Hav i balans samt levande kust och skärgård
MÅL: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
BEDÖMNING 2023: Skånes havsmiljö har problem med övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Mer kunskap om var natur- och kulturvärden finns, hur de mår och om lämpliga åtgärder, behövs för effektivare havsmiljöförvaltning. Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och områdesskydden behöver bli fler och bättre. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- God miljöstatus Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).
- God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten.
- Främmade arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet.
- Friluftsliv och buller Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne län
Trots att perspektivet ändrats till 2030, lär inte målet nås. Flera åtgärder genomförs, men ambitionsnivån är för låg sett till miljöpåverkan, nuvarande tillstånd och återhämtningstider.
När miljömålen infördes 1999 var avsikten att de skulle nås inom en generation, och när vi följde upp miljömålen svarade vi på frågan om målet skulle nås till år 2020.
Numera har år 2020 passerat, och när vi följer upp tittar vi på möjligheten att nå målet till 2030.
Bara spillror återstår av det skånska Östersjöfisket. /---/ Länsstyrelsen Skåne anser att överfiskade bestånd måste få återhämta sig genom tillräckligt långa fiskestopp. Mer rovfisk bör lämnas kvar i havet, fysisk påverkan på kust och hav bör minimeras och utsläpp bör begränsas utifrån vad recipienter tål för att nå miljömål och vattendirektivets miljökvalitetsnormer.
Skånes hav är övergödda, och effekterna förstärks av svaga rovfiskbestånd. Relativt stora havsområden har visst skydd, men skyddsnätverket är varken representativt eller sammanhängande och saknar god uppföljning.
Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten.
Överenskommelser om fiske i naturreservat saknas fortfarande
Drygt tre år efter att reservatet Skånska Kattegatt vunnit laga kraft finns ännu inte färdiga överenskommelser om att utländska fiskare ska följa fiskeregleringarna som togs fram till reservatet.
Skånska Kattegatt är ett havsområde helt i utsjömiljö och förbinder Öresund med övriga Kattegatt. I den mjuka havsbottnen lever grävande koralldjur och havskräftor. Den produktiva miljön är av stor betydelse för Kattegatt-torsken och för tumlare. Med sina knappt 60 000 hektar är det ett av Sveriges största marina naturreservat. Fiske är förbjudet i större delen av området.
Vi vet för lite om flera havsområden
Flera skånska havsområden saknar övervakning eller har inte inventerats tillräckligt. Detta ökar osäkerheten i vattendirektivets statusklassningar och bedömningarna av påverkan i samband med prövningar.
Besvärligt för sillen; mycket besvärligt för torsken
Få fiskbestånd mår bra. Östersjöns östra torskbestånd är nära kollaps och det västra har historiskt låg lekbiomassa. Det kraschade torskbeståndet i Kattegatt har inte återhämtat sig. Sillbestånden i Östersjön har olika utvecklingstrender, men flera av sillbestånden i svenska vatten har minskat kraftigt under lång tid. Torskens problem i södra Östersjön (mager och med liten lever) ses även i Öresund.
Det finns indikationer om att storspiggen ökar i Skåne, precis som den har gjort i övriga delar av Östersjön. Detta skadar balansen i ekosystemet och missgynnar viktiga arter av rovfisk, växter och tång.
En kraftig ökning av spigg har lett till ett regimskifte i Östersjön. Tidigare åt rovfiskar som gädda och abborre upp spiggen men nu är det istället den lilla fisken som äter upp rovfiskarnas ägg och larver. Det här leder till sämre fiske och grumligare badvatten.
Fiskestopp för ålen under fel tidpunkter, och råden från ICES överträds
EU och Sverige har sedan år 2000 överträtt havsforskningsrådets (ICES) råd om fiske och förvaltning för den akut hotade ålen.
Sverige har förlagt det årliga ålfiskestoppet i Östersjön mellan den 1 oktober och 31 december, medan Danmark har förlagt det till 1 november till 31 januari, vilket innebär att länderna inte synkar fredningen i Öresund. Sverige och Danmark planerar inte heller sina fiskestopp under de perioder då flest ålar skulle räddas, något som EU var mycket tydliga med att länderna skulle göra.
Internationella Havsforskningsrådet (även ICES, från engelska International Council for the Exploration of the Sea) är en organisation som samordnar och främjar havsforskning i Östersjön och Nordatlanten.
Borde ICES vara ännu försiktigare?
Under året har ICES fiskerådgivning för Östersjön kritiserats för att vara oförsiktig genom att ej ta hänsyn till delbestånd, att lägga för stor vikt vid starka årsklasser och att inte ta tillräcklig hänsyn till att landningar har minskat trots höjda kvoter.
