Ingen övergödning
MÅL: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
BEDÖMNING 2023: I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning och reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar, men tyvärr ses inte samma trend i havet.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ingen övergödning finns följande preciseringar:
- Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande av underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.
- Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.
- Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134).
Tillstånd och målbedömning för Ingen övergödning i Skåne län
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utsläppen ökar inte längre men trots att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar så ses inte samma trend i havet. Problemet är komplext, det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel både på nationell och internationell nivå.
Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når havet.
Jordbruk och avlopp källor till näringsämnen
Skåne har störst andel jordbruksmark i landet och övergödning är ett av länets största miljöproblem vilket påverkar en stor del av Skånes vatten kraftigt. Jordbruket står för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar.
Prioriterade åtgärder är att få in näringsämnena i ett kretslopp och att minska läckaget till våra vatten. Många åtgärder genomförs för att minska läckaget men det är omöjligt att odla mark helt utan utsläpp.
Uträtade vattendrag har försämrat naturens förmåga
Övergödningen är även starkt knuten till den fysiska påverkan på våra vatten. Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når havet. Åtgärder för att fördröja vattnets väg ut mot havet och att skapa större vattenmagasin i landskapet är viktiga.
Minskade utsläpp men ändå för hög belastning
Trots att utsläpp av oorganiskt kväve till luft och via nederbörden har minskat de senaste 20 åren är belastningen fortfarande högre än vad skogen tål. Lokal påverkan från djurhållande verksamheter på kvävekänsliga naturmarker kan vara betydande.
Utveckling av nytt modelleringsverktyg pågår
Länsstyrelsen Skåne deltar i utvecklingen av en svensk version av modelleringsverktyget SCAIL. Verktyget kan användas av verksamhetsutövare, konsulter och prövningsmyndigheter för att bedöma påverkan av djurhållande verksamheters luftutsläpp på värdefull och skyddad natur.
Formas-projektet SCAIL Sweden ska utveckla ett webbaserat spridningsverktyg för att bedöma kvävebelastning, surt nedfall och luftkoncentrationer i känsliga naturområden och livsmiljöer, samt PM10-koncentrationer, från förbrännings- och stora djurhållande anläggningar i Sverige.
De enkla beräkningar som för närvarande används för att bedöma kvävepåverkan från djurhållande anläggningar underskattar de lokala effekterna av kväveutsläppen. Det gör att incitament och krav på effektiva åtgärder för att minska ammoniakutsläppen från anläggningarna uteblir. Dessutom underskattar man miljöeffekterna på eventuella närliggande, känsliga naturområden, såsom Natura 2000 områden.
Lokalt kan utsläpp av kväve i form av ammoniak orsaka övergödning och försurningseffekter på närliggande ekosystem, vilket leder till förändringar i artsammansättningen och minskad biologisk mångfald.
Verktyget ska leda till bättre och säkrare bedömningar av miljöpåverkan i tillståndsprövningen, särskilt för nya eller expanderande förbrännings- och djurhållande anläggningar. Verktyget kommer att utvecklas i nära samarbete med lantbrukare, miljökonsulter och tillsynsmyndigheter.
Minskande halter i områden med aktiva aktörer
Sedan 2001 har påverkan från övergödande ämnen minskat i flera sjöar och vattendrag. I vissa avrinningsområden har fosforhalterna minskat med så mycket som 30 mikrogram totalfosfor per liter mellan 2001 och 2019. I andra avrinningsområden har halterna dock ökat.
I de avrinningsområden där koncentrationen har minskat har det ofta funnits aktörer (vattenråd, kommuner, föreningar) som aktivt arbetat med åtgärder.
Organisationer och privatpersoner inom ett eller flera avrinningsområden kan tillsammans bilda ett vattenråd. I ett vattenråd diskuterar man sig fram till ett gemensamt sätt att förvalta de lokala vattenresurserna.
Vattenrådet ska sträva efter att ha en helhetssyn över frågor som rör grundvatten, ytvatten och kustvatten, men rådet ska även skräddarsys efter områdets lokala behov. Ett vattenråd skall involvera alla berörda och ge dem lika möjligheter att komma till tals.
Vattenorganisationer och luftvårdsförbund, Länsstyrelsen Skåne
I Östersjön stannar näringen länge
Den långa uppehållstiden för vattnet i Östersjön, upp till 30 år, gör att näringsämnen som belastar havet stannar kvar under lång tid. Ett annat problem i Östersjön, och även i många sjöar, är att fosforutsläpp lagrats under lång tid och bottnarna därefter läcker fosfor, så kallad interngödning.
Goda bestånd av stora rovfiskar är viktiga för att balansera ekosystemen och motverka övergödningseffekter. Dessvärre är dessa bestånd utarmade i såväl västra som östra Östersjön.
Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Grundvattnet är också påverkat
Även det skånska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. Kvalitetsproblemen i grundvatten hänger ihop med en stor näringsbelastning men även stor sårbarhet med delvis genomsläppliga jordar och otillfredsställande vattenskydd.
