Illustration av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Solstrålar som strålar ut från en sol i ena hörnet. Illustration av Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

BEDÖMNING: Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med drygt 37 procent mellan 1990 och 2019, vilket främst beror på halverade utsläpp från industrin och utfasningen av fossil uppvärmning. Minskningen har stannat av och skärpta nationella styrmedel behövs, tillsammans med fler verktyg och åtgärder på regional och lokal nivå, för att uppnå en Begränsad klimatpåverkan. De sektorer som släpper ut mest växthusgaser är transporter, jordbruk och industri.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns följande precisering:

  • Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.

Om utsläppsdata

Uppgifterna om utsläpp av växthusgaser är hämtade från den nationella emissionsdatabasen. Den är baserad på Sveriges officiella utsläppsstatistik, som bland annat rapporteras till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen.

Regionala data är inte tillgängliga förrän cirka 18 månader efter utsläppsåret och under hösten 2021, när denna uppföljning genomfördes, var de mest aktuella data för utsläppsåret 2019.

Tillstånd och målbedömning för Begränsad klimatpåverkan

På nationell nivå bedöms att målet inte kommer att nås till år 2050 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Minskningen av växthusgasutsläpp har stannat av

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 procent lägre än år 1990.

År 2019 var de skånska växthusgasutsläppen 5,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med drygt 37 procent åren 1990–2019, vilket främst beror på halverade utsläpp från industrin och utfasningen av fossil uppvärmning. I Sverige har utsläppen under samma period minskat med runt 28 procent. Skånes växthusgasutsläpp domineras av transporter (37 procent), jordbruk (22 procent) och industri (17 procent).

Efter att de årliga utsläppen minskade snabbt under det tidiga 2010-talet har minskningstakten stannat av. Jämfört med 2018 minskade utsläppen 2019 med så lite som 2 procent. Minskningstakten måste flerdubblas de kommande åren för att Skåne ska nå sitt regionala mål om 80 procent lägre växthusgasutsläpp år 2030 jämfört med 1990.

Diagram: Olika sektorers klimatpåverkande utsläpp i Skåne 1990-2019. Källa: nationellaemissionsdatabasen.smhi.se
Utsläpp av klimatpåverkande gaser (1000 ton/år) i Skåne 1990-2019 Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Utsläppen från transporterna måste mer än halveras

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska vara minst 70 procent lägre än år 2010.

År 2019 stod transporter och arbetsmaskiner för 37 procent av Skånes utsläpp. Dessa utsläpp har minskat med 19 procent sedan 2010 , men det är långt kvar till Skånes mål för transportsektorn om 70 procents minskning till 2030. Personbilar utgör den största utsläppsposten (65 procent), följt av tung lastbilstrafik (20 procent) och lätt lastbilstrafik (10 procent).

Diagram: Transportsektorns klimatpåverkande utsläpp i Skåne 1990-2018. Källa: nationellaemissionsdatabasen.smhi.se
Utsläpp av klimatpåverkande gaser från transporter (1000 ton/år) i Skåne 1990-2019; Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Skåningarnas resvanor blir mer hållbara - men förändringen går långsamt

Klimatmål för Skåne till år 2030: Andelen resor som görs med cykel eller gång ska vara minst 30 procent och andelen resor som görs med kollektivtrafik ska vara minst 28 procent av det totala antalet resor i Skåne.

Andelen resor med kollektivtrafik ökade från 15 till 20 procent mellan 2013 och 2018 medan andelen resor med gång och cykel legat stilla på 26 procent. Resandet med gång och cykel måste öka för att nå målet om minst 30 procent år 2030.

Läs mer om skåningarnas resvanor på Region Skånes webbplats.

