Levande sjöar och vattendrag
MÅL: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
BEDÖMNING 2023: Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna.
- Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
- Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län
Förlängd tidsfrist för att nå god status
I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. 39 av 241 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status, övriga har fått tidsfrist till 2027 respektive 2033 för att nå god ekologisk status. Många åtgärder genomförs och har intensifierats inom ramen för vattenförvaltningsarbetet.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.
Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.
Hur vi använder marken påverkar våra vatten
Skånes ytvatten är mycket hårt påverkade av markanvändningen. Trycket på vattennära boende är fortsatt högt och strandområden exploateras. Detta tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne, gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras. Rensning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner, vattenkraft, övergödning och bekämpningsmedel är de största hoten.
Sammantaget bidrar dessa faktorer till att målet är svårt att nå. Även om åtgärder genomförs tar det lång tid för vattenmiljön att återhämta sig.
Rensning: Ett dike eller ledning betraktas som en vattenanläggning och ägaren är skyldig att underhålla den. Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Befintliga diken får alltså rensas ner till dikets ursprungliga djup och läge.
Bevattningsuttag: Huvudregeln är att det behövs tillstånd för uttag av ytvatten eller grundvatten för bevattning. Uttag som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen är undantagna från denna huvudregel. Det är du som gör uttaget som ska kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen.
Alla som tar ytvatten för bevattning måste känna till Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning. Särskilt gäller detta om man inte har tillstånd till sitt bevattningsuttag. Den som tar vatten från våra vattendrag måste själv hålla reda på aktuella flöden där uttaget görs och själv ta ansvar för att uttaget håller sig inom policyns eller tillståndets ramar.
Ekologiskt funktionella kantzoner vid vatten
Området närmast ett vattendrag har stor betydelse för vattendragets ekologiska status i såväl skogs- som jordbruksmark. Kantzonen påverkar bland annat vattentemperatur, erosion, pH samt tillflödet av partiklar, näringsämnen och gifter. Alla dessa faktorer är av avgörande betydelse för en rad olika växter och djur i och omkring vattendraget. Det är därför viktigt att man tar särskild hänsyn i kantzonen.
Man kan dela upp kantzonens funktioner för vattendraget i fyra olika delar: energikälla, livsmiljö, klimatanläggning och reningsverk.
Broschyr: Ekologiskt funktionella kantzoner vid vatten, Länsstyrelsen (pdf)
Världsläget försvårar
Det rådande världsläget kommer fortsatt att innebära ökade kostnader för åtgärder. Det är viktigt med kontinuitet så att åtgärdsarbetet inte bromsas in.
Bildandet av nya och uppdaterade vattenskyddsområden för skånska ytvattentäkter går alltför långsamt.
För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.
Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning och kan vara indelade i olika zoner. Kopplat till vattenskyddsområdet finns olika föreskrifter till skydd för vattnet. Det kan innebära begränsningar av hur marken får användas och av hur till exempel kemikaliska produkter och avfall får hanteras. För en verksamhet eller åtgärd kan det gälla förbud, tillstånd eller anmälningsplikt. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten.
Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne.
Skydd av vatten går långsamt och är svårt
Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras högre då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. Behovet av både ekonomiska och personella resurser för att bygga upp kunskapen om värdefulla vatten och kulturmiljöer är fortsatt stort. Även för kulturmiljöåtgärder brister finansieringen.
Positivt är att den nya nationella strategin för skydd av limniska miljöer trycker på att skyddsarbetet ska intensifieras, och regeringen har dessutom avsatt ökade anslag för perioden 2024-2026 till akvatiskt skydd.
Positivt är att den nya nationella strategin för skydd av limniska miljöer trycker på att skyddsarbetet ska intensifieras, och regeringen har dessutom avsatt ökade anslag för perioden 2024-2026 till akvatiskt skydd.
Landskapet behöver kunna hantera både torka och översvämningar
Det blir allt viktigare att stärka den vattenhållande förmågan som skydd mot torka, men också den vattenutjämnande förmågan vid skyfall. För att kunna bevara och stärka den biologiska mångfalden krävs att även hydromorfologiska hänsyn tas och att åtgärder genomförs för till exempel mer naturlika flöden och strukturer.