Torsken påverkas även av säl och parasiter
Bara spillror återstår av det skånska Östersjöfisket. Orsakerna är framför allt svaga fiskbestånd, men även sälskador, parasiter och låga försäljningspriser. Livskraftiga sälbestånd är positivt men medföljande konflikter behöver lösas. Andelen torsk i gråsälens diet i södra Östersjön tycks vara högre än vad som tidigare varit känt. För beståndsåterhämtning är det viktigt att tänka på förhållandet mellan säl och bytesfisk.
Kulturhistoriska värden hotas när många vill bo vid havet
Det kustnära bostadsbyggandet i Skåne ökade under år 2021 jämfört med tidigare år. Det totala påverkanstrycket på kust och hav är stort. Efterfrågan på kustnära boende innebär högt förändringstryck i kustsamhällen som ofta har höga kulturhistoriska värden. Dessa värden riskerar att urholkas då många kommuner saknar antikvarisk kompetens och strategiskt kulturmiljöarbete.
Det är viktigt att komma ihåg att effekterna av det strandnära byggandet ackumuleras över åren. Man bör således inte bara analysera de årliga siffrorna utan även studera de mer långsiktiga perspektiven. Mellan åren 2014 och 2021 har totalt 2 363 nya byggnader tillkommit i kustnära läge i Skåne. Av dessa är de flesta, 1 791 stycken, så kallade komplementbyggnader, såsom uthus, garage, carportar, lager och sjöbodar. Den näst största andelen, 252 stycken, utgörs av bostäder.
Källa: Håll Sverige Rent/www.sverigesmiljomal.se
När människan rensar, muddrar och dumpar skadas naturen
Under året har stränder rensats, hamnar muddrats och muddermassor dumpats. På flera platser runt Skånes kust pågår projektering för vindkraft och utfyllnader som kan få negativ inverkan på såväl kulturvärden på land och i havet som de marina värdena. Kumulativa effekter är mycket svårberäknade och ges liten hänsyn i planering och miljöprövning. Bättre förebyggande arbete krävs för att undvika skador på natur- och kulturmiljöer. Särskilt oroväckande är situationen i Öresund.
Skräpmätningarna, som görs tre gånger per år, visar att plast är det materialslag som dominerar. När det gäller organiskt material består den största andelen av portionssnus. Kategorin ”annat material” utgörs av batterier och hygienartiklar såsom våtservetter, topspinnar, bindor och tamponger.
Källa: Håll Sverige Rent
Källa: Håll Sverige Rent
Fiske skadar kultur- och fornlämningar
Det finns en stor kunskapsbrist om undervattenslämningar. Erfarenhet visar att lämningar under vatten skadas löpande av trålning och spökgarn och riskerar att skadas av verksamheter som hamnutveckling, vindkraftsetablering och sandtäkter. Kulturhistoriskt värdefulla lämningar, landskap och bebyggelse kan även skadas av stranderosion och stigande havsnivåer.
Spökgarn och spöknät är ord för förlorade fiskenät, trålar och liknande fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar och fortsätter att fånga och döda fisk och andra djur under lång tid, så kallat spökfiske.
Spökgarnsrensning är när man letar reda på och tar upp spökgarn ur vattnet.
Spökgarn och andra förlorade redskap, Havs- och vattenmyndigheten
Bottnar med syrebrist
Flera av Skånes havsområden drabbas periodvis av syrebrist. Ofta gäller det djupare bottnar, till exempel norr om Ven, men även grundområden kan drabbas tillfälligt.
I kartan visas syresituationen i Östersjöns djupvatten. Svarta områden på kartan markerar syrefria bottnar där växt- och djurliv ofta saknas helt. Grå områden markerar syrefattiga bottnar, där växt- och djurlivet ofta är begränsat. Kartan bygger på data från hösten 2022. Källa: Oceanografiska enheten, SMHI/www.sverigesmiljomal.se
Bräddningar är ett litet problem
Bräddningar är en relativt liten påverkanskälla, men bättre hantering av vatten och avlopp skulle ändå kunna minska riskerna för badande och ytterligare begränsa miljöpåverkan.
Bräddningar är tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten när reningsverk eller ledningar är överbelastade och vattenmängden är större än vad ledningssystemet klarar av. Normalt sker bräddning i samband med kraftiga regn.
Tonfisken återkommande, men läget för tumlaren sämre än man trott
För åttonde året i rad observerades gott om blåfenad tonfisk i Öresund.
