vattendrag och därför behöver ha bredare skyddszon.
Behov av förändrad styrning
Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på ekologiskt funktionella skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag (se vidare under Miljöarbetets utveckling).
Behovet av både ekonomiska och personella resurser är stort för att
- bygga upp kunskapen om värdefulla vatten. Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras högre då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare
- bygga upp kunskapen om kulturmiljöer vid vatten. Finansiering saknas för många åtgärder som skulle gynna ett bevarande av kulturmiljövärden samt för arbete med skydd av värdefulla kulturmiljöer
- för att klara att fastställa normer för eventuella KMV samt god ekologisk potential i god tid inför prövning inom NAP. Likaså finns ett behov av resurser för att kunna bedriva tillsyn mot anläggningar som är strategiskt viktiga vandringshinder där det inte varit möjligt att genomföra frivilliga åtgärder. Vi ser också ett behov av resurser för inköp av mark samt att driva omprövningar av markavvattningsföretag
- arbeta med den parallella översynen av miljökvalitetsnormerna.
NAP = Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraftverk
Under de kommande 20 åren ska de flesta av Sveriges vattenkraftverk och regleringsdammar få moderna miljövillkor genom prövning i mark- och miljödomstol. Länsstyrelsen har i uppdrag att samverka med bland annat dig som äger ett vattenkraftverk för att hitta lösningar som kommer leda till största möjliga nytta för vattenmiljön.
Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraftverk, Länsstyrelsen Skåne
Åtgärdsarbete
Skydd av värdefulla vatten
Skydd av sötvattensmiljöer har prioriterats men går fortsatt trögt i Skåne. 9 procent av Skånes ytvattenareal omfattas av områdesskydd. Mindre än 2 procent av Skånes totala skyddade areal består av ytvatten, varav endast en bråkdel utgörs av de mest skyddsvärda vattnen. Det senaste året har fyra naturreservat med limniska värden utvidgats. Cirka 4 hektar vattenmiljöer har tillkommit, varav vardera hälften i Vramsån respektive Rönne å samt en försumbar del i Julebodaån.
Restaureringsåtgärder
LIFE-projektet LIFE CONNECTS är ett vattenrestaureringsprojekt där konnektivitets- och biotopvårdande åtgärder ska ge en bättre vattenkvalitet, fria vandringsvägar och förbättrade livsmiljöer för utpekade och hotade arter. Åtgärdsarbetet, som ska stärka bestånden av lax, ål, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla, genomförs i Skåne, Blekinge och Kalmar län. I projektet är uppföljning av åtgärderna en viktig del. I alla projektvattendrag genomförs elfisken och andra undersökningar. I Rönne å pågår forskning kring laxens vandring. I Rönne å, Verkeån och Vramsån infesteras värdfiskar med larver av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla för att stärka populationerna av dessa hotade musselarter. Skolbäcksaktiviteter har kommit igång under våren i Verkeån för barn i årskurs 1–6.
LIFE-projektet Improve Aquatic LIFE är ett vattenrestaureringsprojekt som syftar till att förbättra vattenmiljöer, minska klimatförändringars effekter och stärka bestånd av hotade och utpekade arter i södra Sverige, med särskilt fokus på lax, havsnejonöga, ål, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Detta görs genom att åtgärda vandringshinder, återskapa svämplan, återskapa våtmarker, och återställa livsmiljöer för fisk och annan fauna i vattendrag, sjöar och kustvatten. Projektet startade hösten 2024 och kommer att pågå under sju år.
Helsingborgs stad har ansvarat för utrivning av Görarpsdammen, en tidigare vattentäkt, våren 2025, se bild. Därmed har 30 kilometer av Rååns vattendragssträcka förbättrats för svagsimmande fiskarter och andra vattenlevande djur.
Bilder: Görarpsdammen i Råån som tidigare utgjort en vattentäkt till Helsingborgs stad revs ut våren 2025 för att fiskar och andra organismer återigen ska kunna vandra fritt i vattensystemet. Före utrivningen (till vänster) utgör dammutloppet ett definitivt vandringshinder. Efter utrivningen (till höger) kan både stark- och svagsimmande fiskarter röra sig fritt i Råån. Därutöver har biotopvårdande åtgärder genomförts så att livsmiljöer och flöden har förbättrats. Foton: Improve Aquatic LIFE.