I det här sammanhanget kommer det även att bli viktigt att arbeta med att återställa de sjöar som har sänkts i Skåne.
Hydrologi är läran om vattenförhållandena på jorden. Detta omfattar vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden, vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper, och dess samspel med levande organismer.
Inom geomorfologin studeras landformer, landskapets sammansättning och de processer på jordens yta som bildar dessa landformer.
Hydromorfologi kombinerar hydrologi och geomorfologi.
Hydromorfologi beaktar vattenförekomsternas fysiska karaktär och vatteninnehåll och tittar på hur naturlig och mänsklig aktivitet påverkar hydrologin och geomorfologin hos sjöar, vattendrag och hav och deras berörda ekosystem.
Åar behöver plats omkring sig
Funktionella skyddszoner behöver kunna bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Dessa behöver behovsanpassas utifrån topografi och vattnets värden. Även områden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning, behöver kunna avsättas.
En skyddszon är en remsa vid kanten av en åker som inte brukas, utan som är permanent beväxt. Avsikten är att förhindra läckage av näringsämnen och växtgifter till exempelvis vattendrag. En funktionell skyddszon bidrar dessutom till en bra livsmiljö och bidrar till olika ekosystemtjänster.
Danmark förebild
Det är hög tid att de lagar som reglerar dikningsföretag ses över och miljöanpassas. För motsvarigheten till dikningsföretag i Danmark har ”regulative” setts över och förändrats på ett sätt som skulle kunna tillämpas i Sverige, om lagstiftningen anpassas.
Dikning: Ett dike är en mänskligt skapad anordning avsedd att dränera vatten från exempelvis åkrar och skogsmark. Markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken. För att skydda de få våtmarker som finns kvar gäller i bland annat Skåne även ett generellt förbud mot markavvattning.
Nya bevattningsdammar bör inte skada befintliga miljöer!
Under perioden 2023-2027 ges ett nytt investeringsstöd till bevattningsdammar med syfte att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat för att behålla eller öka produktionen, spara grundvatten och undvika uttag från vattendrag under perioder med lågt vattenflöde. Dammarna kan riskera att ge negativa effekter för vattenmiljöer och den biologiska mångfalden om de anläggs i befintliga svämplan.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Levande sjöar och vattendrag, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning
Vi mäter vattnets kemiska egenskaper, till exempel hur försurat, brunt och näringsrikt vattnet är. Vi undersöker också biologin genom fisk, bottenlevande smådjur och alger i vattnet för att bedöma hur olika omvärldsfaktorer påverkar livet i vattnet. Miljögiftsundersökningar i vatten, sediment eller djur kan också ingå.
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Tre nya naturområden skyddade för vattnets skull
Skydd av sötvattensmiljöer har prioriterats men går fortsatt trögt i Skåne. 9 procent av Skånes ytvattenareal omfattas av områdesskydd. Mindre än 2 procent av Skånes totala skyddade areal består av ytvatten, varav endast en bråkdel utgörs av de mest skyddsvärda vattnen.
Det senaste året har två naturreservat och ett biotopskydd med limniskt syfte, som tillsammans utgör 52,2 hektar, vunnit laga kraft. I övrigt har sötvattensmiljöer inte skyddats specifikt, utan enbart inkluderats i reservat som bildats med andra syften än vattenmiljöerna.
Naturreservatet Ekenabben och Kvarnnäs utgör en svämzon vid Hammarsjöns nordöstra strand, som ingår i Helgeåns vattensystem.
Naturreservatet Örups almskog, kärr och ängar, liksom biotopskyddet Almen i Lunds kommun, som utgör en betad strandäng, bidrar till att öka förutsättningarna för bevarande av Örupsån respektive Krankesjöns biologiska mångfald.
Foto: Pyret Ovesson
Fortsatt arbete kring användning av vatten
Länsstyrelsen Skåne arbetar vidare med förstärkt vattenskyddsarbete, tillsyn av vattenuttag och framtagande av en ny regional vattenförsörjningsplan.
Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetet med att ta fram en strategisk plan för tillsyn av länets vattenuttag.
