Säker strålmiljö
MÅL: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
BEDÖMNING 2023: Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen. Lunds kommun och Räddningstjänsten Syd arbetar med beredskapen för en olycka vid European Spallation Source. Uppmätta värden från magnetfält klarar aktuella gränser. Daglig exponeringen från UV-strålning kan minskas via information till allmänheten.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
- Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
- Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
- Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Tillstånd och målbedömning för Säker strålmiljö i Skåne län
Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsmålets precisering om hudcancer kommer att nås till år 2030. Trots att medvetenheten om solvanor ökat något fortsätter antalet fall av hudcancer att öka i hela landet. Miljökvalitetsmålet är komplext men sammantaget bedöms att utvecklingen i miljön är negativ.
Skador från radioaktiva ämnen
För strålning från kärnkraft, transporter av farligt gods och arbetsmiljöer där strålande material hanteras kan Länsstyrelsen Skåne sätta in förebyggande och skyddande åtgärder med stöd av lagstiftning.
Bara servicedrift på Barsebäck
Risken för utsläpp av radioaktiva ämnen har minskat sedan kärnkraftverket i Barsebäck stängdes ned. För närvarande körs servicedrift på verket, och allt högradioaktivt avfall är borta. Det mellanradioaktiva avfallet monteras ned, mellanlagras i slutna behållare, och ska i framtiden föras bort till slutförvaring. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att riskerna av nedmonteringen är hanterbara.
Den 1 juli 2016 invigde Barsebäck Kraft AB (BKAB) sitt temporära interndelslager där reaktordelarna från Barsebäck 1 och Barsebäck 2 ska förvaras i väntan på att anläggningen Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) står färdig vid Forsmark. Nedmontering av mellanradioaktivt material, såsom delar från reaktorerna, sker nu när det nya mellanlagret blivit färdigställt.
På lokal nivå har kommunerna en viss beredskap att hantera mindre utsläpp av radioaktiva ämnen inom kommunen och länet.
Hudcancer ökar, och Skåne ligger över snittet
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter öka, och antalet nya fall årligen i Skåne ligger över riksgenomsnittet. Den allvarligaste formen, malignt melanom, är en elakartad tumörsjukdom som lätt bildar metastaser, vilket medför att sjukdomen sprider sig i kroppen.
Sjukdomsstatistiken beskrivs genom så kallad åldersstandardiserad incidens, det vill säga antal diagnosticerade fall av hudtumörer per 100 000 invånare och år ålderskorrigerat till befolkningen år 2000. I Skåne var antalet nya fall under 2021 för malignt melanom 53 för kvinnor och 71 för män. Trenden är ökande.
Solning orsakar hudcancer
Solens UV-strålning är den främsta orsaken till hudcancer. Upprepade brännskador av solen, särskilt under barn- och ungdomsåren, ökar risken för malignt melanom.
Det finns en fördröjning mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer vilket innebär att dagens insjuknande i hudcancer kan återspegla en exponering för UV-strålning som har inträffat tiotals år tidigare. Att ändra människors attityd och beteende gentemot sol och UV-strålning tar tid men är grundläggande för att uppnå preciseringen.
Information och råd om solning finns bland annat på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
Det finns en fördröjning mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer vilket innebär att dagens insjuknande i hudcancer kan återspegla en exponering för UV-strålning som har inträffat tiotals år tidigare.
Läs mer om miljömålsindikatorn Hudcancerfall i Skåne på sverigesmiljomal.se.
Föräldrar vet om solens risker, men barnen vistas ändå i solen på ett riskfyllt sätt
I barnmiljöhälsorapporten Skåne 2021 är den övergripande bilden att medvetenheten om solens risker ökar bland vårdnadshavare. 31 procent av vårdnadshavarna uppger att deras barn bränt sig i solen minst en gång de senaste 12 månaderna. I miljöhälsoenkäten för barn 2011 svarade 36 procent av de skånska vårdnadshavarna att deras barn bränt sig i solen minst en gång de senaste 12 månaderna.
Resultaten tyder samtidigt på en riskfylld solexponering för barnen, främst vid vistelse i länder med starkare sol men även på hemmaplan.
Det är viktigt att tänka på att vår solexponering kan komma att öka med ökad klimatpåverkan och att en betydande andel barn fortfarande bränner sig i solen varje år. Solskydd är därför en fortsatt aktuell fråga och man bör informera barn från tidig ålder, till exempel via förskolan, om solens risker för att grundlägga bra solvanor.
Miljöhälsoenkäten för barn 2019 (BMHE 19) är en del i ett nationellt uppföljningsarbete av miljöns inverkan på hälsan. Enkäten innehåller frågor om hälsa och miljö, med syfte att övervaka den svenska befolkningens miljöexponeringar och miljörelaterade ohälsa.
Barnmiljöhälsorapport Skåne 2021 baseras på hur vårdnadshavare i Skåne med barn i åldersgrupperna 6-10 månader, 4 år samt 12 år svarat på frågorna i BMHE 19. Syftet med denna regionala rapport är att spegla situationen för barnen i Skåne och även möjliggöra jämförelser med de angränsande länen Blekinge och Kronoberg samt storstadslänen Västra Götaland och Stockholms län. I de fall data finns tillgänglig görs även jämförelse över tid baserat på data från föregående miljöhälsoenkät för barn (BMHE 11).
Barnmiljöhälsorapport 2021 Skåne, Södra sjukvårdsregionen (pdf)
Låg exponering för elektromagnetiska fält
Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Undersökningen gäller Sverige som helhet; för Skåne ingår kommunerna Helsingborg och Malmö.
