Illustration av miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Ett glas står under en vattenkran, en droppe är på väg ner i glaset. Illustration av Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

BEDÖMNING 2023: Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet. Regeringens dricksvattensatsning under 2018–2021, med förlängning 2022–2024, har lett till ett förstärkt åtgärdsarbete för att skydda de allmänna dricksvattentillgångarna, få bättre koll på vattenanvändningen, förbättra vattenhushållningen och trygga dricksvattentillgången. Åtgärderna behöver fortsätta om målet ska nås till 2030.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. 

  • Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.
  • God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status.
  • Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
  • God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status.
  • Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer.
  • Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade.

Tillstånd och målbedömning för Grundvatten av god kvalitet i Skåne län

Målet bedöms inte nås till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. 

Nya fynd av bekämpningsmedel som analyseras sedan 2021 och som har hittats i halter över SGU:s tröskelvärde för bekämpningsmedel i många skånska vattentäkter gör det svårt att uppnå miljömålet, varför vi ändrar bedömningen från ”nära” till ”nej”. 

Gifter i grundvattnet är tillsammans med påverkad kvantitet de största hindren för att målet ska nås, och fler åtgärder behöver genomföras. 

Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön ännu. 

Åtgärdsarbete pågår enligt vattenförvaltningen, där målet är att god kemisk och kvantitativ status ska nås till 2027.

Gifter i grundvattnet är tillsammans med påverkad kvantitet de största hindren för att målet ska nås, och fler åtgärder behöver genomföras.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige. 

SGU:s webbplats.

Extrasatsningar behöver fortsätta

Det pågår mycket bra åtgärdsarbete som kommer att leda till bättre kvalitet och kvantitet, och på sikt kommer troligen målet att kunna uppnås om detta arbete fortsätter. 

Extrasatsningen under 2018–2024 har lett till ett förstärkt arbete med skydd av allmänna vattentäkter, tillsyn i vattenskyddsområden och tillsyn av vattenuttag. Satsningen behöver fortsätta även efter 2024 om arbetet ska kunna bedrivas på samma nivå. Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden behöver påskyndas ännu mer.

Farliga ämnen läcker till grundvattnet

Det behövs fortsatt åtgärder för att minska påverkan från pågående verksamhet, till exempel läckage av bekämpningsmedel och näringsämnen från jordbruket samt klorid från vägsalt. Det krävs även fortsatt kartläggning och åtgärdsarbete i förorenade områden som läcker farliga ämnen (exempelvis PFAS) till grundvattnet.

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en grupp organiska ämnen som alla består av en kolkedja där väteatomerna är helt eller delvis utbytta mot fluoratomer. Det är en stor och komplex grupp på mer än 4700 identifierade ämnen. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön.

PFAS, Kemikalieinspektionen

Grundvattennivåerna under 2023

I Skåne har grundvattennivåerna i små magasin legat mycket under det normala under juni-juli 2023, men återhämtat sig under augusti. 

I stora magasin har grundvattennivåerna i Skåne legat under det normala under juni och juli och sedan återhämtat sig lite för att i oktober 2023 åter sjunka under det normala för årstiden i de sydöstra delarna av länet.

Skärmklipp som visar karta över Skåne med fyllnadsgrad och grundvattensituation, samt ett diagram som visar diagram för fyllnadsgraden för ett specifikt område.
På SGU:s webbplats finns kartvisare och diagram som visar beräknade grundvattennivåer för ett rutnät i 4x4 km över hela Sverige. För ett specifikt område och magasinstyp kan du ladda ned data eller visualisera fyllnadsgrad över tid i diagram. Bilden här visar ett skärmklipp från 2024-02-27.
Kartvisare och diagram för beräknade nivåer (sgu.se)

Många människor som vill ha vattnet

Skåne är ett tätbefolkat och jordbruksintensivt län och mycket grundvatten används för dricksvattenproduktion, bevattning och industriändamål, vilket i vissa områden leder till konkurrens om vattnet. 

Grundvattenanvändningen i områden med risk för överuttag behöver minska till exempel genom bättre bevattningsteknik, anläggning av bevattningsdammar, effektivare vattenanvändning i industriprocesser, återanvändning av avloppsvatten och minskat läckage i ledningsnätet, för att säkerställa en hållbar grundvattenanvändning. 

Investeringsstöd för bevattningsdammar 2023-2027

Du kan få stöd för att anlägga en bevattningsdamm. Syftet med stödet är att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat för att behålla eller öka produktionen, spara grundvatten och undvika uttag från vattendrag under perioder med lågt vattenflöde.

