Levande skogar
MÅL: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
BEDÖMNING 2023: Miljöarbetet för de skånska skogarna går i positiv riktning, men inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas formellt. Målet för Levande skogar kommer inte att nås till 2030 om inte kvaliteten på miljöhänsynen blir bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser görs.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
- Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.
Tillstånd och målbedömning för Levande skogar i Skåne län
Målet för Levande skogar kommer inte att nås till 2030. Det finns brister i miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder samtidigt som nuvarande bevarandeinsatser inte är tillräckliga. Skogsområden med höga naturvärden gallras eller avverkas fortfarande.
För att klara generationsmålet behöver stora arealer trädbärande marker skyddas, vilket kräver långsiktiga medel. Detsamma gäller medel till skötsel av skyddade områden.
Skåne behöver mer skog, och mer skog behöver skyddas
Arealen skyddad skog i Skåne behöver öka och det krävs ökad naturvårdande skötsel i såväl skyddade som oskyddade skogar med höga naturvärden. Idag är knappt 5 procent av Skånes produktiva skogsmark skyddad.
Arbetet med att långsiktigt skydda skog i Skåne fortgår. Dock skadas fortfarande värdefulla natur- och kulturmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder.
Vi behöver veta mer om var de största värdena finns
Många skogliga värdekärnor är för små och isolerade för att kunna klara den biologiska mångfalden. Kunskapsbrist råder om var värdekärnorna finns, som till exempel nyckelbiotoper. Inventeringar behöver identifiera värdekärnor för att länka samman dem i ett större landskapsperspektiv och skapa grön infrastruktur.
Värdekärna: ett område med höga naturvärden som bedöms ha extra stor betydelse för växter och djur. Värdekärnor kan vara nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden.
Nyckelbiotop: ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad.
Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur, samt natur för människors välbefinnande.
Långsiktiga medel behövs för att klara generationsmålet
För att klara generationsmålet behöver stora arealer trädbärande marker skyddas, vilket kräver långsiktiga medel. Detsamma gäller medel till skötsel av skyddade områden. Osäker och minskad medeltillgång medför att satsningar för friluftsliv och skötsel/restaureringar i nya naturreservat inte genomförs.
Ekosystemtjänsterna har för dålig status
Större variation i skogsproduktionen behövs för att klara den biologiska mångfalden och kunna möta hot från brand, storm, skadedjur och sjukdomar.
Vi bedömer att skogens ekosystemtjänster inte har en tillräckligt god status för att kunna möta dessa hot.
En ekosystemtjänst är en nytta som naturen ger människan.
Bland skogens ekosystemtjänster finns exempelvis
- träråvara och bioenergi
- bär, svamp och kött från vilt
- att skogsträdens rötter skapar stadig och säker mark eller tar upp vatten och skyddar mot översvämningar
- biologisk mångfald
- friluftsliv, rehabilitering och upplevelser
Skogens ekosystemtjänster – skogens nyttor för människan, Skogsstyrelsen
Skogsbruk och biobränslen leder till försurning
Trots minskning av svavelnedfall till skog är markvattnet fortfarande försurat i norra Skåne. Ett intensivt skogsbruk med stort uttag av biobränsle bidrar till försurning och förtar effekten av minskat nedfall. De senaste fem åren har det i Skåne tagits ut biobränsle på cirka 90 procent av den avverkningsanmälda arealen.
Askåterföringen behöver bli större för att minska försurningen. Askåterföring nationellt genomförs på ungefär 5 procent av den areal som slutavverkas per år.
Många kultur- och fornlämningar skadade av skogsbruk
Arbete pågår för att negativ påverkan på miljön vid avverkningar ska vara så liten möjligt. Hänsynskrävande biotoper skadas fortfarande i samband med avverkning. De nationella hänsynsinventeringar av forn- och kulturlämningar som årligen genomförs av Skogsstyrelsen visar att skador orsakade av skogsbruksåtgärder är på en fortsatt hög nivå.
Resultatet för Götaland år 2022 visar att 12 procent av forn- och kulturlämningarna är skadade eller grovt skadade, vilket är en minskning med 4 procent sedan föregående år. De svåraste skadorna orsakas av markberedning. Vidare har i Götaland endast 3 procent av kulturlämningarna korrekt placerade stolpmarkeringar.
Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas
En fornlämning är en lämning efter äldre tiders bruk innan år 1850 och den omgivande miljö som lämningarna behöver för att bevaras (fornlämningsområdet).
Övriga kulturhistoriska lämningar är lämningar efter äldre tiders bruk från 1850 eller senare.
Gammal skog och fåglar
Arealen gammal skog (äldre än 120 år) och äldre lövrik skog (äldre än 60 år) ökar något i Götaland. Volymen död ved (hård och nedbruten) i Skåne ligger i stort sett på samma nivå som under tidigare år.
Antalet häckande fåglar i skogen har i södra Götaland ökat något under 2022 jämfört med 2021.
Källa: Statistik från Riksskogstaxeringen, SLU.
Fåglar står högt upp i näringskedjorna och kan därför antas spegla miljöns allmäntillstånd väl. Indikatorn Häckande fåglar i skogen i Södra Götaland baseras på populationsutvecklingen hos nio utvalda skogsarter som indikerar skogar med höga naturvärden.
Miljömålsindikatorn Häckande fåglar i skogen, sverigesmiljomal.se
Källa: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/hackande-faglar-i-skogen/sodra-gotaland/
Gran får inte planteras där tall passar bättre
På grund av viltbete på tall, med påföljande skador, har det tidigare ofta planterats gran på torra och magra marker som är lämpligare för tall. Det kan leda till negativ utveckling för biologisk mångfald och påtaglig förändring av landskapet. Gran på tallmark kommer troligtvis också att drabbas hårdare av barkborreskador än gran på granmark.
I mars 2022 beslutade Skogsstyrelsen om nya föreskrifter som innebär ett förbud mot plantering av gran på marker där tall passar bättre. Den senaste statistiken visar att andelen tall har dubblerats i föryngringar i Götaland.
Fel tidpunkt för flisning hot mot insekter
Grenar och toppar av ädellöv, som lagras under vår och försommar i väntan på flisning, innehåller stora mängder insekter. Flisning vid fel tidpunkt är ett allvarligt hot mot många insektsarter.
Avverkning hotar många arter
Skogarna i den kontinentala regionen, där Skåne ligger, har inte gynnsam bevarandestatus. Avverkning har stor negativ påverkan på arter som kräver eller gynnas av skoglig kontinuitet.
En stor del av Sveriges rödlistade arter är knutna till skogar med lång kontinuitet av ädla lövträd. Viktiga livsmiljöer är små och ofta fragmenterade. Den gröna infrastrukturen behöver bli bättre för att naturvärden ska kunna bevaras. Övergripande landskapsperspektiv och helhetssyn behövs för att bevara och förstärka mångfalden i skogen.
Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.
Ädellövskog Ädla lövträd är alm, ask, bok, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Levande skogar, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Miljötillstånd i skogslandskapet
Länsstyrelserna har gemensamt låtit Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sammanställa data från Riksskogstaxeringen. Tidserierna är för många av indikatorerna långa, i vissa fall finns data redan från perioden 1923–1929.
Miljötillstånd i skogslandskapet, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Statistik för Miljötillståndet i skogslandskapet i PxWeb (pxweb.lansstyrelsen.se)
Åtgärdsarbete för Levande skogar i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Nya naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar
Det senaste året har Länsstyrelsen Skåne skyddat 250 hektar produktiv skogsmark med höga naturvärden genom att bilda eller ombilda 8 naturreservat.
Det senaste året har tre kommunala naturreservat och ett biotopskydd bildats där 34 hektar skog ingår.
Skogsstyrelsen bildade 6 biotopskyddsområden som totalt omfattar 51 hektar produktiv skog.
Arealen frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark i Skåne är cirka 22 900 hektar, vilket motsvarar 5,4 procent av den produktiva skogen.
Det finns många olika sätt att skydda värdefull natur. Naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal är några av dem. På Länsstyrelsens webbplats förklarar vi de olika sorternas naturskydd.
Du som skogsägare kan själv ta initiativ till formellt skydd av dina skogsområden med höga naturvärden.
En frivillig avsättning är enligt Skogsstyrelsens definition ett område som markägaren frivilligt och utan ekonomisk ersättning undantar från vanlig skogsproduktion.
Länsstyrelsen har under året inventerat drygt 300 särskilt skyddsvärda träd.
