Myllrande våtmarker
MÅL: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
BEDÖMNING 2024: Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och sköta de våtmarker vi har, fortsätter våtmarker att påverkas negativt av dikesrensningar, övergödning och utebliven hävd.
Klimatförändringarna medför ytterligare utmaningar såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter.
Att våtmarkssatsningen har blivit permanent är mycket positivt men det är oroande att vi tvingas dra ner på löpande skötsel.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
- Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna.
- Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Myllrande våtmarker i Skåne
Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte kommer nås till år 2030.
Trenden för utvecklingen i miljön har tidigare år bedömts vara neutral. Länsstyrelsen bedömer att trenden för miljömålet i nuläget är uppåtgående – men att det står och väger. Betydelsefulla insatser har skett som på sikt bedöms gynna miljötillståndet; framför allt de satsningar som görs när det gäller anläggning och återskapande.
Flera parametrar går dock i motsatt riktning; statusen för hotade arter försämras och igenväxningen ökar. Detta måste hanteras för en fortsatt positiv riktning.
Våtmarker definieras som sådana marker där vatten under en stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan. Även vegetationstäckta vattenområden klassas som våtmarker.
Beroende på om våtmarkerna huvudsakligen får sin vattenförsörjning från nederbörd, markvatten eller vatten från sjöar och vattendrag respektive hav delas de in i mossar, kärr, limnogena våtmarker eller marina våtmarker.
Länsstyrelsen bedömer att trenden för miljömålet i nuläget är uppåtgående – men att det står och väger.
De omfattande utdikningar som gjorts historiskt i Skåne gör att vi, trots de senaste årens satsningar, fortfarande har en mycket lång väg kvar till att uppnå miljömålet.
Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har, fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.
Klimatförändringarna medför ytterligare utmaningar de kommande åren såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter.
Strategiska planen ger nya möjligheter men kanske lägre miljönytta
Att våtmarkssatsningen nu har blivit permanent är mycket positivt och borgar för en effektivitet i det fortsatta arbetet. Samtidigt har möjligheten att söka medel genom den Strategiska Planen för EU:s jordbrukspolitik (SP) nu kommit igång efter det glapp som varit sedan förra programperioden av Landsbygsprogrammet tog slut. Detta gör att det ser mycket positivt ut för kommande års anläggande, återskapande och restaurering av våtmarker.
Det nya urvalssystemet i SP innebär att även våtmarker med höga anläggningskostnader och låg näringsreningsnytta kvalificerar sig för bidrag. Länsstyrelsen Skåne bedömer att det därmed finns en risk att färre projekt kan genomföras och en lägre miljönytta uppnås jämfört med tidigare urvalssystem.
Länsstyrelsen Skåne bedömer att det därmed finns en risk att färre projekt kan genomföras och en lägre miljönytta uppnås jämfört med tidigare urvalssystem.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027, Jordbruksverket
Ovilja och tvivel fördröjer återvätning
Arbetet med återvätning av torvmark i skog går för långsamt. De avtal som skrivits under året, om återvätning av 20 hektar skogsmark, är inte i paritet med målet (för Skånes distrikt cirka 90 hektar för 2023).
Det finns en ovilja mot att återväta mark som tidigare generationer har dikat ut och även tvivel på att återvätning är den bästa lösningen för att minska klimatutsläppen.
För att kunna öka takten på återvätning i skog krävs tydligare besked om hur man ska hantera till exempel grannsamverkan, bättre handläggarstöd, mer informationskampanjer (som tydliggör och svarar på flera komplexa frågor), tillräcklig ersättning för den värdeminskning åtgärden innebär, samt enklare processer för att lägga ner dikningsföretag.
Återvätning innebär att tidigare grävda diken, som dränerat marken från vatten, antingen tillåts växa igen eller fylls igen genom så kallad pluggning. Dikespluggar kan bestå av exempelvis torv och kapade trädstammar som täpper igen diket och därmed höjer grundvattennivån i marken.
Myrarna växer igen samtidigt som skötselmedel sänkts
Satellitbaserad övervakning av våtmarker visar att länets öppna myrar växer igen och att förändringen är större än för landet som helhet. Länets relativt höga kvävenedfall, dikesrensningar, upphörande av hävd och klimatförändringar är bidragande faktorer.