Investeringsstöd för bevattningsdammar 2023-2027, Länsstyrelsen Skåne

Brist på ekonomiskt stöd drar nu ner tempot

Det statliga stödet till åtgärder för en tryggad tillgång till dricksvatten, som kunnat sökas under åren 2019-2022, bedöms ha bidragit till att kommuner och VA-bolag drivit projekt med syfte att minska förbrukningen av dricksvatten och därigenom även uttag av grundvatten. 

För 2023 har det inte funnits nya medel att söka. Brist på ekonomiskt stöd bedöms leda till en minskad takt i arbetet för att minska vattenförbrukningen på kommunal nivå. Det kan behövas ytterligare incitament för att investera i teknik som sparar på vatten, framförallt inom jordbruket och industrin.

Vatten i diskho
Foto: Mostphotos

Klimatet påverkar grundvattnet

Klimatförändringarna innebär en risk för både grundvattnets kvalitet och kvantitet. 

Länsstyrelsen Skåne kommer därför inom ramen för tillståndsansökningarna om vattenuttag fortsätta att yrka på att tillstånden tidsbegränsas. Större vikt behöver läggas på vattenbalansberäkningar och inteckningsgrad vid tillståndsansökningarna.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tagit fram rapporter och kartunderlag för hur klimatförändringar påverkar grundvattnet.

Så påverkar klimatförändringar grundvattnet, SGU

Flera aktörer verkar och samverkar för att göra alla uttag av grundvatten tidsbegränsade, oavsett om det gäller bevattning inom jordbruk, industriella ändamål eller uttag för kommunal dricksvattenförsörjning. Länsstyrelsen i Skåne är en av aktörerna, med syfte att skapa en hållbar vattenanvändning när klimatet förändras.

Fördjupning om hur vattendomar tidsbegränsas för framtidens klimat, SMHI

Alla tillstånd till vattenuttag (tidigare kallade vattendomar) baseras på beräkningar av hur mycket vatten som finns och återskapas inom det område tillståndsansökan avser. Är skillnaden stor mellan beräkningar och faktiska förhållanden kan det leda till ett överuttag av vatten, vilket kan bli ohållbart över tid.

Vattenbalansberäkning: sammanställning av de olika processer som tillför vatten respektive bortför vatten från ett grundvattenmagasin (eller vattendrag).

Inteckningsgrad: förhållandet mellan den beräknade mängden vatten som bildas och den mängd som det finns tillstånd till att ta ut/leda bort över samma tidsperiod. Vissa vattenuttag är undantagna krav på tillstånd, och den volym vatten som det finns tillstånd till att ta ut utnyttjas inte fullt ut varje år. Ibland används därför även begreppet ”nyttjandegrad” för att beskriva hur stor andel av den volym vatten som bedöms bildas i ett område under till exempel ett år som faktiskt tas bort från magasinet.

Grundvattenbildningen avgörs bland annat av nederbörd, vattenhalt i marken och jordart. Även tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen, medan under hösten brukar normala nederbördsmängder räcka för att det ska ske grundvattenbildning.

Bevarande av naturgrusavlagringar

I stort sett går nu allt naturgrus som används vid betongtillverkning att ersätta med krossat berg, vilket innebär ett mindre behov av naturgrus. Restriktiv lagstiftning och praxis kring nya tillstånd för naturgrustäkter är förutsättningar för att säkerställa ett mindre uttag av naturgrus och därmed skydd av grundvattnet.

Naturgrus är en ändlig resurs. Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som dricksvattenresurs och för rening av ytvatten genom konstgjord infiltration. 

Ofta har naturgrusformationer stora natur- och kulturvärden. De berikar också landskapet och är värdefulla för friluftslivet.

Uttag av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän. 

Diagram: Levererad mängd naturgrus, krossberg och morän (miljoner ton) från tillståndsgivna täkter i Skåne län åren 1993-2021.
Det har varit en nedåtgående trend vad gäller uttag av naturgrus i Skåne sedan 1993 fram till 2013 då uttaget låg på 0,9 ton. Därefter har leveransen ökat något och utgjort 10-12 procent av den totala leveransen av ballast i länet fram till år 2020 då leveransen återigen gick ner mot 0,9 ton. Andelen naturgrus utgjorde då 8 procent av den totala leveransen, vilket är den lägsta andelen under hela tidsperioden. Källa: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/grusanvandning/skane-lan/

Vi behöver övervaka mer

I den senaste statusklassningen har 13 av de 205 bedömda grundvattenförekomsterna i Skåne bedömts ha otillfredsställande kemisk status och en förekomst otillfredsställande kvantitativ status. 