Restaurering i Life Connects
LIFE CONNECTS är ett vattenrestaureringsprojekt där konnektivitets- och biotopvårdande åtgärder ska ge en bättre vattenkvalitet, fria vandringsvägar och förbättrade livsmiljöer för utpekade och hotade arter.
Åtgärdsarbetet som ska stärka bestånden av lax, ål, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla genomförs i Skåne, Blekinge och Kalmar län. I projektet är uppföljning av åtgärderna en viktig del. I alla projektvattendrag genomförs elfisken och andra undersökningar.
I Rönne å pågår forskning kring laxens vandring. I Rönne å, Verkeån och Vramsån pågår även försök med att infestera värdfiskar med larver av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla.
LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemfunktioner och ekosystemservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter.
Flodpärlmusslan är beroende av lax och öring för sin fortplantning. Under några dagar under hösten släpper honorna ut larverna (glochidier) i vattendragen. Larverna måste lyckas haka fast på gälbladen (infestering) av en fisk för att utvecklas vidare till en färdig mussla. Det tar 9-11 månader och då släpper musslan taget på värdfiskens gälar och gräver ner sig i bottengruset. Genom att använda vandrande fiskarter som värdfisk kan musslorna spridas uppströms i vattendragen.
Åtgärdade vandringshinder
Länsstyrelsen Skåne har åtgärdat tre vandringshinder (i Verkeån, Möllebäcken respektive Boserupsbäcken), och genomfört sju restaureringsåtgärder (i Segesholmsån, Julebodaån, Klammersbäck, Vramsån, Vege å, Hallabäcken (se nedan) resp. Smålarpsån) främst genom återförsel av block, stenar och grus till vattendragsfårorna.
Samtliga åtgärder har finansierats med medel från anslag 1:11 som tilldelats specifikt för restaureringsåtgärder som redovisas i Havs- och vattenmyndighetens ”Projektlista”. Två av åtgärderna ovan ingår i LIFE CONNECTS som medfinansiering.
Havs- och vattenmiljöanslaget, 1:11, är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav. Genom anslaget stöds det nationella genomförandet av flera EU-direktiv såsom vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet.
Återskapade åfåror och andra åtgärder ger hopp åt öringen
Forskning har visat att öringen minskar i södra Sveriges vattendrag till följd av torka och ökande vattentemperaturer.
I Hallabäcken har Länsstyrelsen återskapat en ursprunglig åfåra. Åtgärden har medfört att öringen, som hade försvunnit från den tidigare rätade åsträckan, har kunnat etablera sig i de nyskapade livsmiljöerna. Detta visar att åtgärder i form av biotopvård, förbättrade kantzoner med skuggande träd, tillförsel av död ved med mera gör skillnad.
Varför behövs död ved i vattendrag?
- Skapar lugnare partier som ger nya möjligheter till födosök och ger skydd vid höga vattenflöden.
- Ökar variationen av livsmiljöer i vattendraget vilket ger utrymme för mer växter och djur.
- Erbjuder skydd mot rovdjur.
- Skapar lämpliga underlag för insekter att omvandlas från larv till vuxen individ.
- Fångar in löv och mindre organiskt material som blir föda för insekter i vattnet och slutligen fiskar andra större djur.
LOVA-bidrag till våtmarker, tvåstegsdiken och svämplan
Under 2023 har Länsstyrelsen Skåne beviljat 21,5 miljoner kronor i bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. LOVA-bidraget går i år främst till projekt som satsar på våtmarker, tvåstegsdiken och återställande av svämplan i till exempel Rönne å och Sege å (se även kommunala exempel nedan).
Svämplanet är den plana landyta som byggts upp av sediment i samband med översvämningar i anslutning till ett vattendrag, samt genom förflyttning av vattendragsfåran i sidled eller nedströms. Svämplanet översvämmas vid måttliga högflöden, fördröjer flödespulsar och fungerar som vattendragets säkerhetsventil, samtidigt som området nedströms får en jämnare vattenföring. Vegetation och strukturer på svämplanet kan också bromsa vattenflödet. På svämplan finns artrika och produktiva ekosystem och en mosaik av biotoper i övergångszonen mellan vatten och land.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Örkelljunga kommun restaurerade under 2022 en fysiskt påverkad sträcka av Stensån samt åtgärdade två partiella vandringshinder på sträckan, med hjälp av LOVA-medel.