Baserat på nya uppgifter är den beräknade individtätheten för Bälthavspopulationen av tumlare mindre än man tidigare trott. Den senaste bedömningen ligger på 0,41 individer per kvadratkilometer, att jämföra med tidigare uppgifter på 1,04 individer per kvadratkilometer. Tumlaren klassas trots allt som livskraftig , men Östersjöpopulationen är extremt sårbar då den uppskattas bestå av enbart cirka 100 reproduktiva individer.
Tumlare, Livskraftig Tumlare (Phocoena phocoena) förekommer i Skagerak, Kattegatt och södra Östersjön. Arten hotas av bifångst vid fiske, miljögifter och troligen även av den ökande fritidsaktiviteten utmed kusterna. Tumlare, Artfakta
Tumlare (östersjöpopulationen), Akut hotad Östersjöpopulationen av tumlare (Phocoena phocoena, Baltic population) tillhör en distinkt genetiskt avskild population med egen morfologi och ett annat reproduktionsområde än bälthavspopulationen som håller sig väster om Bornholm under sommaren. Östersjöpopulationen av tumlare, Artfakta
Foto: Erik Christensen, CC BY-SA 3.0
Hav, kust och fisk behöver få återhämta sig
Länsstyrelsen Skåne anser att överfiskade bestånd måste få återhämta sig genom tillräckligt långa fiskestopp. Mer rovfisk bör lämnas kvar i havet, fysisk påverkan på kust och hav bör minimeras och utsläpp bör begränsas utifrån vad recipienter tål för att nå miljömål och vattendirektivets miljökvalitetsnormer.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Hav i balans samt levande kust och skärgård, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Exploatering av stränder i Sverige
Stränder är viktiga miljöer för många djur och växter, samtidigt som de är attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Vi har därför ett behov av att följa hur exploateringen av stränderna förändras. Vi behöver kunskap som underlag för exempelvis miljömålsuppföljning, översiktsplanering, tillståndsgivning och områdesskydd.
Länsstyrelsernas miljöövervakning karterar exploateringen längs alla stränder i landet vart femte år, hittills år 2013, 2018 och 2023. Metoden som vi använder går ut på att lägga samman och bearbeta befintliga kartdata för att få ett ungefärligt mått på hur stor andel av stränderna som är exploaterade.
Exploatering av stränder i Sverige, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Många mindre åtgärder genomförs, men i jämförelse med pågående miljöpåverkan och kvarvarande effekter av historisk påverkan, är åtgärderna och förvaltningsförändringarna för små.
Havsbottnar inventerade med video
Länsstyrelsen Skåne har inventerat arter och livsmiljöer på havsbotten genom videokartering i flera områden; södra halvan av Öresund, grundområden vid Simrishamn och i Valjeviken. Förekomst av kransalger i gränsen av deras utbredningsområde har gjorts mellan Gyetorp och Landön i Hanöbukten. En ökad kunskap om naturvärdena kan ligga som underlag till skydd av områden.
Filmer: Exempel på botteninventeringar i Skåne från tidigare år
Filmer från botteninventeringar i havet runt Skåne
7 Videoklipp
Hänsyn till kulturmiljö i havsplaner
Länsstyrelsen Skåne arbetar med att ta fram kulturmiljöanalyser som kan ligga till grund för utpekanden av hänsynsområden för kulturmiljön i havsplanerna. Arbetet rapporterades i oktober 2023.
Uppdrag enligt Länsstyrelsernas regleringsbrev 2021:
Berörda länsstyrelser ska med stöd av Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter ta fram ett samlat planeringsunderlag för kulturmiljöer som ett underlag i den nationella havsplaneringen. Underlaget ska utgå från den förstudie som länsstyrelserna har redovisat till Havs- och vattenmyndigheten.
Uppdraget ska sammanställas av Länsstyrelsen i Västra Götaland och redovisas till Havs- och vattenmyndigheten, med kopia till regeringen (Miljödepartementet), senast den 31 januari 2023.
Åtgärder som främjar vandrande fisk
Fiskar som vandrar mellan hav och vattendrag är viktiga för havsmiljön. Under året har sju biotopvårdande och tre vandringsfrämjande åtgärder utförts i Skånes vattendrag, till största del statligt finansierade.
Filmen ovan handlar om fiskräknaren i Nybroån. Läs mer i nyheten från när fiskräknaren fyllde tio år.
