Myllrande våtmarker
MÅL: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
BEDÖMNING 2023: Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och sköta de våtmarker vi har, fortsätter våtmarker att påverkas negativt av dikesrensningar, övergödning och utebliven hävd. Klimatförändringarna medför ytterligare utmaningar såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter. Att våtmarkssatsningen har blivit permanent är mycket positivt men det är oroande att vi tvingas dra ner på löpande skötsel.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
- Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna.
- Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Myllrande våtmarker - Skåne län
Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte kommer nås till år 2030. De omfattande utdikningar som gjorts historiskt i Skåne gör att vi, trots de senaste årens satsningar, fortfarande har en mycket lång väg kvar till att uppnå miljömålet.
Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har, fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.
Klimatförändringarna medför ytterligare utmaningar de kommande åren såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter.
Vi ändrar trendpilen till positiv – med viss tvekan
Trenden för utvecklingen i miljön har tidigare år bedömts vara neutral. Men Länsstyrelsen bedömer att trenden för miljömålet i nuläget är uppåtgående – men att det står och väger. Betydelsefulla insatser har skett som på sikt bedöms gynna miljötillståndet; framför allt de satsningar som görs när det gäller anläggning och återskapande. Flera parametrar går dock i motsatt riktning; statusen för hotade arter försämras och igenväxningen ökar. Detta måste hanteras för en fortsatt positiv riktning.
Länsstyrelsen bedömer att trenden för miljömålet i nuläget är uppåtgående – men att det står och väger.
Våtmarker definieras som sådana marker där vatten under en stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan. Även vegetationstäckta vattenområden klassas som våtmarker.
Beroende på om våtmarkerna huvudsakligen får sin vattenförsörjning från nederbörd, markvatten eller vatten från sjöar och vattendrag respektive hav delas de in i mossar, kärr, limnogena våtmarker eller marina våtmarker.
Anläggning och återskapande av våtmarker
Att våtmarkssatsningen nu har blivit permanent är mycket positivt och borgar för en effektivitet i det fortsatta arbetet. Samtidigt har möjligheten att söka medel genom den Strategiska Planen för EU:s jordbrukspolitik (SP) nu kommit igång efter det glapp som varit sedan förra programperioden av Landsbygdsprogrammet tog slut. Detta gör att det ser mycket positivt ut för kommande års anläggande, återskapande och restaurering av våtmarker.
Det nya urvalssystemet i SP innebär att även våtmarker med höga anläggningskostnader och låg näringsreningsnytta kvalificerar sig för bidrag. Länsstyrelsen Skåne bedömer att det därmed finns en risk att färre projekt kan genomföras och en lägre miljönytta uppnås jämfört med tidigare urvalssystem.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027, Jordbruksverket
Återvätning är inte alltid populärt
Arbetet med återvätning av torvmark i skog går för långsamt. De avtal som skrivits under året om återvätning av 20 hektar skogsmark är inte i paritet med målet (för Skånes distrikt ca 90 hektar för 2023).
Det finns en ovilja mot att återväta mark som tidigare generationer har dikat ut och även tvivel på att återvätning är den bästa lösningen för att minska klimatutsläppen. För att kunna öka takten på återvätning i skog krävs tydligare besked om hur man ska hantera till exempel grannsamverkan, bättre handläggarstöd, mer informationskampanjer (som tydliggör och svarar på flera komplexa frågor), tillräcklig ersättning för den värdeminskning åtgärden innebär, samt enklare processer för att lägga ner dikningsföretag.
Återvätning innebär att tidigare grävda diken, som dränerat marken från vatten, antingen tillåts växa igen eller fylls igen genom så kallad pluggning. Dikespluggar kan bestå av exempelvis torv och kapade trädstammar som täpper igen diket och därmed höjer grundvattennivån i marken.
I dagsläget finns det tio aktiva torvtäkter i Skåne, totalt på en area av 1 222 hektar, med tillstånd om uttag på upp till 617 000 m3 om året.
Skånska myrar växer igen
Satellitbaserad övervakning av våtmarker visar att länets öppna myrar växer igen och att förändringen är större än för landet som helhet. Länets relativt höga kvävenedfall, dikesrensningar, upphörande av hävd och klimatförändringar är bidragande faktorer.
Minskad finansiering av löpande skötsel kan mycket snabbt ge negativa effekter på dessa våtmarkers status och arter knutna till dessa.
Mindre skötselpengar förvärrar situationen
Det är därför ytterst oroande att medel för löpande skötsel har sänkts, både till förvaltning av skyddade områden och till arbetet med hotade arter (ÅGP). Kontinuerlig hävd i form av bete eller slåtter är en förutsättning för många öppna våtmarker i Skåne, inte minst rikkärren. Minskad finansiering av löpande skötsel kan mycket snabbt ge negativa effekter på dessa våtmarkers status och arter knutna till dessa.
Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.
Rikkärr är ett samlingsnamn för våra allra artrikaste våtmarker. De är näringsfattiga myrar som är rika på mineraler, vanligtvis kalk. Till rikkärren är en speciell flora och fauna knuten med många hotade arter.
Slåtter är avverkning (historiskt sett med lie) av gräs och örter, i avsikt att få hö till foder.
Negativ utveckling för kärlväxter i våtmarker
I projektet Miljö- och floraövervakning i Skåne (Millora) har kärlväxter inventerats 2007–2015 och jämförts med inventeringar från 1987–2005. Våtmarker är en av de vegetationstyper vars arter minskat mest.
Negativ trend för hotade groddjur
Preliminära analyser av de senaste årtiondets grodinventeringar (inom biogeografisk uppföljning) i Skåne visar tydliga negativa trender för lövgroda och långbensgroda. För grönfläckig padda är det en oroväckande minskning med 75 procent mellan 2010 och 2022.
Fakta om lövgroda, Artdatabanken SLU
I väntan på skydd går värden förlorade
Skydd av våtmarker går för långsamt och under väntetiden försämras statusen för många lokaler. Länsstyrelsen ser gärna att skydd av våtmarker lyfts i regleringsbrevet och att det avsätts särskilda medel för genomförandearbetet.
Länsstyrelsen ser gärna att skydd av våtmarker lyfts i regleringsbrevet och att det avsätts särskilda medel för genomförandearbetet.
Invasiva arter hot mot våtmarkernas rödlistade inhemska arter
Skånes problem med invasiva, främmande arter är ett stort potentiellt hot mot den inhemska floran och faunan, inte minst i våtmarker som ofta hyser rödlistade, inhemska arter. I och runt våtmarker är det framför allt skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin som är ett problem i dagsläget.
Ett stort antal invasiva främmande arter har hög eller allvarlig risk att inom de närmaste 50 åren ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. För endast ett fåtal av dessa arter är regional utrotning realistisk och administrativt genomförbar. Vi är därför i en process att lägga om vårt arbete med invasiva arter till att begränsa skadorna och skydda det mest hotade.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter. Inledningsvis får du veta hur vi definierar invasiva arter och varför de är problematiska. Därefter får du veta hur situationen ser ut här i Skåne och hur Länsstyrelsen Skåne arbetar mot invasiva arter. Och slutligen får du tips på vad Du kan göra.
Jord- och skogsbrukets påverkan
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom jord- och skogsbruket. Skyddszoner kring våtmarker behövs i större utsträckning både inom jord- och skogsbruket, och rensning av befintliga diken försvårar åtgärder för att skydda och restaurera våtmarker.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Myllrande våtmarker, Länsstyrelsen Skåne
Åtgärdsarbete för Myllrande våtmarker i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Nya skydd för våtmarker
107 hektar våtmark har skyddats som statligt naturreservat. Bland annat har Fjällmossen (70 hektar) nu fått formellt skydd. I Lundåkrabukten har strandängar skyddats eller fått stärkta föreskrifter.
Uppe på Linderödsåsen ligger Sveriges sydligaste större mosse: Fjällmossen. Intill mossens sydöstra del finner man naturreservatet Fjällmossen: Viggarum. Reservatet omfattar ett varierat område som till största delen består av gran- och lövträdsdungar, naturbetesmark och ett antal laggkärr.
Naturreservatet Lundåkrabukten med Osen och Saxåns utlopp består till stor del av hav, men också av å och betade strandängar. Där den fiskrika Saxån rinner ut i havet möter marina arter sådana som annars lever i sjöar och åar. Namnet Osen kommer från att ån har två åmynningar, så kallade os. Strandängarnas rika fågelliv kan du beskåda från fågeltornet.
Nya kommunala naturreservat
Kristianstad kommun har skyddat 30 hektar våtmark som naturreservat i och med bildandet av Ekenabben och Kvarnäs. Lunds kommun har skyddat våtmarker i Dalby fälad och Almen (vid Krankesjön).
Anlagt och restaurerat med våtmarkssatsningen
Med medel från Våtmarkssatsningen har Länsstyrelsen Skåne anlagt eller hydrologiskt restaurerat 51 hektar våtmark på över 40 lokaler. Främst handlar det om vatten för groddjur och dikespluggning med syftet att gynna biologisk mångfald.
Avtal om återvätning
Skogsstyrelsen har tecknat tre återvätningsavtal i Skåne, vilket kommer att resultera i totalt 20 hektar återvätad skogsmark.
