Ett rikt växt- och djurliv
MÅL: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
BEDÖMNING 2023: Bristen på grön infrastruktur i det skånska landskapet hindrar fri rörlighet för växter och djur. Värdefulla habitat är fragmenterade, antalet hotade arter fortsatt stort och invasiva främmande arter sprider sig. Tillståndet för naturtyper och arter är inte gynnsamt och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Resurserna för skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka, markanvändningens negativa påverkan behöver minska genom ökad hänsyn och styrmedel behöver anpassas för att gynna växt- och djurlivet.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.
- Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar.
- Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.
- Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.
Tillstånd och målbedömning för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne län
Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte kommer att nås till år 2030. Tillståndet för den biologiska mångfalden i länet är inte gynnsam och brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna.
Klimatförändringarna påtagliga
Klimatförändringarna blir allt mer påtagliga, men fortfarande har markanvändningen större negativ påverkan på biologisk mångfald. Det råder brist på lämpliga livsmiljöer och spridningsmöjligheterna för arter är bristfälliga. Beslutade och planerade styrmedel räcker inte.
Klimatförändringarna blir allt mer påtagliga, men fortfarande har markanvändningen större negativ påverkan på biologisk mångfald. Det råder brist på lämpliga livsmiljöer och spridningsmöjligheterna för arter är bristfälliga. Beslutade och planerade styrmedel räcker inte.
Fragmenterat, dålig kvalitet och inga spridningsmöjligheter
Viktiga livsmiljöer för arter är fragmenterade i det skånska landskapet, samtidigt som kvaliteten försämras och spridningsmöjligheter för arter saknas. Antalet rödlistade arter i Skåne är stort, gräsmarker och skogar i kontinental region har inte gynnsam bevarandestatus samtidigt som främmande arter sprider sig i landskapet.
Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter. Inledningsvis får du veta hur vi definierar invasiva arter och varför de är problematiska. Därefter får du veta hur situationen ser ut här i Skåne och hur Länsstyrelsen Skåne arbetar mot invasiva arter. Och slutligen får du tips på vad Du kan göra.
Låg andel skyddad landyta
I Skåne är endast 4,1 procent av landytan inklusive sötvatten skyddad (gäller statliga och kommunala naturreservat, nationalparker, naturvårdsavtal, biotopskydd och naturvårdsområden) medan 21 procent av de marina miljöerna har någon form av områdesskydd. Skydd av tätortsnära natur går fortsatt sakta.
Det finns många olika sorters skydd av natur. Mer information om de olika skydden hittar du på Länsstyrelsens webbplats.
I Naturvårdsverkets kartverktyg för skyddad natur kan du se alla naturreservat.
Ädellövskogen är dyr och för få träd är gamla
Skydd av skånsk ädellövskog är prioriterad men går långsamt och är dessutom kostsam, eftersom det är förhållandevis dyrt att köpa in skånsk ädellövskog jämfört med annan skogsmark i Sverige.
Behov av skydd för äldre träd är stort och mindre än 5 procent av träden i skogslandskapet är äldre än 120 år vilket dessutom är under genomsnittet för Götaland.
Källa: https://pxweb.lansstyrelsen.se/pxweb/sv/Miljotillstandet_i_skogslandskapet/
Intensivt jordbruk stort hot mot biologisk mångfald
Odlingslandskapets arter och naturtyper är mest hotade, skyddet av dessa naturtyper är eftersatt och markanvändningen har fokus på produktion av livsmedel. En sammanställning av tillståndet för Europas fjärilar pekar ut intensivt jordbruk som det största hotet mot gräsmarkernas fjärilar i nordvästra Europa.
Ny plan för EU:s jordbruk
Från oktober 2022 finns en beslutad strategisk plan för EU:s jordbrukspolitik 2023-2027 med fokus på hållbar livsmedelsproduktion, men det är fortsatt oklart hur den kommer att påverka naturtyper och arter.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027, Jordbruksverket
Mindre pengar minskar ambitionsnivåerna markant
Habitatrestaureringar fortsätter genom EU:s LIFE-program och den nationella våtmarkssatsningen, men de kraftigt minskade anslagen till restaurering och skötsel av natur och arter, samt uteblivna medel för bekämpning av invasiva arter under 2023, har lett till markant minskad ambitionsnivå, samtidigt som pollineringsuppdraget upphörde.
Medel från LONA, LOVA och ÅGP är viktiga för anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd, och dessa bidrag behöver öka.
Medel från LONA, LOVA och ÅGP är viktiga för anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd, och dessa bidrag behöver öka.
Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer, såsom blomrika ängar och hagar, blivit färre. Pollinering är viktig, den bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
LOVA – Anslag, bidrag och utlysningar, Havs- och vattenmyndigheten
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
I dagsläget kan LONA enbart sökas för våtmarker.
Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.
