God bebyggd miljö
MÅL: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
BEDÖMNING 2023: Kommunernas fysiska planering spelar en mycket viktig roll för att skapa bra förutsättningar för en god bebyggd miljö. De skånska kommunerna arbetar med att hålla kommunala översiktsplaner aktuella, och Länsstyrelsen har en viktig rådgivande roll. Trots att trenden för utvecklingen är positiv bedöms inte de nuvarande resurserna vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.
- Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.
- Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
- Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.
- Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
- Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.
- God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
- Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
- Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.
- Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
Tillstånd och målbedömning för God bebyggd miljö i Skåne län
Medvetenheten ökar men resurserna är för små
Medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har dock ökat. Däremot behöver samordningen mellan kommuner öka, det behövs även mer resurser både hos kommunerna och hos staten för att kunna fortsätta arbetet med att klimatanpassa den bebyggda miljön.
I sitt budgetförslag för 2024 skär regeringen ned anslaget till klimatanpassning vilket även kommer att påverka de skånska kommunerna negativt under kommande år.
I sitt budgetförslag för 2024 skär regeringen ned anslaget till klimatanpassning vilket även kommer att påverka de skånska kommunerna negativt under kommande år.
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.
Översiktsplaner viktiga för långsiktig hållbarhet
Den kommunala översiktsplaneringen har en mycket stor betydelse för möjligheterna att skapa en långsiktigt hållbar samhällsplanering. Ungefär två tredjedelar av Skånes kommuner har en pågående översiktsplaneprocess.
Under 2023 har fyra kommuner antagit en översiktsplan eller ändring av översiktsplan/tematiskt tillägg. Tre kommuner har under året antagit en planeringsstrategi.
Arbetet med att ta fram en översiktsplan är resurskrävande vilket gör det angeläget att det finns tillräckliga medel och kompetenser för att bedriva arbetet hos kommunerna. Särskilt utmanande kan det vara i mindre kommuner.
Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är inte bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
Havsplaner revideras för ökad elproduktion
Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat arbetet med revidering av de statliga havsplanerna, med syftet att öka antalet områden som bedöms lämpliga för energiutvinning. Bakgrunden är behovet av ökad elproduktion för att möta de av riksdagen beslutade klimat- och energimålen samt för att stödja den elektrifiering som krävs för att möjliggöra klimatomställningen.
Nu pågår arbetet med att ändra havsplanerna för att möta behovet av ökad energiutvinning. Processen innebär samverkan och dialog med många olika aktörer från lokal till nationell nivå. Förslag till ändrade havsplaner lämnas till regeringen senast den 31 december 2024.
Havsplanerna ändras för att möta ökat elbehov, Havs- och vattenmyndigheten
Kulturmiljö: underlag saknas och bevarandet går långsamt
Det är en låg sannolikhet för att värdefulla kulturmiljöer i Skåne ska vara bevarade till 2030.
Arbetet med att säkerställa miljöerna i detaljplaner/ områdesbestämmelser går långsamt. Särskilt drabbar detta landsbygdens kulturmiljöer då rivningslov inte krävs utanför planlagt område.
Flera av Skånes kommuner saknar samtidigt kulturmiljöunderlag. Även i de kommuner där det finns kulturmiljöunderlag ökar behovet av att uppdatera dessa, då inventeringarna gjorts för lång tid sedan.
En positiv utveckling är att flera av de mindre kommunerna i Skåne har tagit fram kulturmiljöprogram de senaste åren.
Källa: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/skane-lan
Saknad kompetens försvårar långsiktighet
Färre kommuner i Skåne har egen antikvarisk kompetens idag än 2015* och istället köps tjänsten in vid punktinsatser. Det gör att kulturmiljöfrågorna kan ha svårt att hävda sig i långsiktliga planeringsprocesser.
* 2015 års miljömålsindikator i jämförelse med 2021 års miljömålsenkät. Bedömningen har tidigare förankrats med samverkansforumet Kulturmiljö Skåne samt i år kompletterats med enstaka kommunkontakter.
Anslag behöver öka
För att Länsstyrelsen ska kunna stötta kommunerna krävs att kulturmiljöanslaget för vård, information och tillgänglighetsinsatser markant ökar under perioden.
För att Länsstyrelsen ska kunna stötta kommunerna krävs att kulturmiljöanslaget för vård, information och tillgänglighetsinsatser markant ökar under perioden.
Kulturlandskapet och lagstiftningen
Vi ser att Länsstyrelsen Skånes pågående aktualisering av riksintressen för kulturmiljövården kommer vara färdigställd 2030 och ge tydligare och bättre beskrivna riksintressen som stöd till kommunernas planering. Samtidigt finns ett behov av att stärka kulturlandskapets roll i lagstiftningen för att övriga värdefulla landskap ska kunna utvecklas och bevaras.