Länsstyrelsen Skåne har åtgärdat tre vandringshinder varav en kulvert (Vramsån, Nybroån, Tostarpsbäcken). Därutöver har biotopvårdande åtgärder utförts i fem vattendrag, främst genom återförsel av block, sten och grus samt död ved till åfårorna. Åtgärderna har finansierats med medel från anslag 1:11 som tilldelats specifikt för restaureringsåtgärder som redovisats i Havs- och vattenmyndighetens ”Projektlista”. Två av åtgärderna ingår i LIFE CONNECTS som medfinansiering (se ovan).
Anslag 1:11, även kallat Havs- och vattenmiljöanslaget, är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav. Genom anslaget stöds det nationella genomförandet av flera EU-direktiv såsom vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet samt EU:s Östersjöstrategi, Helcoms Baltic Sea Action Plan, Det svenska miljömålsarbetet och FN:s hållbarhetsmål.
Havs- och vattenmiljöanslaget (1:11), Havs- och vattenmyndigheten
Under 2025 har Länsstyrelsen Skåne beviljat cirka 16 miljoner kronor i bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. LOVA-bidraget går i år främst till projekt som satsar på anläggning och restaurering av våtmarker och svämplan i till exempel Råån och Höje å. I LOVA har vi i år bara beviljat ett projekt som är specifikt för sjöar och vattendrag: Klippans kommun har fått pengar för restaurering av Rönne å efter utrivning av kraftverk.
Rönne å är en av Skånes största åar och ett viktigt vatten för många olika fiskarter. Genom Rönne å-projektet har Klippans kommun köpt tre kraftverk för nedmontering. Utan påverkan från kraftverken kommer Rönne å flöda fritt och laxarna nå sina bästa lekvatten.
Hammarmölledammen i Hovdalaån revs ut av Hibab AB under valborgshelgen 2025. Kraftverket, som hade korttidsreglering, och dammen, som saknade tillstånd, har inte lagligförklarats av Mark- och Miljödomstolen på grund av åns höga naturvärden.
Syftet med utrivningen är att återställa det tidigare ringlande vattendraget och fallsträckan i ravinen, återskapa naturliga flöden samt gynna flodpärlmusslan och den biologiska mångfalden. Se bild.
Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraftverk
Länsstyrelsen Skånes arbete med NAP (nationella planen för omprövning av vattenkraft) har under pausen fokuserat på frivilliga åtgärder i mellanliggande anläggningar i Rönne å, Kävlingeåns och Helge ås avrinningsområde.
Arbetet med NAP-samverkan i Helgeå prövningsgrupp är i uppstartsfas. 18 NAP-anläggningar i Rönne ås avrinningsområde ansökte 2022 om moderna miljövillkor. Av dessa är 13 kvar i domstolsprövning och 5 har fått domar, ett tillstånd har återkallats och fyra anläggningar har avvecklats varav en, Västra kvarn i Rössjöholmsån, det senaste året.
Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt för att kulturmiljöhänsyn ska integreras i restaureringsarbete och i prövningsprocesserna för NAP.
Hotade arter
Mal undersöks i Osbysjön av Länsstyrelsen Skåne, inom ramen för Åtgärdsprogrammet för hotade arter.
Under tre år har akustisk telemetri använts för att följa de mindre malarnas rörelsemönster i sjön.
Länsstyrelsen Skåne har tagit DNA-prover på flodpärlmusslor i tre skånska vattendrag inom ramen för Åtgärdsprogrammet för hotade arter. Även andra län genomför provtagning i sina flodpärlmusselförande vattendrag.
Syftet är att kartlägga hur den genetiska variationen är fördelad inom arten i landet. Detta utgör en grund för att kunna följa den genetiska variationen inom och mellan lokala populationer över tid.
Invasiva arter
Under 2024/2025 har, trots avsaknad av medel, bekämpningen av sjögull kunnat genomföras tack vare berörda kommuner, vattenråd och fiskevårdsföreningar.
Länsstyrelsen har under 2025 fått riktade medel för utrotning av solabborre (Lepomis gibbosus) i ett stenbrott. Om erforderliga tillstånd och dispenser beviljas kommer utrotningen att ske i november 2025.
Sötvattenlaboratoriet vid SLU har genomfört e-DNA undersökningar för att undersöka om den invasiva arten puckellax förekommer i sydvästra Sveriges kuståar. I Skåne påvisades arten i Rönne å samt dess biflöden Rössjöholmsån och Bäljane å. I Rössjöholmsån fångades en levande puckellax.
På initiativ av Länsstyrelsen Skåne togs, i samband med denna undersökning, även e-DNA från vattenprover på tre lokaler i Stensån och två lokaler i Rönne å för att undersöka om den nära nog utrotade havsnejonöga förekommer i dessa vatten.
Läs mer under övriga miljömål