Påverkan på våtmarker, vattendrag och hav
Klimatförändringar med torra somrar och kraftiga skyfall, tillsammans med fortsatt dikning av skogs- och jordbruksmark, har långtgående effekter i många skånska våtmarker och vattendrag.
Kunskapen om havsmiljöerna är fortsatt dålig, den mänskliga påverkan på de marina ekosystemen stor och belastningen av bland annat näringsämnen är hög.
Mycket behöver göras för att vända utvecklingen
Utöver behov av nya styrmedel, kraftigt ökade anslag till skydd, skötsel och återskapande av naturmiljöer och åtgärder som gynnar hotade arter, samt förändring av lagar som till exempel reglerar dikningsföretagen, är det nödvändigt att verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden negativt (jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna, exploateringar) påtagligt ökar sin generella hänsyn.
Det är positivt att EU-parlamentet beslutade om EU-förordningen om restaurering av natur men de avvikelser från det ursprungliga förslaget som tillkom kan få negativ betydelse för måluppfyllelsen.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Ett rikt växt- och djurliv, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Svenska fenologinätverket
Svenska fenologinätverket, även kallat Naturens kalender, är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga. Syftet är att samla in data på växters respons på årstidsväxlingar, till exempel lövsprickning, blomning och höstlövinträde.
Genom att jämföra data från år till år samt med resultat från motsvarande undersökningar kring sekelskiftet 1900 får man kunskap om hur träd och kärlväxters växtsäsong förändras till följd av klimatförändringar.
Åtgärdsarbete för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Nya och utvidgade naturreservat …
Länsstyrelsen Skåne har beslutat om 11 nya och utvidgat 4 statliga naturreservat, samt uppdaterat skötselplaner och föreskrifter i ett statligt naturreservat.
… men minskad skötsel på grund av budget
Budget till förvaltning av skyddade områden halverades 2023 jämfört med 2022 och Länsstyrelsen Skånes skötsel och restaurering av naturmiljöer minskade markant under året.
Många insatser i reservat Saxtorpsskogen i Landskrona
Landskrona stad har genomfört naturvårdsgallring, veteranisering, bekämpning av rödek och tysklönn, samt skapande av faunadepåer, gläntor och skogsbryn i naturreservat Saxtorpsskogen. Omfattningen är ungefär 200 stora träd. Åtgärden har finansierats av Landskrona stad med 65 000 kronor.
Många arter är beroende av gammal eller död ved – men gamla och döda träd är numera ofta en bristvara.
Veteranisering innebär att man avsiktligt skadar unga träd för att skapa eller efterlikna de miljöer som finns i gamla eller döda träd.
Foto: Johan Johnmark
Bidrag till LONA halverades under 2023 och Länsstyrelsen Skåne finansierade endast pågående projekt.
Uppgrävd vresros ersatt med sandrör och sandstarr i Höganäs
Vid Lerberget har Höganäs kommun grävt upp vresros på en yta omfattande totalt 7 000 kvadratmeter och området har återplanterats med sandrör och sandstarr. Finansierat via LONA.
Inga medel till bekämpning av invasiva arter
Bidrag för bekämpning av invasiva främmande arter uteblev 2023. Länsstyrelsen Skåne har istället arbetat för att lägga om arbetet till att begränsa skadorna.
Infrastruktur för naturen
Under 2023 har Länsstyrelsen Skåne fortsatt att uppdatera handlingsplanen för Grön infrastruktur.
Precis som vi människor behöver växter och djur livsutrymmen av tillräcklig yta och kvalitet för att må bra. För att finnas kvar på lång sikt behöver de också möjlighet till spridning i landskapet. Begreppet grön infrastruktur förklarar att naturen hänger ihop genom ekologiska processer i hela landskapet.
Skötsel av rikkärr och sandmarker
Bidraget till Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) nästan halverades 2023. Länsstyrelsen Skåne har framförallt skött nio rikkärr samt genomfört åtgärder i sandmarker för att gynna sandstäpp och sandödla (vardera tre områden).
Anläggning och restaurering av våtmarker
Länsstyrelsen Skåne beviljades 13 miljoner kronor för våtmarksinsatser. 45,63 hektar nya våtmarksytor har anlagts och restaurerats inom skyddade områden och av ÅGP.
Nya tätortsnära våtmarker utanför Södra Sandby
Lunds kommun har tillsammans med Kävlingeåns vattenråd och VA-Syd och med stöd från Naturvårdsverket anlagt tätortsnära våtmarker på 5 hektar utanför Södra Sandby vilka bidrar till näringsämnesretention, biologisk mångfald och hantering av dagvatten.
Våtmark för vattenkvalitet i Ängelholms kommun
Ängelholms kommun har i samarbete med aktuella markägare anlagt våtmark med vattenspegel på 3,23 hektar för att få förbättrad vattenkvalitet i vattendragen. Finansiering via LOVA och kommunen.