Andel resor med olika färdsätt i Skåne. Källa: Region Skånes resvaneundersökning
Andelen resor med olika färdsätt i Skåne åren 2013 och 2018 samt målet för fördelningen mellan färdsätten år 2030. Källa: Region Skåne

Vi saknar tillräckligt kraftfulla och långsiktiga styrmedel för ett effektivt klimatarbete

Kraftfulla, långsiktiga styrmedel, huvudsakligen på nationell nivå, behövs inte minst inom infrastrukturplaneringen. Plan- och bygglagen ger inte möjlighet att förhindra eller begränsa utbyggnad enbart av klimatskäl. Länsstyrelsen saknar effektiva verktyg för att påverka kommunernas fysiska planering i klimatsmart riktning.

Lagstödet för att begränsa klimatpåverkan vid tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter är svagt, vilket medfört att praxis inte kunnat skapas. Det är därför relevant att se över lagstiftningen. Det finns även behov av att tidsbegränsa fler tillstånd för att på sikt kunna ompröva verksamheter och därigenom begränsa utsläppen genom att ställa hårdare krav när ny teknik utvecklas och ny kunskap om effekter framkommer.

Kraftfulla, långsiktiga styrmedel, huvudsakligen på nationell nivå, behövs inte minst inom infrastrukturplaneringen.

Länsstyrelsen Skåne

Jordbruket är den näst största utsläppssektorn

År 2019 stod jordbruket för 22 procent av de klimatpåverkande utsläppen i Skåne, framför allt bestående av utsläpp från djurs matsmältning och gödselhantering.

Utsläppen från jordbruket i Skåne har minskat med 10 procent sedan 1990, framför allt mellan åren 1990 och 2010 då djurantal och handelsgödselanvändning minskade. Takten på åtgärdsarbetet måste öka för att ytterligare minska utsläppen från denna sektor.

Det finns inget specifikt mål för jordbrukssektorn, men med hänsyn till att det övergripande målet för Skåne är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 80 procent mellan åren 1990 och 2030 och att utsläppen från jordbrukssektorn enbart har minskat med 10  procent sedan 1990, så måste takten på åtgärdsarbetet öka.

Cirkeldiagram: Olika sektorers klimatpåverkande utsläpp i Skåne år 2019. Källa: nationellaemissionsdatabasen.smhi.se
Olika sektorers andel av utsläpp av växthusgaser i Skåne 2019 Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Utdikade våtmarker läcker stora mängder koldioxid och återvätning av dikade våtmarker är av mycket stor betydelse för att nå målet om Begränsad klimatpåverkan till 2030. I Skåne skulle arbetet med 20 våtmarker påbörjats sommaren 2021, men bidraget drogs in.

Utsläppen från konsumtionen är fortfarande för stora

Konsumtion av importerade produkter och tjänster är en stor utsläppskälla. Det finns behov av insatser för en cirkulär ekonomi, livsmedel med låg klimatpåverkan samt klimatsmarta offentliga inköp.

Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp år 2018 var cirka 90 miljoner ton. Två tredjedelar av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion. Källa: www.naturvardsverket.se
Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är drygt 90 miljoner ton. Två tredjedelar av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser men också i andra länder. Källa: Naturvårdsverket.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.

Ca 60 procent av utsläppen år 2019 kom från hushållens konsumtion och cirka 40 procent från offentlig konsumtion och investeringar, till exempel investeringar i byggnader, maskiner, boskap och värdeföremål. Källa: www.naturvardsverket.se
Utsläpp av växthusgaser förorsakade av svensk konsumtion. Cirka 60 procent av utsläppen kommer från hushållens konsumtion och cirka 40 procent kommer från offentlig konsumtion och investeringar, till exempel investeringar i byggnader, maskiner, boskap och värdeföremål. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser men också i andra länder. Källa: Naturvårdsverket

Omställningen till fossilfria energikällor går för långsamt

Skånes totala energianvändning 2019 var 34 TWh (16 procent lägre än 2005) varav 45 procent var förnybar. Vi är långt ifrån Skånes mål 80 procent förnybar energi år 2030. Däremot bedöms målet om 20 procent lägre energianvändning jämfört med år 2005 vara möjligt att nå om nuvarande utveckling håller i sig.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Energianvändningen i Skåne ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent förnybar energi.

