Bara naturlig försurning
MÅL: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.
BEDÖMNING 2023: Ungefär 35 procent av sjöarna i norra Skåne är försurade, men sakta minskar det försurande nedfallet. Det åtgärdsarbete som Länsstyrelsen Skåne bedriver, kalkning, kommer i ytterligare 20-30 år vara den viktigaste åtgärden för att skapa en livskraftig biologi i sjöar och vattendrag. Minskningen av försurande nedfall gör att skogsbrukets försurande roll kommer få en större betydelse i framtiden och åtgärder såsom askåterföring på skogsmark måste öka avsevärt.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige.
- Påverkan genom skogsbruk Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet.
- Försurade sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.
- Försurad mark Försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem.
Tillstånd och målbedömning för Bara naturlig försurning i Skåne län
Länsstyrelsen Skåne bedömer att miljökvalitetsmålet inte kommer kunna nås till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Efterhand som nedfallet av svavel och sjöfartens försurande utsläpp minskar, kommer skogsbrukets påverkan på markförsurningen att relativt sett öka i betydelse i framtiden. Därför kommer en viktig framtida insats vara att öka askåterföringen i de skogsmarker som är försurade. Det som hindrar denna utveckling idag är att det saknas ekonomiska incitament för att öka askåterföring i de områden där det behövs.
Den naturliga återhämtningen i marken är mycket långsam, och även om den negativa försurningstrenden i avrinnande skogsmarksvatten kan ha brutits i några skogsmarksområden läcker stora skogsmarkytor fortfarande kväve.
Försurningen värst i norra Skåne
Det är i norra Skåne som skogsmarken är mycket starkt försurningspåverkad, och många sjöar där visar fortsatt på betydande försurningspåverkan.
Den naturliga återhämtningen i marken är mycket långsam och även om den negativa försurningstrenden i avrinnande skogsmarksvatten kan ha brutits i några skogsmarksområden läcker stora skogsmarkytor fortfarande kväve. Trots det pekar de genomförda insatserna och den påbörjade förändringen på att utvecklingen går åt rätt håll, om än långsamt.
Svavelnedfallet minskar och pH ökar i skånska sjöar och vattendrag
Lufthalterna av svaveldioxid, SO2, har sedan 2001 minskat på ett statistiskt säkerställt vis vid två mätplatser i Skåne, med mellan 53 och 63 procent. Svavelhalter och syrakoncentrationer minskar också i okalkade referensvatten.
De rapporterade utsläppen av SO2 inom EU-28 har under perioden 1996–2017 minskat med 89 procent och i Sverige under motsvarande period med 71 procent. För perioden 2001–2017 är motsvarande siffror 83 respektive 62 procent.
Jämfört med Europa har lufthalterna av SO2 i Skåne län minskat i betydligt lägre takt, vilket kan bero på en större påverkan av utsläpp från fartygstrafiken runt de skånska kusterna.
Skånsk skogsmark beräknas tåla ett nedfall på 2,5 kg svavel/hektar och år. För 2021/2022 var medelvärdet 1,5 kg/hektar. Sett över tid har minskningen varit signifikant.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Data från mätningar i granskog inom Krondroppsnätet.
Kväve och aluminium från skogen påverkar djur i vattnet
Skånsk skogsmark beräknas tåla ett nedfall på 5 kg kväve/hektar och år. För 2021/2022 var medelvärdet 8,6 kg/hektar. Överskottet ackumuleras i skogsmarken och riskerar i framtiden urlakas och bidra till ökad försurning.
Även om kvävenedfallet i sydvästra Sverige har minskat med cirka 30 procent under 2000-talet, syns det inte i de båda skånska ytor där kvävenedfall mäts.
Inom ramen för Skånes luftvårdsförbund följs nedfall av svavel och kväve i skogsmark och på öppna ytor. Variationen mellan samtliga mätplatser i länet ligger på mellan 6 och 20 kg kväve per hektar och år och ingen förändring över tid kan urskiljas.
Idag läcker kväve och oorganiskt aluminium från flertalet av skogsmarksytorna, vilket påverkar vattenlevande djur. Medelhalten av löst aluminium i vattnet ligger i flera områden på eller långt över den föreslagna kritiska gränsen. Även i kalkade vatten återhämtar sig biologin långsamt.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Data från mätningar på öppet fält inom Krondroppsnätet.
Biobränslen motverkar målet
Då försurningspåverkan från skogsbruket är stor i norra Skåne skulle övergång till gallringsavverkning och ett ökat inslag av lövträd vara bättre ur ett försurningsperspektiv.
Inom försurningskänsliga områden bör enbart uttag av stamved ske och uttag av grenar och toppar (GROT) starkt begränsas, och askåterföring bör göras i rätt områden såsom de försurningskänsliga områdena i norra Skåne, men Skogsstyrelsen saknar möjligheter att ställa sådana krav. Verktyg skulle behöva tas fram för att reglera GROT-uttag och askåterföring.