Många syften med våtmarker vid Ståstorpsån, Trelleborg
Trelleborgs kommun har skapat våtmarker vid Ståstorpsån för ökad näringsretention, ökad biologisk mångfald, större plats för åvattnet för att förhindra nedströms översvämningar nu och i framtida klimatförändringar, samt för att öppna upp för stadsnära rekreation. Arbetet har finansierats via LONA och LOVA.
Inom ramen för LONA och LOVA projekt genomför Trelleborgs kommun och Ståstorpsåns ekonomiska förening ett gemensamt projekt i området, såsom anläggningen av Ebbes våtmark som ska lagra vatten vid stora flöden och förhindra översvämningar i Trelleborg. I ett LEADER projekt genomförs informationsinsatser, planteringar av träd och uppställning av bänkar mm.
Ståstorpsån – Landsbygd möter Kuststad, Stårstorpsåprojektet
Sandmarker åtgärdade för vildbins skull
Länsstyrelsen Skåne genomförde restaureringsåtgärder för 2022 års medel inom ÅGP-pollinering. Bland annat har 45 hektar sandmark restaurerats för hotade vildbin.
Kristianstads kommun gynnar hotade vilda pollinatörer (finansiering ÅGP-pollinering ) genom att testa en ny metod som räfsar bort lav från sandiga marker vid Nyehusen. Detta ger bar och solbelyst sand, till nytta för blommande växter och insekter.
Restaurering med hjälp av LIFE-projekt
Länsstyrelsen Skåne har restaurerat vattendrag samt ängs- och betesmarker inom EU-projekten LIFE CONNECT och LIFE RestoRED.
Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.
LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemsfunktioner och ekosystemsservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter.
Länsstyrelsen har lagt block, stenar och grus i vattendrag
Länsstyrelsen Skåne har åtgärdat tre vandringshinder (Verkeån, Möllebäcken, Boserupsbäcken) och genomfört sju restaureringsåtgärder (i Segesholmsån, Julebodaån, Klammersbäck, Vramsån, Vege å, Hallabäcken, Smålarpsån) i form av återförsel av block, stenar och grus till vattendragsfårorna.
Kågeröds mader i Svalövs kommun har restaurerats
Svalövs kommun har restaurerat det tätortsnära området Kågeröds mader med syfte att utjämna vattenflödet och förbättra vattenkvaliteten i Vegeå samt skapa olika livsmiljöer för biologisk mångfald. Samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne, Svalövs kommun och markägare. Finansierat via LONA.
Reglerbar dränering på Skabersjös marker
Svedala kommun har skapat reglerbar dränering på Skabersjös marker för att minska närsaltsläckage och omfördela vattenresurser i markprofilen genom en reglerbar brunn. Ett pilotprojekt i full skala och nog bland de första i landet med den tekniken. Finansierat via LONA.
Hässleholm har höjt en sjö och Örkelljunga har restaurerat en å
Inom projektet Fiskevårdsåtgärder i Stensån har två kommuner genomfört åtgärder som finansierats med LOVA-medel.
Hässleholms kommun genomförde under 2022 en höjning av Ballingslövssjön genom anläggande av en naturlik sjötröskel vid utloppet till Lillån.
Örkelljunga kommun restaurerade under 2022 en negativt påverkad sträcka av Stensån samt åtgärdade två partiella vandringshinder på sträckan.
Sjöar och vattendrag viktiga för friluftsliv
Länsstyrelsen Skåne har beslutat om en friluftslivsplattform som kompletterats med karttjänsten ”friluftsöversikt” som lyfter fram viktiga sjöar och vattendrag för friluftsliv.
Skånes friluftslivsplattform samlar arbetet kring de friluftslivspolitiska målen i länet. Målet är att vi tillsammans ska få större genomslag och att friluftslivsmålen i länet förverkligas.
Kompetensutveckling till lantbrukare
Inom kompetensutveckling för ett rikt odlingslandskap har Länsstyrelsen Skåne under året erbjudit kurser och rådgivningar inom bland annat jordhälsa, lieslåtter och skapa biologisk mångfald med hjälp av betesdjur.
Trafikverket släpper fram djur vid vägar
Trafikverket har färdigställt flera faunapassager såsom ekodukt på Hallandsåsen, grod- och kräldjurspassage vid Sjöbo, samt fem mindre passager för små och medelstora däggdjur vid vatten i Rönneå, Verkeån, Ybbarpsån, en bäck vid Röke samt Helgeå.
Källor och fördjupning
Ett rikt växt- och djurliv – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023 (naturvardsverket.se)
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv, Naturvårdsverket
European Grassland Butterfly Indicator 1990-2020 Technical report (vlinderstichting.nl)
Nature restoration law (europa.eu)
Om biologisk mångfald och evolution. Vetenskapen säger, nr 4, maj 2023