Långsiktiga ekonomiska stöd är avgörande
Kontinuitet är viktig i åtgärdsarbetet och det är positivt att anslag 1:11 varit varaktigt under lång tid. En organisation för åtgärder har hunnit byggas upp i länet med flera åtgärdssamordnare och en erfarenhet av att genomföra åtgärder. För att åtgärdstakten inte ska minska krävs fortsatt anslag inom 1:11. Önskvärt är ett långsiktigt stöd för våtmarker.
Det är positivt att Strategiska Planen 2023 (EU:s jordbrukspolitik) har kunnat börja i tid. Glapp i jordbruksprogrammen har historiskt visat sig ha negativa effekter på åtgärdstakten.
Variationen mellan åren visar tydligt på variationen av tilldelningen av medel. Till exempel är nedgångarna efter 2015 och 2021 kopplade till att landsbygdsprogrammen gäller i perioder. Och när en programperiod upphör, tar det några år tills ansökningar inom ramen för nästa period hanterats och åtgärder kommit igång.
Källa: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/myllrande-vatmarker/anlagda-eller-hydrologiskt-restaurerade-vatmarker/skane-lan/
Anslag 1:11, även kallat Havs- och vattenmiljöanslaget, är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav. Genom anslaget stöds det nationella genomförandet av flera EU-direktiv såsom vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet samt EU:s Östersjöstrategi, Helcoms Baltic Sea Action Plan, Det svenska miljömålsarbetet och FN:s hållbarhetsmål.
Havs- och vattenmiljöanslaget (1:11), Havs- och vattenmyndigheten
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027, Jordbruksverket
Systematisk vattenförvaltning
Det är viktigt att Länsstyrelsen fortsätter samarbetet med åtgärdssamordnare och vattenvårdsorganisationer i länet för att systematiskt arbeta med åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.
Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.
Vart sjätte år tar vattenmyndigheterna fram ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen beskriver de problem som behöver lösas i distriktens vatten, vilka de viktigaste källorna till problemen är och vilka åtgärder som myndigheter och kommuner ska sätta in.
Åtgärdsprogrammen är verktyg för att uppnå de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna beslutat om. De är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner och ska därför genomföras. Åtgärderna ska vara kostnadseffektiva och deras konsekvenser ska vara analyserade.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Ingen övergödning, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning: Krondroppsnätet
Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog
Nedfallsmätningar genomförs över öppet fält samt under krontaken i brukade skogsytor (krondropp). Utöver nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska mätningar och mätningar av lufthalter på lokalerna.
Krondroppsnätets övervakning omfattar ett sextiotal provytor i brukad skog och på öppet fält över hela landet.
Syftet är att beskriva tillstånd, utveckling, samt effekter av bland annat försurning, övergödning och marknära ozon.
Exempel på miljöövervakning:
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning
Vi mäter vattnets kemiska egenskaper, till exempel hur försurat, brunt och näringsrikt vattnet är. Vi undersöker också biologin genom fisk, bottenlevande smådjur och alger i vattnet för att bedöma hur olika omvärldsfaktorer påverkar livet i vattnet. Miljögiftsundersökningar i vatten, sediment eller djur kan också ingå.
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Ingen övergödning i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Myndighetsarbete genom vattenförvaltning, prövning, tillsyn och vägledning
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten riktar sig till myndigheter och kommuner och anger de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas.
Länsstyrelsen Skåne ställer krav vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter, samt prioriterar åtgärder och rådgivning inom lantbruket.
Länsstyrelsen Skåne vägleder och stöttar kommunerna inom olika områden, till exempel deras tillsynsarbete och i översikts- och detaljplanering.
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk.
Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.
Krav för minskade utsläpp av ammoniak och kväve
Länsstyrelsen Skåne är aktiv i tillståndsprövningar vid Miljöprövningsdelegationen och Mark- och miljödomstolen för att minimera utsläpp och nedfall av ammoniak och kväve från tillståndspliktiga verksamheter. Vi ställer krav på att verksamhetsutövare ska utreda och redovisa tekniska lösningar för att minska utsläppen, bland annat att:
- förse flytgödselbrunnar med fasta tak och stallbyggnader med system för reduktion av ammoniak i ventilationsluften. Miljöprövningsdelegationen fastställde 2022 villkor för luftreningssystem som förväntas reducera ammoniakutsläppen med 50 procent från en stor slaktsvinsanläggning. Länsstyrelsen Skåne fortsätter arbeta för att fler stora nya slaktgrisanläggningar installerar den nya luftreningsutrustningen. Frågan tas upp vid samråd inför tillståndsprövningar och yttrande till Miljöprövningsdelegationen och Mark- och miljödomstolen.
- röta gödsel för att framställa biogas och därmed minska ammoniakavgången vid spridning av gödsel på åkermark.
- installera kollektorslangar i gödselkulvertar som kyler gödseln och reducerar ammoniakavgången med 30–50 procent.