Under 2020-2025 pågår en översyn av Riksintressen för kulturmiljövården. Syftet är att få uppdaterade riksintresseområden och att förtydliga varför dessa är riksintressanta. Det ska ge bättre förutsättningar för att områdenas värden ska kunna tas till vara.
Riksintressen för kulturmiljövården pekades först ut i samband med den fysiska riksplaneringen på 1960–1970-talet. Riksintressen är anspråk på mark- och vattenområden som har beslutats av staten därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. De ska vara vägledande för platsens utveckling för att på lång sikt nå en hållbar samhällsutveckling.
Etapperna ”Skogsbygd” och ”Mellanbygd” är inventerade och rapporterna är levererade för vidare intern beredning och kommundialog. Den sista delen ”Slättbygd” arbetar upphandlad konsult att med under 2023-24.
Översyn av riksintressen för kulturmiljövård, Länsstyrelsen Skåne
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till God bebyggd miljö, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Exploatering av stränder i Sverige
Stränder är viktiga miljöer för många djur och växter, samtidigt som de är attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Inom miljöövervakningen utför vi vart femte år en kartering av alla stränder för kommuner, län och hela landet. Karteringen har hittills genomförts vid tre tillfällen, åren 2013, 2018 och 2023.
Exploatering av stränder i Sverige, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Statistik för Exploatering av stränder i Sverige i länsstyrelsernas PxWeb (PxWeb.lansstyrelsen.se)
Rapporten Exploatering av stränder i Sverige 2013-2023 (naturvardsverket.diva-portal.org)
Åtgärdsarbete för God bebyggd miljö i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Utdelning av ekonomiskt stöd
Länsstyrelsen Skåne har under 2023 fördelat 10,8 miljoner kronor i bidrag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Stödet går både till fastighetsägarens (föreningar, företag, kommuner, privatpersoner med flera) direkta kostnader och till värdefull antikvarisk rådgivning som leder till långsiktig förvaltning. Utöver detta har 400 000 kronor avsatts till underlag inför åtgärder på kulturhistorisk värdefull bebyggelse.
Länsstyrelsen ser att kulturmiljövårdsanslaget är angeläget i arbetet med kulturhistorisk värdefull bebyggelse och för att nå fastighetsägare. Efterfrågan är stor, med långt fler ansökningar än det finns medel att tilldela.
Vårdar du en kulturmiljö så att den bevaras för framtiden? Eller arbetar du för att göra en kulturmiljö mer tillgänglig och användbar? Du kan söka bidrag för det hos Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen ser att kulturmiljövårdsanslaget är angeläget i arbetet med kulturhistorisk värdefull bebyggelse och för att nå fastighetsägare.
Fördjupad kunskap om riksintressen för kulturmiljövård – och nya anspråk
Länsstyrelsen Skåne har med hjälp av kulturmiljövårdanslaget tagit fram fördjupade kunskapsunderlag för 65 områden av riksintresse för kulturmiljövården. Länsstyrelsen har hitintills skickat begäran om ändring av 33 anspråk till Riksantikvarieämbetet. Det har resulterat i 12 aktualiserade riksintresseanspråk.
Arbetet görs i dialog med berörda kommuner. Syftet är att få tydliga och uppdaterade riksintresseanspråk samt aktuella kunskapsunderlag som kan underlätta kommunernas hantering av riksintressena.
Riksintresseanspråk är ett verktyg för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. Att ett område har identifierats som riksintresse betyder att det så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden.
Det finns tolv statliga myndigheter som kan peka ut riksintressen: Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Statens energimyndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket, och Trafikverket.
Vägledning för kuststäder
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram en vägledning för skydd mot översvämning anpassad till Skånes kuststäder.
Enligt IPCC:s klimatscenarier kommer havsnivåerna att stiga i framtiden. Osäkerheterna om hur mycket nivåerna kommer att förändras och i vilken takt det kommer att ske är mycket stora. Kommuner har därför behov av att få stöd i det strategiska arbetet med klimatanpassning och för att kunna hantera ärenden enligt plan- och bygglagen. För att möta kommunernas behov har Länsstyrelsen utifrån sina olika roller tagit fram denna vägledning.
Seminarium för översiktsplanerare
Länsstyrelsen Skåne har genomfört ett seminarium med fokus på översiktsplanering och planeringsstrategi där Region Skåne medverkade. Seminariet riktade sig till översiktsplanerare på de skånska kommunerna.