Vid otillräckligt underlag betraktas statusen som god.

Tillförlitligheten har i de flesta fall klassats som låg eller medel, vilket innebär stora osäkerheter kopplade till statusklassningen. Kunskapsluckorna om påverkan på grundvattenberoende ekosystem är fortfarande stora. 

Övervakningen av både grundvattennivåer och grundvattenkemi behöver utökas och resultaten rapporteras in till SGU, som är nationell datavärd för grundvatten.

Vid otillräckligt underlag betraktas statusen som god.

Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Miljöövervakning kopplad till Grundvatten av god kvalitet, Länsstyrelsen Skåne

Bild på en provtagingsstation för grundvatten där man mäter grundvattennivån.
Inom det regionala miljöövervakningsprogrammet mäts grundvattennivån. Denna bild visar provtagningsröret vid Benestads backar. Foto: Monika Puch

En nationell datavärd har i uppdrag att ta emot och kontrollera leveranser av data samt lagra och tillhandahålla (via webben) svenska miljöövervakningsdata inom ett specifikt ämnesområde. Datavärdarna svarar också för internationell datarapportering. 

Utgångspunkten är att kvalitetssäkrade data ska kunna hämtas av alla på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt. 

Datavärdarna är olika svenska myndigheter och institutioner vid universitet.

Det är Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket som upprättat systemet med nationella datavärdar.

Datavärdskap, Havs- och vattenmyndigheten

Datavärdskap, Naturvårdsverket

Åtgärdsarbete för Grundvatten av god kvalitet i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Mycket arbete pågår för att skydda dricksvattnet

Länsstyrelsen Skåne har till följd av de extra medlen i dricksvattensatsningen under 2018–2021, med förlängning 2022–2024, förstärkt arbetet med att skydda dricksvattenresurser. Arbetet omfattar länsstyrelsernas åtgärd 5 i Vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram.

Skylt med information om vattenskyddsområde.
Foto: Björn Olsson

Nya och förbättrade vattenskyddsområden

Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetet med att inrätta vattenskyddsområden, genom samtal med och information till kommuner. 

Länsstyrelsen Skåne har beslutat om tre nya vattenskyddsområden för Ystads kommuns vattentäkter. Fem ansökningar om inrättande eller revidering av befintliga skyddsområden och skyddsföreskrifter handläggs för närvarande, och arbete med ytterligare sex områden pågår (samråd/dialogfas).

Länsstyrelsen Skåne har besökt Bromölla och Kristianstads kommuner för att ge tillsynsvägledning om tillsyn av vattenskyddsområden.

För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.

Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning och kan vara indelade i olika zoner. Kopplat till vattenskyddsområdet finns olika föreskrifter till skydd för vattnet. Det kan innebära begränsningar av hur marken får användas och hur till exempel kemiska produkter och avfall får hanteras. För en verksamhet eller åtgärd kan det gälla förbud, tillstånd eller anmälningsplikt. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten.

Vattenskyddsområden, Länsstyrelsen Skåne

Åtgärder har genomförts med bidrag till åtgärder för tryggad dricksvattentillgång

Länsstyrelsen Skåne har beslutat om och betalat ut slutligt stöd för bättre vattenhushållning från anslag 1:11 med drygt 1,4 miljoner kronor till 17 projekt som leder till bättre vattenhushållning och/eller tryggad dricksvattenförsörjning.

Bidrag till åtgärder för en tryggad tillgång till dricksvatten 

Bidrag kunde tidgare sökas hos länsstyrelsen. Bidraget skulle avse åtgärder i fråga om vattenskyddsområden, vattenbesparing, framtagande av kunskaps- eller planeringsunderlag, investering i ny teknik eller andra åtgärder. Bidraget kan inte längre sökas.