Nyhet: Varje fisk räknas i Nybroån, Länsstyrelsen Skåne
Nyhet: Varje fisk räknas i Nybroån, Länsstyrelsen Skåne
Workshop och mätningar om tumlare
En workshop med svenska och danska forskare, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Länsstyrelsen, om framtida undersökningar och förvaltning av tumlare i norra Öresund, har anordnats.
Länsstyrelsen Skåne har avslutat ett och ett halvt års mätningar av tumlarförekomst längs skånska sydkusten. Resultat och analys färdigställs under slutet av 2023.
Hästmusslan blir ovanligare och vi vet inte varför
En litteraturstudie av befintlig forskning, undersökningar och utbredning av hästmussla i Västerhavet har genomförts. Resultatet visar på att bestånden av musslan minskat i flera områden i Kattegatt och Skagerrak. Det råder bristande övervakning av arten och orsaken till nedgången är osäker vilket gör tillståndet svårbedömt. Projektet var i samverkan med Länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland.
Länsstyrelsen Skåne har inventerat hästmusslor utanför Helsingborg.
Hästmusslan är en ekologiskt viktig art som genom sitt levnadssätt skapar en livsmiljö till en mängd andra arter.
Trots sin viktiga ekologiska roll är kunskapen om hästmusslor i Kattegatt och Skagerrak dålig. Få områden har utpekats med höga tätheter av arten och det saknas till stor del kontinuerliga undersökningar av de skandinaviska bestånden.
Hästmusslan kan förekomma på flera typer av substrat och tillväxten gynnas av strömsatta förhållanden. Musslan kan överleva låga syreförhållanden under en relativt lång tid, men tycks ha en förhållandevis låg tolerans för låga salthalter, höga temperaturer samt exponering för luft, vilket medför begränsningar i hur grunt och kustnära de kan förekomma. Hästmusslor förekommer framför allt djupare än cirka 10 meter i svenska vatten.
Fiskemöte med Danmark
Möte med Danmark om fisket i Öresund har genomförts i juni 2023. Inskränkningar i sjuryggsfisket diskuterades. (Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet, Danmarks Tekniske Universitet, danska Fødevareministeriet och Länsstyrelsen Skåne deltog.)
Tonfisk har fångats och märkts i Öresund för att kunna följa tonfiskens rörelsemönster. (SLU Aqua)
Så kan kuststäder skydda sig mot översvämning
Länsstyrelsen har tagit fram en vägledning för skydd mot översvämning från havet anpassad till Skånes kuststäder.
Vägledning för skydd mot översvämning från havet anpassad för Skåne kuststäder ger råd och stöd i det strategiska klimatanpassningsarbetet till kommuner och beskriver hur kustnära bebyggelse och klimatanpassningsåtgärder kan beaktas i plan- och bygglagen samt belyser i viss utsträckning miljöbalkens bestämmelser.
Vägledning kuststäder översvämning från havet, Länsstyrelsen Skåne
Våtmarker anlagda med hjälp av LOVA och Landsbygdsprogrammet
Lokala vattenvårdsbidrag (LOVA) och medel från Landsbygdsprogrammet har medfinansierat anläggning av 58,5 hektar våtmarker och restaurering av 10,9 hektar näringsminskande våtmarker i Skåne.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Förbättrad hamnmiljö i Malmö och Helsingborg
Samtidigt som Malmö stad ansöker om att få göra ny utfyllnad i Öresund, har arbete utförts för att förbättra miljön i flera av stadens hamnmiljöer. En uppgrundning av Södra Varvsbassängen är genomförd, med mål att förbättra säkerhet, vattenkvalitet och biologisk mångfald.
Helsingborgs stad har arbetat med olika projekt i hamnområdena. Bland annat har ett stenrev anlagts, en koloniodling med blåmusslor testas och plattor har monterats på kajkanter för att öka den biologisk mångfalden.
Överklagade utfyllnader i Malmö och Ängelholm
Både Malmö stads ansökan om utfyllnad utanför Norra hamnen och Ängelholms kommuns ansökan om sanduttag i Skälderviken har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen avslog Ängelholms kommuns överklagan medan Malmö stads överklagan fick bifall i januari 2024.
Källor och fördjupning
Vatteninformationssystem Sverige (VISS)
Havs- och vattenmyndigheten (2018), Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018-2023
Eero et al. 2019, Eastern Baltic Cod New knowledge on growth and mortality
ICES
ICES, 2021 European eel (Anguilla anguilla) throughout its natural range
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 24–32, eastern Baltic stock (eastern Baltic Sea) (figshare.com)
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 22–24, western Baltic stock (western Baltic Sea) (figshare.com)
Cod (Gadus morhua) in Subdivision 21 (Kattegat) (figshare.com)