GROT-uttaget styrs av marknaden och då framför allt av priset på alternativa bränslen. Mellan 2014 och 2019 (efter 2019 finns ingen statistik) har uttaget av GROT sjunkit drastiskt, bland annat som ett resultat av sämre förtjänst vid försäljning. GROT används även för att minska körskador i skogen.
Askåterföringen har ökat i Skåne från nivåer på runt 400 hektar mellan 2014–2016 till 2490 hektar 2020, men föll till 1826 hektar under 2021.
Kväveöverskott i skogsmark leder till ytterligare markförsurning när reducerat kväve oxideras, och läckaget kan öka vid avverkning. På så vis motverkar uttag av biobränslen målet Bara naturlig försurning.
... skulle övergång till gallringsavverkning och ett ökat inslag av lövträd vara bättre ur ett försurningsperspektiv.
Viktigt att fortsätta kalka!
Sjöar och vattendrag kommer att vara försurningspåverkade även efter 2030 och kalkning kommer förbli en viktig åtgärd för att kunna nå miljömålet Bara naturlig försurning. Återhämtning kan delvis ske naturligt genom vittring av berggrunden, men det går långsamt.
Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkdoseraren består av en silo samt utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden utdoserad kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet. Kalkningens vattenkemiska målsättning är främst att det naturliga djurlivet (exempelvis lax, flodkräfta och flodpärlmussla) och fritidsfisket inte ska påverkas negativt av försurning.
Växter och djur påverkas av annat också
Effekten av kalkningen möjliggör goda livsbetingelser på flera håll och därför är det viktigt att skapa förutsättningar för biologin att sprida sig till dessa områden genom att till exempel underlätta fiskvandring.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Bara naturlig försurning, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning: Krondroppsnätet
Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog
Nedfallsmätningar genomförs över öppet fält samt under krontaken i brukade skogsytor (krondropp). Utöver nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska mätningar och mätningar av lufthalter på lokalerna.
Krondroppsnätets övervakning omfattar ett sextiotal provytor i brukad skog och på öppet fält över hela landet.
Syftet är att beskriva tillstånd, utveckling, samt effekter av bland annat försurning, övergödning och marknära ozon.
Exempel på miljöövervakning:
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning
Vi mäter vattnets kemiska egenskaper, till exempel hur försurat, brunt och näringsrikt vattnet är. Vi undersöker också biologin genom fisk, bottenlevande smådjur och alger i vattnet för att bedöma hur olika omvärldsfaktorer påverkar livet i vattnet. Miljögiftsundersökningar i vatten, sediment eller djur kan också ingå.
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Bara naturlig försurning i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Många av de åtgärder som redovisas under miljömålet Begränsad klimatpåverkan bidrar även till att uppnå målet för Bara naturlig försurning. Här listas enbart de åtgärder som genomförts i Skåne som primärt är kopplade till målet Bara naturlig försurning.
Kalibrering gör kalkningen bättre, men mindre pengar ger mindre kalkning
Efter kalibreringen av länets 16 automatiska kalkdoserare fungerar dessa nu bra, och mängden kalk doseras optimalt och stämmer bra med kalkningsbehovet. Måluppfyllelsen i de skånska vattendragen var 2021 uppe i hela 90 procent, vilket visar att kalibreringen tar tid eftersom de naturliga systemen behöver tid att reagera.
Dock har en minskad tilldelning av ekonomiska medel lett till att en del målområden kommer behöva sluta kalkas. En översyn över vilka områden detta ska gälla pågår, men främst kommer kalkningen upphöra i de områden där effekten inte är tydlig och måluppfyllelsen inte nås. I en del av dessa områden ser man dessutom ingen negativ påverkan av försurningen på fiskbeståndet trots att målvärdet för pH inte nås.
Vad neddragningarna kommer ha för effekter på Skånes försurningspåverkade vatten får alltså framtiden utvisa.
Mängden nederbörd avgör mängden kalk
Kalkning av sjöar och vattendrag har sedan lång tid tillbaka varit den mest riktade åtgärdsformen mot försurning. I Skåne är kommunerna Ängelholm, Hässleholm, Osby, Östra Göinge och Bromölla huvudmän för kalkningsverksamheten.
År 2022 kalkades 1 772 ton kalk ut i skånska sjöar och vattendrag av kommunerna (2021 kalkades 1851 ton och 2020 kalkades 2 126 ton) För år 2022 registrerade nederbördsstationen i Osby 720 mm nederbörd (2021; 709 mm, 2020; 830 mm).
Eftersom Skåne har 16 flödesreglerade kalkdoserare blir mängderna starkt korrelerade med nederbörden.
Att kalkningen har positiv effekt råder det inget tvivel om, men biologiskt visar kalkningen inte alltid den förväntade, positiva effekten, och där återhämtning sker går den vanligen långsamt.
Källa: Länsstyrelsen Skåne.
Marknaden styr askan
Som kompensation för uttag av biomassa ur skogen sker askåterföring. Genom askåterföring återförs såväl baskatjoner, som motverkar försurning, som näring.
Under 2021 återfördes 5 879 ton aska på 1 826 hektar skogsmark, vilket är en minskning jämfört med året innan. Omfattningen av askåterföringen styrs av marknaden.
