Generationsmålet
MÅL: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
BEDÖMNING 2023: Åtgärdsarbetet har på många områden saktat in under det senaste året på grund av neddragningar i budgeten, och de omprioriteringar som gjorts leder ofta till att arbetet riktas in på att minska skador istället för att komma framåt i omställningen. För en fungerande samhällsomställning behövs en helhetssyn som aldrig uppnås så länge resurserna bara räcker till projekt och punktinsatser.
- Sidan publicerad
Generationsmålet visar på den samhällsomställning som krävs för att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till kommande generationer.
- Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
- Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
- Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
- Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
- En god hushållning sker med naturresurserna.
- Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
- Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.
Här redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Under 2023 har skötseln i skyddade områden minskat kraftigt på grund av sänkt anslag, och anslaget till förvaltning och skötsel fortsätter minska nästa år. Länsstyrelsen Skåne ser stora risker att ett minskat anslag leder till att den biologiska mångfalden i skyddade områden minskar, dels för att invasiva arter tar över, dels för att vi inte kan genomföra nödvändig skötsel som bete, slåtter och röjningar. Stora restaureringar genomförde vi inte alls under 2023 och troligen inte heller 2024, med undantag för våtmarksåtgärder.
Återskapade möjligheter för ekosystemen
Reduktionsfiske för att skapa ett balanserat fiskbestånd har utförts i fem sjöar, vilket relativt fort ger effekt på algblomningar och vattenkvalitet.
Reduktionsfiske: Att genom fiske minska bestånden av fisk som livnär sig på djurplankton eller bottendjur. Mer djurplankton i sjön innebär att dessa i sin tur äter upp större mängd planktonalger. Därmed blir vattnet klarare och risken för algblomning och syrebrist minskar.
Kan reduktionsfiske ge bättre vattenkvalitet i övergödda sjöar? Mistra Eviem
Nya våtmarker har återskapat livsmiljöer som försvunnit i Skåne.
Restaurering av vattendrag fortgår i hög takt tack vare ett mycket stort extraanslag för restaureringsåtgärder som Länsstyrelsen Skåne efter ansökan fick från Havs- och vattenmyndigheten.
Inom LIFE Connect har Länsstyrelsen Skåne återskapat vandringsmöjligheter i vattendrag för vattenbunden fauna.
Alla dessa åtgärder är starkt beroende av ekonomiska resurser. Länsstyrelsen är en av landets främsta LIFE-aktörer, och medel från EU och staten har bidragit till att åtgärdstakten mångdubblats.
LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemfunktioner och ekosystemservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter.
Har ditt företag, kommun, länsstyrelse eller organisation en idé till ett större miljö-, klimat- eller naturprojekt och söker finansiering? LIFE är ett EU-bidrag som kan finansiera 60–95 procent av den totala projektkostnaden.
Life är en EU-fond som medfinansierar projekt som påskyndar genomförandet av den europeiska miljö- och klimatlagstiftningen och de mål som anges i den Europeiska Gröna Given eller Parisavtalet. Det handlar om övergång till hållbar cirkulär, energieffektiv ekonomi men också om skydd och förbättring av miljö, hälsa och av biologisk mångfald. Det är EU-kommissionen som bedömmer och beslutar om Life-bidrag.
LIFE – bidrag till miljö, klimat och naturprojekt, Naturvårdsverket
Grön infrastrukturarbete kopplat till miljömålsrådet
Länsstyrelsen Skåne har fortsatt drivit arbetet med samverkansåtgärd för funktionell grön infrastruktur inom ramen för Miljömålsrådets programområde för grön infrastruktur och avslutat projektet om ekosystemtjänster i fysisk planering. Samordningen finansieras av Länsstyrelsernas Regionala utveckling och samverkan inom miljömålssystemet (RUS).
Inom samverkansåtgärden har vi producerat fyra kunskapsrapporter som täcker landbaserade miljöer (i samarbete med Lunds universitet), vattenmiljöer och våtmarker (i samarbete med Havsmiljöinstitutet), urbana miljöer (med SLU Alnarp) och en sammanfattande rapport (med Artdatabanken).
Miljömålsrådet inrättades av regeringen år 2014. Rådet består av chefer för 19 myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.
Miljömålsrådets programområden är:
- Ramverk för nationell planering
- Samverkan för ett hållbart livsmedelssystem
- Hälsa som drivkraft för miljömålen och hållbar utveckling
- Cirkularitet i klimatomställningens materialflöden
- Kolinlagring och biologisk mångfald i landbaserade ekosystem.
Miljömålsrådet avslutar också följande programområden som pågått sedan 2019:
- Staten går före
- Styrmedel för hållbar konsumtion
- Hållbar elektrifiering
- Klimathänsyn i bygg- och anläggningsbranschen
- Syntesarbete om ett hållbart livsmedelssystem
- Insatser för grön infrastruktur.
Nya skyddade områden och förslag om kommande skydd
Länsstyrelsen Skåne har beslutat om flera skyddade områden (naturreservat och biotopskyddsområden), och nya naturvårdsavtal har ingåtts. Under perioden september 2022–oktober 2023 skyddades 4 600 hektar natur, både land- och vattenområden, och 72 miljoner kronor av statliga medel betalades i intrångsersättning inför kommande beslut om naturskydd (särskilda markägaravtal).
Skyddade naturområden ger möjlighet att bibehålla livsmiljöer för en mängd arter, förbättrar förutsättningarna för friluftsliv, samt förbättrar kolinlagring i naturen.
2022 redovisade Länsstyrelsen Skåne regeringsuppdraget om att utreda förutsättningar för att skydda Öresund med naturreservat eller motsvarande. I redovisningen har vi pekat ut flera prioriterade områden med särskilt höga naturvärden för marint områdesskydd.
Filmen visar bottnar i Öresund. Materialet samlades in under ett projekt med videoundersökningar av bottnar i havet.
Regeringen gav i juli 2020 Länsstyrelsen Skåne i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett marint områdesskydd i Öresund. Uppdraget är nu rapporterat och Länsstyrelsen Skåne föreslår att ett kraftigt förstärkt marint områdesskydd i Öresund.
Länsstyrelsen Skåne föreslår att det marina skyddet förstärks i nio områden i Öresund:
- Grunda hårdbottnar i Höganäs
- Norr om Helsingborg
- Söder om Råå
- Norr om Landskrona
- Staffans bank och djuprännan
- Valgrundet med omgivande vatten
- Hårdbottnar väster om Barsebäck
- Lomma
- Sjollen med omgivande vatten
- Limhamnströskeln
- Bunkeflo stradängars förlängning
Länsstyrelsens förslag är att områdena mellan Malmö och Köpenhamn prioriteras: Sjollen, Limhamnströskeln och Bunkeflo strandängars förlängning.
Utöver det föreslår Länsstyrelsen att det inrättas ett Biosfärområde Öresund.
I oktober 2022 lämnade Länsstyrelsen Skåne, på uppdrag av regeringen, förslag om nya marina Natura 2000-områden till Naturvårdsverket, med syfte att skydda marina fåglar i Sverige. Områden som omfattas är Lommabukten, Nordöstra Skånes skärgårdskust, Lundåkrabukten och havet vid Bjärekusten.
Under 2022 och 2023 har Länsstyrelsen arbetat med att revidera värdebeskrivningar för 12 riksintresseområden för naturvård. Syftet är att få ett uppdaterat och relevant planeringsunderlag för främst kommunerna.
Stora risker med minskade anslag
Under 2023 har skötseln i skyddade områden minskat kraftigt på grund av sänkt anslag, och anslaget till förvaltning och skötsel fortsätter minska nästa år.
Åtgärder för besökare i naturområden, såsom spångar, stättor, rastplatser och toaletter, har minskat kraftigt och fortsätter så under 2024 på grund av neddragningar i budget. Det kan leda till att besökare väljer att inte besöka naturen och kan i förlängningen påverka folkhälsan.
Länsstyrelsen Skåne ser stora risker att ett minskat anslag leder till att den biologiska mångfalden i skyddade områden minskar, dels för att invasiva arter tar över, dels för att vi inte kan genomföra nödvändig skötsel som bete, slåtter och röjningar. Stora restaureringar genomförde vi inte alls under 2023 och troligen inte heller 2024, med undantag för våtmarksåtgärder.
Samarbete ger bättre riskbedömning
Förbättrat internt samarbete mellan enheter inom Länsstyrelsen Skåne, gällande farliga verksamheter och SEVESO, har lett till bättre riskbedömningar vilket minskar risken för utsläpp av farliga ämnen.
Driver du en verksamhet som hanterar eller lagrar stora mängder av kemikalier? Verksamheten kan då omfattas av Sevesolagen, som syftar till att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
I Sverige finns ungefär 720 verksamheter (inklusive bergtäkter) som omfattas av Sevesolagen.
Namnet Seveso kommer av en allvarlig kemikalieolycka som skedde i orten Seveso i norra Italien 1976.
Hur påverkas hälsan av utsläpp?
Länsstyrelsen Skåne har initierat ett projekt, finansierat av Formas, för att ta fram en modell som utvärderar effekter av utsläpp från förbränningsanläggningar och stora djurhållande verksamheter. Syftet är att få ett bättre underlag vid bedömning av relevanta skyddsåtgärder, till exempel rening av ammoniak i utgående luft.
Formas-projektet SCAIL Sweden ska utveckla ett webbaserat spridningsverktyg för att bedöma kvävebelastning, surt nedfall och luftkoncentrationer i känsliga naturområden och livsmiljöer, samt PM10-koncentrationer, från förbrännings- och stora djurhållande anläggningar i Sverige.
De enkla beräkningar som för närvarande används för att bedöma kvävepåverkan från djurhållande anläggningar underskattar de lokala effekterna av kväveutsläppen. Det gör att incitament och krav på effektiva åtgärder för att minska ammoniakutsläppen från anläggningarna uteblir. Dessutom underskattar man miljöeffekterna på eventuella närliggande, känsliga naturområden, såsom Natura 2000 områden.
Lokalt kan utsläpp av kväve i form av ammoniak orsaka övergödning och försurningseffekter på närliggande ekosystem, vilket leder till förändringar i artsammansättningen och minskad biologisk mångfald.
Verktyget ska leda till bättre och säkrare bedömningar av miljöpåverkan i tillståndsprövningen, särskilt för nya eller expanderande förbrännings- och djurhållande anläggningar. Verktyget kommer att utvecklas i nära samarbete med lantbrukare, miljökonsulter och tillsynsmyndigheter.
Miljöövervakning av läkemedel och bekämpningsmedel i skånska åar
Förhöjda halter av läkemedelsrester har hittats i flera vattendrag, och det förekommer fortfarande alltför höga halter av bekämpningsmedel i flera skånska åar. En tidigare positiv trend är bruten och nu krävs minskad användning för att få ned halterna av bekämpningsmedel som är skadliga för växt- och djurlivet i åarna.
Resultaten publicerades under 2023 i två rapporter, som en del i det regionala miljöövervakningsprogrammet. Rapporterna föreslår också lösningar för att få bukt på problemen.
Ny plan för hur vi hushåller med Skånes berg och grus
Länsstyrelsen Skåne har slutfört arbetet med Materialförsörjningsplan Skåne. Skåne har en komplex geologisk berggrund vilket innebär en ojämn tillgång på bergmaterial inom länet.
I planen redovisas behovet och förutsättningarna för tillgång på ballast i Skåne samt vilka åtgärder som krävs för att uppnå ett mer cirkulärt samhälle. Planen redovisar även bevarandevärden (till exempel natur- och kulturvärden) som måste vägas mot materialuttaget.
Ofta kan naturgrus ersättas
Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som dricksvattenresurs och för rening av ytvatten genom konstgjord infiltration. Ofta har naturgrusformationer stora natur- och kulturvärden.
Länsstyrelsen Skåne handlägger för närvarande nya tillstånd till flera av Skånes största naturgrustäkter. Naturgrus är en ändlig resurs. Miljöprövningsenheten har tagit fram en tabell för att tydliggöra vad naturgrus används till och vad som går att ersätta med annat material. Denna tabell används nu i prövningar.
Vill du hitta skånska besöksmål med en viss typ av natur, till exempel isälvsavlagringar?
På Länsstyrelsens webbplats kan du söka bland våra besöksmål utifrån vad du är intresserad av och vad du har för behov i form av tillgänglighet och annat.
Länsstyrelsen Skåne stödjer minskade fiskekvoter
Länsstyrelsen Skåne har påtalat vikten av kraftfulla åtgärder för att stärka återhämtningen av fiskbestånden i havet. Riktat torskfiske är stoppat i länets alla havsområden och i Öresund även sillfisket. Överläggningar med Danmark har skett för att skapa en gemensam bild av fiskbeståndens situation i Öresund.
Länsstyrelsen Skåne har deltagit i samråd inför ministerrådets beslut om kommande års fiskekvoter och framfört att regeringen ska stödja EU-kommissionens förslag på kraftigt minskade sillkvoter.
För att skydda sjuryggen, som gått kraftigt tillbaka i Öresund, framförde vi att det undantag som tillåter fiske under torskfredningen ska slopas under 2024.
Tillsammans med Simrishamns kommun har vi agerat för att ministerrådets uppdrag till ICES ska lägga större tyngd vid att tillämpa ekosystemansatsen i sin rådgivning.
När fisket stoppas minskar även bifångsterna av bland annat tumlare.
Plattform för friluftslivet
Länsstyrelsen Skåne har kartlagt länets stora friluftslivsområden och upprättat en webbaserad friluftslivsplattform. Detta underlag kan bland annat användas av kommuner vid fysisk planering eller vid nya infrastrukturprojekt som vägar och järnvägar för att se vilka områden som ska undvikas.
Skånes friluftslivsplattform samlar arbetet kring de friluftslivspolitiska målen i länet. Målet är att vi tillsammans ska få större genomslag och att friluftslivsmålen i länet förverkligas.
Arbete på många fronter inom vattenförvaltningen
Inom vattenförvaltningen (EU:s vattendirektiv) har en ny förvaltningscykel påbörjats, med målet att nå god ekologisk status 2027. Det är kort om tid att nå målet då endast 13 procent av Skånes vattenförekomster når målet idag.
Länsstyrelsen Skåne arbetar både internt och externt för att hantera olika tvärsektoriella frågor kopplade till miljöfarlig verksamhet, jordbruksverksamhet, förorenade områden, landsbygdsutveckling, vattenskydd, fiske, våtmarker, miljöprövning, infrastruktur, dagvattenhantering och samhällsplanering för att förbättra vattenkvalitet och vattenhushållning. Arbetet kommer att leda till bättre vattenkvalitet och ökad insikt om vikten av att hushålla med vatten i landskapet.
Flera av Skånes vattenförekomster uppnår inte god ekologisk eller kemisk status (miljökvalitetsnormer). Länsstyrelsen Skåne har tagit fram en vägledning för redovisning av påverkan på miljökvalitetsnormer för att det ska bli tydligare för berörda företag och för tillståndsmyndigheten att bedöma verksamhetens påverkan på miljökvalitetsnormerna.
Översiktstabell: Miljökvalitetsnormer och verksamheters påverkan, Länsstyrelsen Skåne
Mer förnybar energi, utbyggnad av elnät, effektivare användning och bättre beredskap
När Länsstyrelsen Skånes inom beredskapsområdet arbetar med att hantera risker för gas- och elbrist uppmanar vi även till att begränsa användningen av dessa energislag vilket indirekt ger en bättre hushållning med naturresurserna.
En kraftig utbyggnad av elnäten är nödvändig för att klara det ökande behovet av el och pågående respektive kommande utbyggnad av vind- och solenergi. Länsstyrelsen har påbörjat en samverkan med Svenska Kraftnät och E.ON för att underlätta i koncessionsärenden där Länsstyrelsen är remissinstans.
Länsstyrelsen Skåne arbetar, tillsammans med Region Skåne och Energikontor Syd, med energieffektivisering i olika företagsnätverk, med goda resultat. Potentialen för energieffektivisering av kommunala fastigheter har däremot inte realiserats trots många insatser från Länsstyrelsen.
Vindkraftverk till havs komplicerat
Havs- och vattenmyndighetens förslag till uppdaterade havsplaner beskriver fyra nya områden i Skåne för energiproduktion genom havsbaserad vindkraft. Två redan existerande områden är Lillgrund och Kriegers Flak. Den havsbaserade vindkraften kan bidra till Skånes självförsörjning av energi och att de regionala klimatmålen nås. Försvarsintressen och höga naturvärden är exempel på andra intressen som kan medföra att inget av projekten kan genomföras.
Biogasproduktion hämmas av skatteregler
Flera biogasanläggningar som fått beviljat Klimatklivetstöd är igång med tillståndsprocesser. Löfte om produktionsstöd och Klimatklivet är viktiga styrmedel för biogasutvecklingen i Skåne. Länsstyrelsen Skåne har påbörjat en nulägesanalys över hur gasaktörer i Skåne arbetar med beredskapsfrågan och hur de ser på ökad regional biogasproduktion som en del av lösningen. Om inte skattebefrielsen för biogasproduktion återinförs finns det risk att planerade biogasinvesteringar uteblir.
Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet. Varje investerad krona ska ge största möjliga klimatnytta.
Resultat för Klimatklivet (Naturvårdsverkets webbplats)
Har du en idé som kan bidra till att minska samhällets klimatpåverkan? Då kan du söka en rad olika ekonomiska stöd.