Se beskrivning och karta över området i applikationen Åtgärder i vatten: Fiskevårdsåtgärder i Skånedelen av Stensån 2019–2022
Hässleholms kommun genomförde under 2022 en höjning av Ballingslövssjön genom anläggande av en naturlik sjötröskel vid utloppet till Lillån, med hjälp av LOVA-medel.
Se beskrivning och karta över området i applikationen Åtgärder i vatten: Anläggande av fast dämme Lilla å
Omprövning av vattenkraft fortsätter
Länsstyrelsen Skånes arbete med NAP (nationella planen för omprövning av vattenkraft) har fortsatt enligt ny tidplan som har beslutats av regeringen, med syfte att uppnå de nationella energi- och miljömålen. Den nya tidplanen innebär att verksamhetsutövare som är anmälda till NAP får ytterligare ett år på sig innan de måste ha lämnat in sin ansökan om prövning till Mark- och miljödomstolen.
Samverkansarbetet är i stort sett färdigt för prövningsgrupperna i Verkeån, Vege å och Skräbeån, vilka ska lämna in sina ansökningar om prövning senast år 2024. För prövningsgruppen i Rönne å har huvudförhandlingar i Mark-och miljödomstolen påbörjats under året. Prövningsgruppen omfattar totalt 18 kraftverk, där såväl utrivningar som anläggande av faunapassager och andra miljöanpassningar ska prövas.
Länsstyrelsen Skåne har uppdaterat bevarandeplaner med avseende på miljökvalitetsnormer och bevarandemål för berörda Natura 2000-områden. Länsstyrelsen Skåne har tagit fram nya kunskapsunderlag för kraftverken i prövningsgruppen för Helge å. Länsstyrelsen har även tagit fram kunskapsunderlag avseende kulturmiljön för samtliga NAP-miljöer och arbetar kontinuerligt för kulturmiljöhänsyn i prövningsprocesserna.
Parallellt bedriver Länsstyrelsen Skåne tillsyn på vattenkraftsanläggningar och dämmen som inte omfattas av NAP.
Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor, men anläggningarna har samtidigt en stor påverkan på miljön.
- Anläggningarna är ofta vandringshinder för fisk som öring, lax, ål, asp och nejonögon.
- Vandringshindren gör att fisken stängs ute från sina naturliga lek- och uppväxtområden.
- Fisk som vandrar nedströms riskerar att skadas i turbiner eller fastna i intagsgaller.
- Avledning av vatten till kraftverken medför kraftigt minskade flöden i vattendragen och kan i värsta fall leda till torrläggning.
- Omfattande reglering av vatten i sjöar innebär att strandnära områden tidvis blir torrlagda.
- Uppdämning av vatten innebär att strömmande vattendrag försvinner, vilket påverkar djur- och växtliv.
- Snabba minskningar av vattenflödet, till exempel vid driftstörningar i en anläggning, kan orsaka fiskdöd och andra skador på djur- och växtlivet.
Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk, och en stor del av arbetet handlar om att minimera miljöpåverkan.
Vattenkraftens påverkan på miljön och Länsstyrelsens arbete, Länsstyrelsen Skåne
Natura 2000 innebär att alla EU-länder ska vidta åtgärder för att naturtyper och arter som utpekats ska ha fullgod bevarandestatus.
Framgångsrik utrotning av invasiv art
Under vintern 2022/2023 arbetade Länsstyrelsen intensivt med att få till stånd en utrotning av vandrarmusslan som hade upptäckts i Saxtorspssjöarna i augusti 2022. I mars 2023 påbörjades spridningen av 150 ton kaliumklorid i sjöarna. I maj konstaterade vi att musslorna hade utrotats. Åtgärden kommer att följas upp under flera år och hittills har inga andra negativa effekter observerats.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter. Inledningsvis får du veta hur vi definierar invasiva arter och varför de är problematiska. Därefter får du veta hur situationen ser ut här i Skåne och hur Länsstyrelsen Skåne arbetar mot invasiva arter. Och slutligen får du tips på vad Du kan göra.