Minskade medel ger färre åtgärder för hotade arter
Restaurerings- och skötselåtgärder (slåtter, röjning av sly och restaureringsröjning) har utförts i 19 rikkärr med medel från Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och Våtmarkssatsningen. Det är ett färre antal rikkärr än föregående år och åtgärderna har varit reducerade på grund av minskade medel till ÅGP. Några av åtgärderna har gjorts i syfte att gynna gulyxne, stor ögontröst och kalkkärrsgrynsnäcka.
Strandäng återskapad i LIFE-projekt
Projektet LifeRestoRED löper 2021-2027 och syftar till att återskapa ängs- och betesmarker. Under det gångna året har Länsstyrelsen Skåne restaurerat en strandäng inom ramarna för projektet. Två hektar alskog är borttaget i syfte att gynna gulyxne.
Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.
Hårda prioriteringar i arbetet mot invasiva arter
Trots en kraftigt minskad budget har Länsstyrelsen Skåne lyckats hålla igång arbetet mot den invasiva arten skunkkalla och istället valt att prioritera ner arbete mot andra arter.
Naturum Kullaberg har under året tagit fram en utställning om våtmarker i syfte att belysa våtmarkens betydelse ur olika perspektiv.
Kartor hjälper friluftslivet
Skånes friluftslivsplattform har blivit klar och beslutad. I friluftsplattsformens karttjänst lyfts viktiga områden för friluftsliv, inklusive våtmarker.
Länsstyrelsen Skånes Friluftslivsplattform (lansstyrelsen.se)
Länsstyrelsen Skåne och Friluftsfrämjandet har tagit fram Skogsmullekartor över ett antal naturreservatet, däribland Domedejla mosse. Kartan lyfter fram områdets värden för friluftsliv tillsammans med allemansrätten och områdets reservatsregler.
Många olika aktörer har anlagt våtmarker
Kommuner, vattenråd och privata initiativtagare har anlagt ytterligare 50 våtmarker (totalt 179 hektar) helt eller delvis finansierade med Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), Våtmarkssatsningen (via Lokala naturvårdssatsningen, LONA) och Landsbygdsprogrammet (LBP).
En av dessa våtmarker är den nästan 12 hektar stora våtmarken vid Södra Sandby som ska förbättra vattenkvaliteten och öka den biologiska mångfalden. Utsiktsbrygga, grillplats och flera gångstigar runt vattenspeglarna gör att det även blir det ett nytt område för rekreation.
Ny myllrande våtmark i Södra Sandby, Ekologigruppen
Högestad & Christinehof Förvaltnings AB har anlagt 12 våtmarker vid Baldringe, totalt 77 hektar, till nytta för biologisk mångfald och näringsrening.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
I dagsläget kan LONA enbart sökas för våtmarker.
Ytterligare 14 hektar befintlig våtmark har restaurerats (röjts eller rensats på sediment).
Bland årets beviljade LONA-projekt finns ett antal förstudier för restaurering av våtmarksmiljöer, återvätning av sumpskog och åtgärdsplan för nerlagda torvtäkter.
Lista på beviljade projekt 2023
LOVA
| Sökande | Projektnamn |
| Trelleborgs kommun | Flaningen – Restaurering & ökad biologisk mångfald |
| Ståstorpsån Ekonomiska förening | Ståstorpsåprojektet fas 4 |
| Sydvästra Skånes Vattenråd | Sydväståprojektet II -vattenvårdsåtgärder |
| Helsingborgs stad | Vattenvårdande åtgärder i Helsingborg |
| Rönne å vattenråd | Våtmarker i Rönne å |
| Hushållningssällskapet Skåne | Strukturkalkning för minskat näringsläckage i Skåne |
| Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd | Restaurering av dammar och våtmarker |
| Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd | Anläggning dammar och våtmarker |
| Tullstorpsån Ekonomisk förening | Tullstorpsåprojektet – Slututvärdering |
| Höörs kommun | Levande Lerbäcken |
| Ängelholms kommun | Fas III – Skapa våtmarker och vattenåtgärder 2023-2026 |
| Landskrona stad, Saxån-Braåns vattenråd | Genomförande av fysiska vattenvårdande åtgärder i Saxån-Braåns avrinningsområde 2023-2025 |
| Osby kommun | Vatten i Göinge |
| Borstahusens Segelsällskap | Skrovskyddsduk för Segelskolans större jollar |
Våtmarks-LONA
| Sökande | Projektnamn |
| Hässleholms kommun | Förstudie inför återvätning av sumpskog i Harastorp |
| Lunds kommun | Vattenvårdande åtgärder i Kävlingeåns avrinningsområde 2023-2026 |
| Lunds kommun | Ökad biologisk mångfald i Höje å avrinningsområde |
| Kristianstads kommun | Åtgärdsplan – torvmossar i Helgeåns avrinningsområde |
| Osby kommun | Vatten i Göinge |