Men värdekärnorna är sällan skyddade
Länsstyrelsen har det senaste året utvärderat formellt skydd av värdetrakter och värdekärnor i Skåne för skyddsvärda skogar. Resultatet visa att värdekärnor i norra Skåne i mycket liten omfattning är skyddade genom formellt skydd.
Skötsel och andra åtgärder i skyddade områden
Naturvårdande skötsel genomfördes i 52 av Skogsstyrelsens skyddade områden. Totalt åtgärdades 125 hektar.
Länsstyrelsen har under året arbetat med att anlägga och sköta vandringsleder i ett flertal skyddade områden samt iordningsställt grillplatser i några områden.
Länsstyrelsen har inom skyddade områden genomfört flera naturvårdande åtgärder som att bekämpa invasiva växtarter, satt igen diken, friställt grova träd och skapat flerskiktning.
Flerskiktning: Skogar med träd i varierad höjd till skillnad mot en enskiktad skog där alla träd är ungefär lika höga. I flerskiktade skogar finns större förutsättning för många olika arter, det vill säga större biologisk mångfald.
Diagrammet visar antalet levande träd per kvadratkilometer produktiv skogsmark i Skåne, Halland och Blekinge som är minst 50 centimeter i diameter 1,3 meter över marken. Diagrammet visar utvecklingen under åren 1973-2020 som glidande 5-års medel, det vill säga 2018 representerar medelvärdet för åren 2016-2020. Jämfört med 1970-talet har antalet grova lövträd fyrdubblats i Skåne, Halland och Blekinge.
Källa: Riksskogstaxeringen, SLU.
Bekämpning av skunkkalla
Länsstyrelsen och markägare har bekämpat gul skunkkalla i sumpskogar inom arbete med åtgärder mot invasiva främmande arter (IAS).
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter. Inledningsvis får du veta hur vi definierar invasiva arter och varför de är problematiska. Därefter får du veta hur situationen ser ut här i Skåne och hur Länsstyrelsen Skåne arbetar mot invasiva arter. Och slutligen får du tips på vad Du kan göra.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Stöd till ädellövskog, naturvård och kulturmiljö
Inom stödet Natur- och kulturmiljöer i skog har 190 000 kr betalats ut och inom stödet för ädellövskogsbruk har 8,8 miljoner kronor utbetalats i Skåne under 2022.
Inom stödet Skogens miljövärden har 565 000 kronor utbetalats i Skåne för naturvårdande åtgärder i skog.
Under år 2022 har kulturmiljö på Länsstyrelsen avsatt medel för att lämningar som inte registrerade i Fornsök ska kvalitetssäkras och registreras.
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten.
Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)
Vill du utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du söka Nokås-stöd.
Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås), Skogsstyrelsen
Stödet Skogens miljövärden riktar sig till dig som vill bevara eller utveckla natur- och kulturvärden i frivilliga avsättningar på skogsmark. Du som äger skogsmark eller har markägarens tillstånd kan söka.
Skogen i skolan
Inom samverkansprogrammet Skogen i Skolan har Skogsstyrelsen haft utbildningar för framför allt lärare och lärarstudenter.
Kommuner arbetar med LONA
Flera kommuner jobbar med LONA-projekt för att stärka natur- och kulturvärden eller friluftslivet i tätortsnära skogar.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
I dagsläget kan LONA enbart sökas för våtmarker.
Inom skogsbruket fortgår utbildning av tjänstemän och entreprenörer rörande målbilder för god miljöhänsyn.
Vad är en hänsynskrävande biotop? Vilka naturvärden kan finnas där du planerar att avverka? Hur bör hänsynen tas när du utför en föryngringsavverkning? I faktabladen om målbilder för god miljöhänsyn får du hjälp att hitta svaren.
Ett mer variationsrikt skogsbruk och En nationell strategi för natur- och kulturvårdande skötsel av trädbärande marker som brukas med naturvårdsmål är två miljömålsåtgärder inom programområdet Grön infrastruktur som genomförs i samverkan med skogsbrukets aktörer.
Kartor hjälper friluftslivet
Länsstyrelsen har tillsammans med Friluftsfrämjandet tagit fram skogsmullekartor för några reservat för att lyfta fram skyddade områden, allemansrätten och reservatsregler samt om tips aktiveter.
Länsstyrelsen har gemensamt med Skånes aktörer tagit fram Skånes Friluftslivsplan vilken är tillgänglig via karttjänsten ”friluftsöversikt”.