Plan för Skånes friluftsliv
Länsstyrelsen har gemensamt med andra skånska aktörer (till exempel andra myndigheter, Region Skåne, Stiftelsen Skånska landskap, kommuner, markägarorganisationer, friluftsföreningar och näringsliv) tagit fram Skånes Friluftslivsplan. Genomgående i planen är vikten av den tätortsnära naturen.
Skånes friluftslivsplattform samlar arbetet kring de friluftslivspolitiska målen i länet. Målet är att vi tillsammans ska få större genomslag och att friluftslivsmålen i länet förverkligas.
Kopplingen mellan vardagsnära natur och hälsa
Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna i Västerbotten och Uppsala tagit fram ett kunskapsstöd med presentationsmaterial på temat ”Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan” för att öka kunskapen och lyfta vad kommuner kan göra. Inom samarbetet har åtta webbinarier genomförts.
För att möjliggöra tillgång och tillgänglighet till vardagsnära natur, behövs en bred samverkan med flera övriga aktörer i samhället. Kommunerna har en stor roll i en långsiktigt hållbar samhällsplanering som markägare och ansvarig för skydd och skötsel av natur, men också genom aktiviteter inom skola och omsorg och stöd till bland annat friluftsorganisationer.
Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen och tre länsstyrelser har tillsammans tagit fram ett underlag för att öka kunskapen och förståelsen för hur vardagsnära natur kan bidra till en god och jämlik hälsa samt vad som kan göras – främst i kommunerna.
På Naturvårdsverkets webbplats finns lärande exempel och material för nedladdning.
Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan, Naturvårdsverket
Källa: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/tillgang-till-service-och-gronska/skane-lan
Hur kan naturen bidra till förbättrad fysisk och psykisk hälsa? Hur gör vi för att fler ovana besökare ska hitta ut i naturen? Och hur kan vi skapa mångfunktionella grönområden som är attraktiva för både barn och vuxna?
Hösten 2023 genomfördes fyra olika webbinarier på temat vardagsnära natur. Webbinarierna är resultatet av ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna i Skånes och Västerbottens län, samt SLU Centrum för naturvägledning.
Webbinarieserie: Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan, Naturvårdsverket
Webbinarieserie: Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan
4 Videoklipp
Tätortsnära skogsmullekartor för barn
Länsstyrelsen och Friluftsfrämjandet har tagit fram ”Skogsmullekartor i tätortsnära natur” (Törringelund, Domedejla mosse, Ystad strandskog, Kalvahagen) samt invigt dem tillsammans barn. Kartorna lyfter fram områdenas värden för friluftsliv tillsammans med allemansrätten och områdets reservatsregler.
Kommunala kulturmiljöprogram i Hörby och Örkelljunga
Länsstyrelsen Skåne har beviljat 300 000 kronor från Kulturmiljövårdsanslaget till att ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram för Hörby kommun. Syftet är att bevara och utveckla kulturmiljöer i kommunen.
En liknande satsning genomfördes under 2022-2023 i Örkelljunga kommun och ledde till framtagandet av en digitalt kulturmiljöprogram.
Kulturmiljöprogram Örkelljunga kommun
Byggnader i Örkelljunga, Skånes Fagerhult, Åsljunga och Eket och större kulturmiljöer över hela kommunens yta, har inventerats med syfte att peka ut miljöer och byggnader med kulturhistoriska värden.
I programmet kan du läsa om kommunens historia, ta del av information om kulturmiljöer och byggnader i kommunen, lära dig mer om olika arkitekturstilar – och mycket mer.
Kulturmiljöprogrammet godkändes av kommunfullmäktige i december 2023.
PBL och kulturvärden
Länsstyrelsen Skåne och nätverket Kulturmiljö Skåne har tillsammans med Helsingborgs kommun genomfört seminariet ”PBL och kulturvärden”, för att öka kunskapsnivån i länet hos bland andra planarkitekter, bygglovshandläggare och byggnadsinspektörer. Seminariet var fullsatt med strax över 50 deltagare. Enligt utvärderingen upplevdes utbildningstillfället som relevant.
Studiecirklar om klimatanpassning för kommuner
Länsstyrelsen Skåne har under 2023 fortsatt stötta kommunerna genom att arrangera studiecirklar för att underlätta samverkan och rådgivning kring kommunernas klimatanpassningsplaner. Hitintills har 2 av 3 planerade workshops hållits.
Projektet påbörjades 2022 och då deltog fem kommuner: Eslöv, Kävlinge, Simrishamn, Svalöv och Åstorp kommuner.
Under 2023 har sex nya kommuner deltagit, varav två i Halland. De skånska kommuner som medverkat är: Höganäs, Ystad, Ängelholm och Östra Göinge.
Den 24 mars 2023 anordnade Länsstyrelsen Skåne en ”Återkopplingskonferens” med deltagande kommuner från 2022 och nya kommuner för 2023.