Det är därför ytterst oroande att medel för löpande skötsel har sänkts, både till förvaltning av skyddade områden och till arbetet med hotade arter (ÅGP). Kontinuerlig hävd i form av bete eller slåtter är en förutsättning för många öppna våtmarker i Skåne, inte minst rikkärren. Minskad finansiering av löpande skötsel kan mycket snabbt ge negativa effekter på dessa våtmarkers status och arter knutna till dessa.
Det är därför ytterst oroande att medel för löpande skötsel har sänkts, både till förvaltning av skyddade områden och till arbetet med hotade arter.
Slåtter är avverkning (historiskt sett med lie) av gräs och örter, i avsikt att få hö till foder.
Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.
Oroväckande utveckling för hotade grodor
Preliminära analyser av de senaste årtiondets grodinventeringar (inom biogeografisk uppföljning) i Skåne visar tydliga negativa trender för lövgroda och långbensgroda. För grönfläckig padda är det en oroväckande minskning med 75 procent mellan 2010 och 2022.
Övervakade kärlväxter minskar
I projektet Miljö- och floraövervakning i Skåne (Millora) har kärlväxter inventerats 2007–2015 och jämförts med inventeringar från 1987–2005. Våtmarker är en av de vegetationstyper vars arter minskat mest.
I väntan på skydd försämras våtmarkerna
Skydd av våtmarker går för långsamt och under väntetiden försämras statusen för många lokaler. Länsstyrelsen ser gärna att skydd av våtmarker lyfts i regleringsbrevet och att det avsätts särskilda medel för genomförandearbetet.
Regional utrotning orealistisk för många invasiva arter
Skånes problem med invasiva, främmande arter är ett stort potentiellt hot mot den inhemska floran och faunan, inte minst i våtmarker som ofta hyser rödlistade, inhemska arter. I och runt våtmarker är det framför allt skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin som är ett problem i dagsläget. Ett stort antal invasiva främmande arter har hög eller allvarlig risk att inom de närmaste 50 åren ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden.
För endast ett fåtal av dessa arter är regional utrotning realistisk och administrativt genomförbar. Vi är därför i en process att lägga om vårt arbete med invasiva arter till att begränsa skadorna och skydda det mest hotade.
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Mer hänsyn behövs inom jord- och skogsbruk
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom jord- och skogsbruket. Skyddszoner kring våtmarker behövs i större utsträckning både inom jord- och skogsbruket, och rensning av befintliga diken försvårar åtgärder för att skydda och restaurera våtmarker.
Tio aktiva torvtäkter i Skåne
I dagsläget finns det tio aktiva torvtäkter i Skåne, totalt på en area av 1 222 hektar (tillstånd om uttag på upp till 617 000 m3 om året).
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Myllrande våtmarker, Länsstyrelsen Skåne
Åtgärdsarbete för Myllrande våtmarker i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Våtmarkskomplexet Karlaby mosse har skyddats!
Ett flertal av de områden som har skyddats som naturreservat under året innefattar våtmarker. Det område som särskilt bör nämnas är Karlaby mosse , ett större våtmarkskomplex med kalkfuktängar och flera större ytor med extremrikkärr med framför allt artrik kärlväxtflora.
Karlaby mosse är en oas för många vilda växter och djur i åkerlandskapet utanför Simrishamn. I dess betesmarker finns blöta områden med så kallade rikkärr. Det kalkrika markvattnet bidrar till att här finns många och ovanliga arter, inte minst bland växter och snäckor. I mattorna av späd skorpionmossa växer vitblommande gräsull och vildlin och rosa-lila majvivor och ängsnycklar.
Åtgärder i rikkärr
Restaurerings- och skötselåtgärder har utförts i 21 rikkärr (drygt 10 hektar) med medel från Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och Våtmarkssatsningen.
Rikkärr är ett samlingsnamn för våra allra artrikaste våtmarker. De är näringsfattiga myrar som är rika på mineraler, vanligtvis kalk. Till rikkärren är en speciell flora och fauna knuten med många hotade arter.
Hydrologi återställd i myrar, mossmarker och vattendrag
Med medel från Våtmarkssatsningen har Länsstyrelsen Skåne arbetat på 19 lokaler (59 hektar) i syfte att återställa och restaurera naturligheten i våtmarksmiljöerna. Vi har bland annat restaurerat hydrologin på myr- och mossmarker samt återställt hydromorfologiska processer i vattendrag genom att återställa basnivåer i rätade och fördjupade vattendrag.
En hög tröskel för att få till stånd åtgärder är de juridiskt reglerade markavvattnings-anläggningarna i kombination med problemet med att få till hävd av blöta marker.
Trots insatser ökar inte lökgrodan
Länsstyrelsen Skåne har under perioden restaurerat åtta och anlagt ett lekvatten för lökgroda med medel från våtmarkssatsningen med syftet att bidra till gynnsam bevarandestatus för arten.
Vid uppföljningen av åtgärdsprogrammet för lökgroda för perioden 2017–2023 visade det sig att antalet hanar inte har förändrats sen förra programredovisningen. Det innebär att restaureringar och anläggande av lekvatten hittills endast har hindrat en populationsminskning.
Mosstransplantation i naturreservat
Inom EU-projektet LIFE RestoRED har Länsstyrelsen Skåne schaktat bort jord på cirka 0,5 hektar åkermark för att blottlägga kalken inom naturreservatet Dagstorps mosse. Syftet är att utöka det extremrikkärr som finns i området. För att påskynda processen har Länsstyrelsen Skåne även transplanterat mossor och spritt hö från närliggande rikkärrsyta.
Dagstorps mosse består av betade rikkärr med omgivande fuktängar i ett intensivt brukat odlingslandskap. Dagstorps mosse har lång kontinuitet som betes- och slåttermark och har en rik flora och fauna med flera sällsynta arter.
Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.
Rikligt tillskott av död ved i Vramsån
Inom ramarna för EU-projektet LIFE Connect har Länsstyrelsen Skåne återställt naturliga strukturer, basnivå och översvämningsfrekvens i en svämlövskog längs Vramsån genom att tillföra rikligt med död ved till vattendragsfåran och punktvis avlägsna invallningen.
LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemfunktioner och ekosystemservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter.
Försiktigt intresse för återvätning av skog
Skogsstyrelsens Skånedistrikt har tecknat en handfull avtal om återvätning som ska genomföras under året som kommer. När åtgärderna är genomförda kommer de resultera i omkring 25 hektar återvätad skog. Enligt Skogsstyrelsen är arbetet i en uppbyggnadsprocess med fortsatt utvecklingsbehov.
Att sälja in satsningen som enbart en klimatåtgärd har känts svårt. Snarare ser många skogsägare med försiktigt intresse på åtgärden när man nämner biologiskt positiva effekter, mer vatten i landskapet, rening av vatten och indirekt ökad tillväxt på kringliggande skogsbestånd då vatten hålls kvar i landskapet över tid och därmed kan fungera som en reserv vid torrperioder.
Initialt verkar framförallt stora markägare, såsom kommuner och stiftelser, vara intresserade. Ett visst inflöde av intressenter förekommer, tyvärr ofta med lågproducerande torvmarker där åtgärden återvätning ger låg effekt ur ett klimatperspektiv.
Dikade torvmarker släpper ut mycket växthusgaser. Du som äger skog kan bidra till stor klimatnytta genom att sätta igen dikena och på så sätt återväta bördiga torvmarker. Genom att teckna ett återvätningsavtal kan du få ekonomisk ersättning. Skogsstyrelsen ombesörjer att dikespluggningen blir utförd och står för kostnaden. Välkommen att skicka in din intresseanmälan!
Pilotprojekt letar återvätningsobjekt på åkermark
Under året har Länsstyrelsen Skåne, med finansiering från Naturvårdsverket, påbörjat ett pilotprojekt som syftar till att hitta möjliga återvätningsobjekt på åkermark.
I projektet har vi valt ut ett antal lokaler på utdikad torvmark som idag aktivt brukas som åkermark. Därefter har Länsstyrelsen intervjuat markägarna om vilka hinder som finns och vilka förutsättningar som krävs för att de ska kunna tänka sig att återväta marken.
En första delrapport skrevs i slutet av 2024. Om finansiering finns även kommande år är planen att 3-4 objekt ska återvätas, med provtagning före och efter för att mäta klimateffekten.
En stödmöjlighet för denna typ av objekt verkar komma från nationellt håll inom de närmaste åren, vilket Länsstyrelsen Skåne ser mycket positivt på. Det finns redan i nuläget flera intresserade markägare i Skåne.
Länsstyrelsen Skåne har under 2024 genomfört en förstudie i syfte att reda ut om det finns ett intresse hos markägare och arrendatorer att återväta jordbruksmark på organogen jord och hur en markersättning skulle kunna se ut.
34 objekt har undersökts och 51 intervjuer genomförts. 61 % av de intervjuade personerna har svarat ja på frågan om Länsstyrelsen skulle kunna ta kontakt med dem för att reda ut möjligheten att genomföra återvätmingar. 71 % av de intervjuade personerna föredrog årliga betalningar som markersättning framför engångsutbetalningar.
En löptid på eventuella avtal på maximalt 5 år med ett spann på ersättningsnivåer mellan 5 000 och 10 000 kronor per hektar och år föreslogs oftast (40 % respektive 35 % av personerna).
Publikation: Återvätning av jordbruksmark i klimatsyfte, Länsstyrelsen Skåne
Invasiva arter prioriteras utifrån växtplats
Skåne har en generellt hög förekomst av invasiva arter i landskapet och Länsstyrelsen Skåne har börjat lägga om arbetet så att fokus läggs på att ta bort invasiva arter baserat på växtplats snarare än artens status i lagen.
Flertalet av våra rikkärr har inventerats för samtliga 120 invasiva kärlväxter som finns på Artdatabankens riskklassificering av främmande arter. Själva rikkärren har varit fria från invasiva arter men ett flertal arter har återfunnits i nära anslutning till området. Jättebalsamin, blekbalsamin och blomsterlupin har åtgärdats och syren, snöbär, hästkastanj och häckberberis har kartlagts.
Länsstyrelsen Skåne fortsätter jobba mot gul skunkkalla både genom samordning av markägare, egna insatser (i områden med höga naturvärden) och genom frivilliginsatser, och vi ser en kraftig minskning av förekomsten.
103 hektar våtmark anlagd med LOVA, LONA och SP
Kommuner, vattenråd och privata initiativtagare har anlagt 103 hektar våtmark helt eller delvis finansierade med Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), Lokala naturvårdssatsningen (LONA) Landsbygdsprogrammet (LBP) eller Strategiska planen (SP).
Gångslinga vid våtmark i Kågeröd
Med stöd av LONA-medel har flera kommuner utvecklat möjligheterna för friluftsliv i anslutning till våtmarker. Svalövs kommun har anlagt en 750 meter lång gångslinga runt ett våtmarksområde vid Kågeröd, därtill fågeltorn och vindskydd med grillplats. Helsingborgs kommun har utvecklat området vid våtmarken Bulls måse.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
I dagsläget kan LONA enbart sökas för våtmarker.
Restaurering av rikkärr och strandängar vid Hammarsjön
I Natura 2000-områdena Åsumallet och Gamlegården vid Hammarsjön har Länsstyrelsen Skåne och Kristianstad kommun påbörjat restaurering av rikkärr och strandängar. Åtgärderna finasieras dels av Kristianstads kommun, dels med medel från LIFE RestoRED.
Natura 2000-området Åsumallet ingår i biosfärområdet Kristianstads Vattenriket och Ramsarområdet Helge å.
Projektsamarbete Skåne-Halland-Själland om återvätning
Vattenriket i Kristianstad har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen, Hässleholms kommun, Lunds kommun, Osby kommun, Segeåns vattenråd och ytterligare 10 andra aktörer i Halland och Själland beviljats projektmedel från Interreg för projektet Land 4 Climate. Projektetet pågår mellan 2024 och 2027.
Målsättningen är att återväta mer torvmark genom att öka kunskap och kompetens bland deltagarna, skapa multifunktionella lösningar som är bra för klimatanpassning, minska utsläppen växthusgaser och gynna biologisk mångfald. Det kommer även att undersökas om solceller kan placeras på återvätt torvmark.
I Land4Climate deltar kommuner, vattenråd, universitet, företag och myndigheter. Genom att utbyta erfarenheter och lära av varandra över landsgränsen är förhoppningen att arbetet med återvätning av organogen jord kan utvecklas snabbare och mer effektivt.