Bidrag till åtgärder för en tryggad tillgång till dricksvatten, Havs- och vattenmyndigheten

Följande åtgärder har medfinansierats med stöd för bättre vattenhushållning från anslag 1:11:

  • Sydvatten AB:s kampanj för hållbar vattenanvändning, bestående av en kommunikationskampanj riktad till allmänheten, en seminarieserie riktad till kommuner samt ett pilotförsök för att implementera vattensnåla munstycken i flerbostadshushåll. Samtliga insatser förväntas leda till minskad förbrukning av dricksvatten.
  • Österlen VA AB:s och VA SYD:s respektive pilotprojekt som syftar till att tillhandahålla renat avloppsvatten via vattenkiosker för att minska användningen av dricksvatten.
  • VA SYD:s projekt för att öka återanvändning av avloppsvatten hos industrier som är storförbrukare av dricksvatten och om återanvändning av avloppsvatten i industriell symbios mellan VA SYD och Sysav. Projekten syftar till att minska användningen av dricksvatten.
  • Kristianstads kommuns utökade övervakning av grundvattennivåer.
  • Flera projekt hos Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB och Skurups kommun som förväntas leda till minskat läckage, däribland läcksökning av dricksvattenledningar och upprättande av hydrauliska modeller av ledningsnätet.
  • Skåne Blekinge Vattentjänst AB och Österlen VA AB:s framtagande av förslag på vattenskyddsområden.

VA = förkortning för vatten och avlopp.

Sydvatten AB är ett kommunägt företag som producerar dricksvatten till 17 kommuner i västra Skåne. 

VA SYD är en regional VA-organisation som verkar i sydvästra Skåne och som även har hand om avfallshanteringen i Burlövs kommun och Malmö stad.

Sysav står för Sydskånes avfallsaktiebolag och ägs av 14 skånska kommuner: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.

Dricksvatten och beredskap

Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetet med att uppdatera den regionala vattenförsörjningsplanen och presenterat delar av innehållet för kommuner vid utbildningsdagar i samband med regleringsbrevsuppdrag om dricksvattenförsörjning under höjd beredskap.

Strategiska aktiviteter: nya arbetssätt och effektivare tillsyn

Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetet med att ta fram en strategisk plan för tillsyn av länets vattenuttag och upprättat en aktivitetslista, där följande aktiviteter är påbörjade eller genomförda:

  • Deltagande i ett länsstyrelseövergripande projekt för att utveckla rutiner och praktiska arbetssätt för ett effektivare tillsynsarbete.
  • Uppdatering av registret över verksamheter som gör vattenuttag, för att göra tillsynsarbetet mer effektivt.
  • Framtagande av informationsmaterial om egenkontroll och kontrollprogram för en bättre egenkontroll hos verksamhetsutövare med vattenuttag.
  • Uppföljning att verksamheter som fått nytt tillstånd för bortledande av vatten har lämnat in kontrollprogram.
  • Tillsyn av grundvattenuttag utan tillstånd genom ett pilotprojekt på Bjärehalvön för att hitta hittills okända uttag.
Person dricker ur dricksvattenfontän.
Foto: Mostphotos

Plan för materialanvändning ska spara naturgruset

Länsstyrelsen Skåne har antagit en materialförsörjningsplan, som utgör ett underlag för prövning, tillsyn och fysisk planering kopplat till materialförsörjning i Skåne län. I rapporten redovisas behovet och tillgången på ballast av rätt kvalitet i fyra delområden i Skåne – sydväst, nordväst, sydöst och nordöst. 

Användning av naturgrus kan i de flesta fall ersättas av bergkross.

Inga tillstånd till naturgrustäkter har beviljats i Skåne under 2022 och 2023.

Vatteneffektivisering i företag

Region Skåne har tillsammans med RISE (Research Institutes of Sweden) genomfört en studie om hur skånska företag kan arbeta med vatteneffektivisering.

Alla aktörer i Skåne behöver se över och effektivisera sin vattenanvändning och en bra början är att göra en vattenkartläggning.

Som en följd av klimatförändringar kommer tillgången på vatten att fortsätta minska på många platser, inte minst i Skåne. Med en växande befolkning behöver alla nu se över hur vi på bästa sätt kan hushålla med vår gemensamma och mycket värdefulla vattenresurs.

Hur arbetet med vatteneffektivisering kan genomföras i skånska företag förklaras i en omfattande studie genomförd av Region Skåne tillsammans med RISE, Research Institutes of Sweden.

Ett resultat från en av rapportens fyra fallstudier tar upp en metod för vattenkartläggning som tagits fram och testats på Skånemejerier. En vattenkartläggning görs för att förstå nuläget kring en verksamhets vattenanvändning, med målet att ta fram åtgärdsförslag för att minska användningen.

Vatteneffektivisering i skånska företag, Region Skåne

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf