Ett rikt odlingslandskap
MÅL: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
BEDÖMNING 2023: Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering inom jordbruket och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat, liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Rådgivning till lantbrukare och investeringar på landsbygden kan ge mer lönsamma företag och ett mer hållbart nyttjande av jordbruksmarken. Hållbart nyttjande leder i förlängningen till en ökning av ekosystemtjänster och biologisk mångfald samt att landskapet hålls öppet.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.
- Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.
- Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.
- Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.
Tillstånd och målbedömning för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län
Större lantbruk ger konsekvenser i odlingslandskapet
Trenden går mot färre men större lantbruksenheter. Landskapet blir alltmer homogent med liten variation av småbiotoper och strukturer. Företagen blir större och har fler djur per företag men driften koncentreras i vissa geografiska områden. Följden blir att betesmarker som ligger långt från brukningscentrum inte längre hävdas. Utebliven hävd är ett hot mot många arter då deras livsmiljöer försämras och försvinner.
Den totala arealen betesmarker och slåtterängar som sköts med miljöersättning ökade mellan år 2000 och 2005, men har sedan dess minskat. Samma trend ses även för marker med höga natur och kulturvärden. Arealen betesmark och slåtterängar med miljöersättning i Skåne uppgick till 48260 hektar under 2022, varav 16 732 utgjordes av marker med höga natur och kulturvärden.
Det finns många igenväxande ängsmarker i länet vars höga värden kan räddas med röjning och slåtter. Arealen slåtterängar med särskilda värden i länet låg på 1507 hektar under 2022.
Data för åren 2015 till 2017 saknas på grund av problem med tillgång till data.
Källa: Jordbrukets utveckling - Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)
Budgeten till förvaltning av skyddade områden halverades för 2023 och Länsstyrelsen Skånes skötsel och restaurering av naturmiljöer minskade markant under året. Insatser som har prioriterats är skötsel av 36 hektar slåtterängar, delvis med särskilda insatser så som manuell slåtter, särskild höhantering och efterbete.
Mindre ekologisk produktion
Produktionen av ekologiska livsmedel leder till minskad användning av växtskyddsmedel och ökad biologisk mångfald genom varierade växtföljder och ökad vallodling. Intresset för ekologisk produktion verkar ha minskat och under 2023 har antalet lantbrukare som söker stöd för ekologisk produktion minskat med 12 procent i Skåne.
Neddragna anslag
På grund av kraftigt neddragna anslag till naturvård, Grön infrastruktur och ÅGP har färre åtgärder genomförts och mindre arealer skötts sedan senaste uppföljningen. Detta kan på sikt leda till minskad biologisk mångfald i våra mest värdefulla naturområden.
I genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling.
Statistiken omfattar arealer jordbruksmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.
Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.
Integrerat växtskydd kan ge positiva effekter
Det finns ett stort intresse för integrerat växtskydd hos lantbrukare. Genom att förebygga, behovsanpassa och följa upp åtgärderna blir produktionen mer hållbar och detta kan leda till en ökning av den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.
EU:s nya strategiska plan för jordbrukspolitiken ger nya möjligheter för biologisk mångfald
Det är i odlingslandskapets gräsmarker som flest hotade arter och naturtyper finns. När ängar och naturbetesmarker slutar hävdas försvinner viktiga livsmiljöer och den biologiska mångfalden minskar.
Inom den Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik har miljöersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar förändrats. Ersättningen har höjts och i stället för individuella särskilda villkor för varje markklass görs en satsning på utökad kompetensutveckling till verksamma inom lantbruksföretag. Målet är att bidra till att stoppa och vända förlust av biologisk mångfald, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap.
I Skånes slättbygder behövs fler småbiotoper och variation av strukturer i landskapet för att skapa fler ekosystemtjänster och gröna korridorer. Inom den Strategiska planen går det att söka stöd för samarbete som syftar till att förstärka förutsättningarna för biologisk mångfald genom att anlägga blommande ytor och andra småbiotoper.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027, Jordbruksverket
Stöd för samarbeten (inom Strategiska planen), Länsstyrelsen Skåne
Invasiva arter växande problem
Länsstyrelsen Skåne ser att utbredningen av invasiva arter ökar. Detta kan på sikt orsaka försämrade ekosystemstjänster och leda till ökad igenväxning. Mer resurser och samarbete mellan myndigheter och övriga aktörer krävs för att hejda utvecklingen.
Länsstyrelsen Skåne ser att utbredningen av invasiva arter ökar. Detta kan på sikt orsaka försämrade ekosystemstjänster och leda till ökad igenväxning.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Invasiva arter, Länsstyrelsen Skåne
Invasiva främmande arter på EU:s förteckning – växter, Narurvårdsverket
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter. Inledningsvis får du veta hur vi definierar invasiva arter och varför de är problematiska. Därefter får du veta hur situationen ser ut här i Skåne och hur Länsstyrelsen Skåne arbetar mot invasiva arter. Och slutligen får du tips på vad Du kan göra.
Rationellt jordbruk och klimatomställning ställer nya krav på landskapet
I Skåne finns stora kulturhistoriska värden knutna till odlingslandskapet. Det moderna rationella jordbruket har dock inneburit att kulturhistoriska värden och biologiskt kulturarv knutna till historisk markanvändning successivt utarmats.
Dagens klimatomställning ställer också nya krav på landskapet. Ett framträdande exempel på insatser är vindkraft och solcellsparker, som påverkar såväl fornlämningar som upplevelsen av jordbrukslandskapet som helhet.
Fler människor hittar ut i naturen
Genom ökade satsningar på friluftslivet har fler människor hittat ut i naturen de senaste åren, vilket kan leda till en ökad förståelse för natur och kulturvärden i odlingslandskapet och en vilja att behålla det öppet.
Källa: Statistiska Centralbyrån, Andel som varit ute i skog och mark minst en gång i veckan senaste 12 månaderna, ULF, 2008-2009 till 2022.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Ett rikt odlingslandskap, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Småbiotoper i åkerlandskapet
Småbiotoper, som till exempel småvatten, märgelgravar, diken, blommande träd och buskar, stenmurar och alléer, fyller en viktig funktion för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet samtidigt som de är en del av vårt kulturarv.
Inom programmet Regional miljöövervakning i landskapsrutor följs förändringar i småbiotopernas antal, yta och längd samt skötsel och ekologisk funktion i landskapet.
Övervakning av småbiotoper i landskapet, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Rådgivning inom Greppa näringen
Greppa Näringen erbjuder en ny rådgivning inom hållbarhetsanalys där områdena övergödning, markhälsa, växtskydd, biologisk mångfald, klimat och energi följs upp.
Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Behörighet för bekämpningsmedel
Genom behörighetsutbildningarna har Länsstyrelsen Skåne nått 789 personer under 2022-2023. Risker för pollinerande insekter och vikten av att praktisera integrerat växtskydd är områden som lyfts fram som särskilt viktiga.
Kurser om slåtter, bete och jordhälsa
Länsstyrelsen Skåne har inom kompetensutveckling för Ett rikt odlingslandskap anordnat 15 kurser och cirka 70 rådgivningar inom bland annat jordhälsa, lieslåtter och skötsel av betesmarker och slåtterängar. Planering pågår inför kommande gruppaktiviteter och kurser.
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett faktablad om växtodling och jordhälsa. Faktabladet ger vägledning för att planera markanvändningen i jordbrukslandskapet.
Växtodling och jordhälsa
(faktablad på Länsstyrelsen Skånes webbplats)
Viktigt arbete av lantbrukare!
Lantbrukarnas arbete med sina marker är en av de viktigaste insatserna för den biologiska mångfalden. För att uppfylla villkoren inom miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar gör många lantbrukare årliga röjningsinsatser som håller markerna öppna och ger en lönsam produktion.
Samarbeten för biologisk mångfald
Under 2023 utlyste Länsstyrelsen Skåne 4 miljoner kronor för samarbetsprojekt, med syfte att förstärka förutsättningarna för biologisk mångfald genom att anlägga blommande ytor och andra småbiotoper i odlingslandskapet.Halverad budget gav hårda prioriteringar
Budgeten till förvaltning av skyddade områden halverades för 2023 och Länsstyrelsen Skånes skötsel och restaurering av naturmiljöer minskade markant under året. Insatser som har prioriterats är skötsel av 36 hektar slåtterängar, delvis med särskilda insatser så som manuell slåtter, särskild höhantering och efterbete.
Foto: Gunilla Davidsson Lundh
Information viktig när vi får fler skånska vargar
Vargpopulationen i Skåne har vuxit ytterligare. Detta kan leda till färre betande djur inom vargreviren och i förlängningen till att fler betesmarker inte hävdas. Länsstyrelsen Skåne gör löpande informationsinsatser för djurhållare.
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg.
Åtgärder i rikkärr och sandmarker
Bidraget för ÅGP nästan halverades 2023, men Länsstyrelsen Skåne har fortsatt sköta 9 rikkärr samt genomfört åtgärder i sandmarker för att gynna sandstäpp och sandödla.
Ungefär 2 000 av Sveriges djur och växtarter är hotade. Åtgärdsprogrammen för hotade arter och naturtyper (ÅGP) är Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens verktyg för att tillsammans med länsstyrelserna och andra berörda aktörer arbeta för att rädda hotade arter och deras livsmiljöer.
Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper, Naturvårdsverket
Extra fokus på pollinatörer
Länsstyrelsen Skåne genomförde restaureringsåtgärder för 2022 års medel inom åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP)-pollinering. Bland annat har 45 hektar sandmark restaurerats för hotade vildbin.
2020-2022 gjorde regeringen en satsning på att förstärka förutsättningarna för vilda pollinatörer.
Fortsatt riktad satsning på åtgärder för vilda pollinatörer, Naturvårdsverket
Trelleborgs kommun har anordnat en branschträff för kommunens lantbrukare. Arrangören belyste nyttan av pollinatörer i odlingslandskapet och gav praktiska tips för att gynna dessa.
Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer blivit färre, såsom blomrika ängar och hagar. Pollinering är viktigt, det bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem. Länsstyrelsen samordnar arbetet med att förbättra livsmiljöerna i länet för vilda pollinatörer.
Länsstyrelsens arbete för vilda pollinatörer, Länsstyrelsen Skåne
Nyanlagda våtmarker
Länsstyrelsen Skåne beviljades 13 miljoner kronor för våtmarksinsatser i länet och 45 hektar nya våtmarksytor har anlagts och restaurerats inom skyddade områden.
Läs mer om anläggning av våtmarker under miljömålet Myllrande våtmarker.
Ängar och dammar i Svedala kommun
Svedala kommun har med LONA-medel anlagt dammar i Segeå-projektet och har i samband med detta sått in ängar i Aggarp och Börringe.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
I dagsläget kan LONA enbart sökas för våtmarker.
Nya naturreservat …
Sedan september 2022 har Länsstyrelsen Skåne beslutat om fyra nya statliga naturreservat som omfattar marker i odlingslandskapet.
Lomma kommun har anlagt naturreservatet Augustenborg på 3,48 hektar och Lunds kommun har anlagt naturreservatet Dalby fälad på 37 hektar.
Naturreservatet Augustenborg ligger nordväst om Borgeby tätort, har en varierad natur bestående av trädmiljöer, täta buskage, ängar och vattenfyllda sänkor.
De historiska fäladsmarkerna i Dalby Fälad – Klockarelyckan naturreservat ligger på promenadavstånd från Dalbys tätort och innehåller såväl skyddsvärda arter som svamp och björnbär.
… och förbättringar i befintliga reservat
Länsstyrelsen Skåne har gjort restaureringsinsatser i naturreservaten Åsums ängar och Åsumallet genom projektet LIFE RestoRED. Projektet syftar till att restaurera träd- och buskrika betesmarker.
Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.
Höörs kommun har återupptagit betet på 3,7 hektar i naturreservatet Tegeldammarna-Lergravarna.
Tegeldammarna-Lergravarna är ett kommunalt naturreservat i Höörs kommun. Reservatet omfattar den gamla lertäkt som förr tillhörde Gunnarps bruk. Idag består reservatet till största delen av fuktig skogsmark med ett stort inslag av död ved och ett rikt fågel- och insektsliv.
Svårt bekämpa invasiva arter med minskade resurser
Länsstyrelsen Skåne har bekämpat de invasiva arterna jätteloka längs Trydeån samt jättebalsamin i Borgens naturreservat utmed Råån. I Liaängens naturreservat misslyckades årets insats på grund av minskade resurser.
Ängelholms kommun har utfört effektiv bekämpning mot jätteloka genom slaghackning och därefter bete med får.
Kartor för friluftsliv
Länsstyrelsen Skåne har gemensamt med skånska aktörer tagit fram Skånes friluftslivsplattform. Här finns en karttjänst som kan användas som underlag i strategisk och fysisk planering.
Skånes friluftslivsplattform samlar arbetet kring de friluftslivspolitiska målen i länet. Målet är att vi tillsammans ska få större genomslag och att friluftslivsmålen i länet förverkligas.
Slåtter på högar i Landskrona
Landskrona kommun har, med stöd av kulturmiljöbidrag, genomfört slåtter av 22 ättehögar som sammantaget täcker en total yta på 16,5 hektar.
Föreningar sköter gårdar och kvarnar
Skånes hembygdsföreningar vårdar och tillgängliggör många karaktärsmiljöer knutna till odlingslandskapet så som traditionella fyrlängade gårdar och kvarnmiljöer.