- arbeta aktivt med anpassade skyddszoner utifrån ekologisk status i recipienten vid tillståndsprövningar av djurhållande verksamheter med egen växtodling. Till exempel har ogödslade skyddszoner vid starkt näringspåverkade vattendrag utökats från 6 till 10 meter i ett par tillståndsprövningar.
Miljöfarlig verksamhet är all användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra störningar för människors hälsa eller miljön. Regler för miljöfarlig verksamhet finns i miljöbalken.
Miljöfarlig verksamhet, Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen hanterar ansökningar om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Det är sedan miljöprövningsdelegationen som fattar beslut i ärendena. På Länsstyrelsens webbplats kan du läsa mer om hur prövning av miljöfarlig verksamhet går till.
Stöd till näringsrening i EU:s jordbrukspolitik
Strategiska Planen 2023–2027 (EU:s nya jordbrukspolitik) har öppnat under våren 2023. Det finns tre olika stöd att söka varav ett har fokus på näringsrening. Totalt finns en budget på 80,9 miljoner kronor fördelade på tre olika investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder. Det ger en viktig kontinuitet i finansieringen fram till 2027.
Nyanlagda våtmarker
Totalt har 69,4 hektar våtmarker med fokus på näringsrening anlagts i Skåne sedan 2022 års uppföljning. Finansieringen kommer främst från Strategiska planen och LOVA-medel (lokala vattenvårdsprojekt).
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Inom LOVA har under 2023 totalt 21,5 miljoner kronor beviljats till olika projekt för att minska övergödningen, till exempel anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, återställning av naturliga svämplan samt strukturkalkning.
Miljoner till insatser i skånska vattendrag och våtmarker | Länsstyrelsen Skåne (lansstyrelsen.se)
Strukturkalkning. Genom att använda särskild strukturkalk i lerjordar kan man förbättra markstrukturen, underlätta bearbetningen av jorden och minska fosforförlusterna.
Lista på beviljade projekt 2023
LOVA
| Sökande | Projektnamn |
| Trelleborgs kommun | Flaningen – Restaurering & ökad biologisk mångfald |
| Ståstorpsån Ekonomiska förening | Ståstorpsåprojektet fas 4 |
| Sydvästra Skånes Vattenråd | Sydväståprojektet II -vattenvårdsåtgärder |
| Helsingborgs stad | Vattenvårdande åtgärder i Helsingborg |
| Rönne å vattenråd | Våtmarker i Rönne å |
| Hushållningssällskapet Skåne | Strukturkalkning för minskat näringsläckage i Skåne |
| Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd | Restaurering av dammar och våtmarker |
| Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd | Anläggning dammar och våtmarker |
| Tullstorpsån Ekonomisk förening | Tullstorpsåprojektet – Slututvärdering |
| Höörs kommun | Levande Lerbäcken |
| Ängelholms kommun | Fas III – Skapa våtmarker och vattenåtgärder 2023-2026 |
| Landskrona stad, Saxån-Braåns vattenråd | Genomförande av fysiska vattenvårdande åtgärder i Saxån-Braåns avrinningsområde 2023-2025 |
| Osby kommun | Vatten i Göinge |
| Borstahusens Segelsällskap | Skrovskyddsduk för Segelskolans större jollar |
Våtmarks-LONA
| Sökande | Projektnamn |
| Hässleholms kommun | Förstudie inför återvätning av sumpskog i Harastorp |
| Lunds kommun | Vattenvårdande åtgärder i Kävlingeåns avrinningsområde 2023-2026 |
| Lunds kommun | Ökad biologisk mångfald i Höje å avrinningsområde |
| Kristianstads kommun | Åtgärdsplan – torvmossar i Helgeåns avrinningsområde |
| Osby kommun | Vatten i Göinge |
Stöd och rådgivning till lantbrukare
Greppa Näringen arbetar bland annat med planering av våtmarker och strategier för att minska näringsläckage. Omfattningen av rådgivningen har minskat de senaste åren men under 2023 har utvecklingen vänt. Det senaste året genomfördes exempelvis 42 våtmarksrådgivningar i Skåne.
Inom Landsbygdsprogrammets målområden Ekologisk produktion och Ett rikt odlingslandskap har Länsstyrelsen Skåne bland annat jobbat med rådgivning för att öka jordens hälsa och därmed minska övergödning.
Cirka 2000 lantbrukare sökte stöd för kolinlagring och minskat kväveläckage.
Ersättning för kolinlagring och minskat kväveläckage, Jordbruksverket
Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Källor och fördjupning
Ingen övergödning – Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2023 (havochvatten.se)
Vattenmyndigheterna, Distriktens åtgärdsprogram.
ICES. 2023. Cod (Gadus morhua) in subdivisions 24–32, eastern Baltic stock (eastern Baltic Sea)
ICES. 2023. Cod (Gadus morhua) in subdivisions 22–24, western Baltic stock (western Baltic Sea).