Sammanfattningsvis visar rapporten tydligt att exponeringen för radiovågor generellt är högre i tätorter än i glesbygden men att samtliga mätvärden ligger under gällande referensvärden.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har utvecklat ett mobilt mätsystem som bättre kan uppskatta radiovågors styrka i olika utomhusmiljöer. Systemet kan mäta i farten och gör en mätning i sekunden. Det gör det möjligt att samla in stora mängder mätdata med god geografisk spridning.
Strålsäkerhetsmyndighetens mobila mätningar av radiovågor under åren 2012-2020
Teknikutveckling kan förändra situationen
Dagens samhällsutveckling kommer att generera mer elektromagnetisk strålning; i vissa fall kan dock ny förbättrad teknik innebära att exponeringen istället minskar. Utvecklingen och utbyggnaden av femte generationens mobiltelefonisystem 5G använder, liksom tidigare generationers system, radiovågor för att överföra informationen trådlöst.
Strålsäkerhetsmyndigheten samlade bedömning är att det inte finns någon strålskyddsmässig grund för att avstå från införandet av 5G. Detta gäller förutsatt att mobiloperatörerna säkerställer att referensvärdena inte överskrids på platser där människor vistas och att miljöbalken i övrigt beaktas.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Säker strålmiljö, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Miljöhälsoenkäter
Vi samlar in uppgifter om upplevd hälsopåverkan från miljön genom enkäter som skickas ut av SCB. Vart fjärde år skickas enkäten till vuxna och vart fjärde år till barnens målsmän. Insamlat data sammanställs i miljöhälsorapporter.
Det nationella urvalet är 500 enkäter per län för vuxenenkäten och 600 enkäter per län för barnenkäten. I samband med utskick av nationell miljöhälsoenkät erbjuds länsstyrelser/ landsting/ regioner/ kommuner att förtäta enkäten (skicka ut fler enkäter) i sitt område. Förtätningen av enkäten gör det möjligt att göra regionala analyser och rapporter.
För de frågor som ställts på samma sätt hela tiden finns svar från vuxna som kan jämföras mellan 1999, 2007 och 2015 och för barn från 2003, 2011 samt 2019.
Miljöhälsoenkäter, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Säker strålmiljö i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Miljömålsarbetet inom Säker strålmiljö bedöms ha störst påverkan på Mål 3 Hälsa och välbefinnande, i Agenda 2030. Kopplingar kan även göras till de globala målen 6, 8, 9, 11, 12 och 14.
Ständigt pågående beredskapsarbete kring radioaktivitet
På regional nivå arbetar Länsstyrelsen Skåne med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen. Det är ett ständigt pågående arbete. Beredskapen är inriktad dels på att hantera större utsläpp av radioaktiva ämnen som är av sådan omfattning att det behövs skyddsåtgärder för allmänheten, dels situationer då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger.
Arbete med beredskapszoner för högre säkerhet
På senare tid har Länsstyrelsen bland annat arbetat med de nya beredskapszoner som införts i och med en förändring i 4 kap 24-28§§ Förordning (2003:789) och skydd mot olyckor, där en planeringszon nu omfattar Båstads kommun.
Länsstyrelsens roll är att förbereda för att kunna vidta vissa skyddsåtgärder så att allmänheten kan skyddas vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Finansiering görs genom ordinarie rambudget. Arbetet är påbörjat tillsammans med Båstads kommun och Länsstyrelsen i Hallands län. Effekten förväntas vara en höjd säkerhet för invånare i Båstads kommun.
Runt de svenska kärnkraftverken finns så kallade beredskaps- och planeringszoner, områden där skyddsåtgärder förbereds. Förberedelserna ger förutsättningar att kunna genomföra effektiva skyddsåtgärder för allmänheten om en kärnteknisk olycka skulle inträffa.
Beredskapszonerna kring kärnkraftverken är indelade i en yttre och en inre beredskapszon. Den inre beredskapszonen har en ungefärlig utsträckning på fem kilometer, och den yttre beredskapszonen har en ungefärlig utsträckning på 25 kilometer. Kring kärnkraftverken finns även en planeringszon med en ungefärlig utsträckning på 100 kilometer.
När European Spallation Source (ESS) utanför Lund tas i drift kommer det att finnas en beredskapszon med en ungefärlig utsträckning på 700 meter kring anläggningen.
Lunds kommun har tagit fram en beredskapszon för European Spallation Source (ESS) i Lund, eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten beslutat placera anläggningen i beredskapskategori 2.
Beredskapskategorier och larmnivåer, Strålsäkerhetsmyndigheten
Räddningstjänsten Syd har börjat bygga upp förmågan att hantera ett utsläpp av radioaktiva ämnen från ESS, och Länsstyrelsen Skåne följer arbetet.
Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort bedömningen att det kan inträffa händelser på ESS som motiverar att brådskande skyddsåtgärder för allmänheten vidtas. Samtidigt bedömer myndigheten att dessa händelser inte kan leda till allvarliga deterministiska effekter, det vill säga akuta skador, utanför anläggningen. Därför ska ESS-anläggningen placeras i beredskapskategori 2.
ESS – European Spallation Source
Beslut om beredskapskategori för European Spallation Source i Lund, Strålsäkerhetsmyndigheten
Samarbete med polis och räddningstjänst
Det är i dagsläget svårt att bedöma riskbilden för terror eller olyckor med herrelösa strålkällor. Länsstyrelsen Skåne samarbetar regionalt med polis, räddningstjänst och Region Skåne inom området farliga ämnen som även omfattar olyckor med strålkällor, då ansvaret för händelser med dessa strålkällor ligger på polisen vid terrorhändelser och kommunal räddningstjänst vid andra olyckor.
Planera för skugga!
Ett exempel på en kontinuerligt pågående åtgärd för att minska människors exponering för UV-strålning från solen är att redan i planeringsstadiet planlägga för skuggiga platser på skolgårdar och offentliga platser.