Vindkraft

Upp mot 80 procent av elanvändningen i Skåne är import. Energiomställningen riskerar att bromsas av Skånes kapacitetsbrist och lokala effektbrist. Vindkraften står för mer än hälften av elproduktionen som sker i Skåne (1,6 TWh 2019).

Läs mer om antal vindkraftverk och installerad effekt i Energimyndighetens statistikdatabas. 

Intresset för att anlägga vindkraft i länet ökar och under det senaste året har det genomförts en prövning samt fem samråd om havsbaserad vindkraft (från 300 MWh upp till 1 500 MWh). Fem samråd för landbaserad vindkraft har ägt rum, varav två repoweringprojekt. Det finns även ett ökat intresse för stora solcellsparker. Det är dock oklart hur lagstiftningen hanterar målkonflikter gällande exempelvis byggande på odlingsmark.

I takt med att många svenska vindkraftverk börjar bli gamla och den tekniska utvecklingen går framåt blir det fler och fler som överväger repowering. Många av de tidigaste vindkraftverken är byggda på Sveriges bästa vindlägen. Med ny teknik kan elproduktionen på dessa platser ökas väsentligt på ett resurseffektivt sätt.

Länk till broschyren Lathund – vägen mot tillstånd för re-powering (pdf, Svensk vindkrafts webbplats). 

Biogas

Förslaget om produktionsstöd för biogas ökar sannolikheten för att de planerade biogasanläggningarna realiseras samtidigt som det inte räcker för att förverkliga Skånes fulla biogaspotential. Stödnivåerna behöver justeras för att nå ett nationellt produktionsmål på 10 TWh/år. Under året har en biogasanläggning tillståndsprövats och ett samråd genomförts. 

Nya styrmedel behövs för att öka användningen i nya marknadssegment och fler sektorer. Transportsektorn står idag för cirka 43 procent, varav kollektivtrafiken för cirka 30 procent, av den totala biogasanvändningen i Skåne.

Fakta om biogas och naturgas

Både naturgas och biogas består huvudsakligen av metan.

Naturgas är ett fossilt bränsle, precis som olja och kol. Biogas framställs genom rötning av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa.

Åtgärdsarbete för Begränsad klimatpåverkan i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Klimatsamverkan Skåne

Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Skånes Kommuner samverkar för ett effektivt klimatarbete i Skåne. Fokus under året har bland annat varit effektiva och fossilfria transporter samt forskning, innovation och näringslivsutveckling.

Läs mer på Klimatsamverkan Skånes webbplats.

Klimatklivet

76 ansökningar om sammanlagt 566 miljoner kronor inkom till Länsstyrelsen Skåne det senaste året (oktober 2020 till oktober 2021). De investeringar som färdigställdes i Skåne under 2020 väntas årligen leda till 21 500 ton minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter.

Smart förnybart

Projektet är ett sätt för Länsstyrelsen Skåne att arbeta vidare med elektrifieringsfrågor. Projektet finansieras huvudsakligen av Energimyndigheten och pågår 2020–2022.

Läs mer om Smart förnybart på Länsstyrelsens webbplats.

Skånes Effektkommission

Region Skåne startade i februari 2021 en effektkommission med syfte att samla aktörer för att forma en gemensam röst från Skåne med lösningsorienterade förslag för att skapa rätt förutsättningar för den elektrifiering som krävs för klimatet, hållbar tillväxt och den modernisering vi vill leda till nationell nivå.

Läs mer om Skånes Effektkommission på Region Skånes webbplats.

Elbilslandet Syd

Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne (fram till årsskiftet 2019), Skånes Kommuner, Miljöfordon Sverige, Sustainable Innovation och Malmö stad arbetar med stöd från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) för att öka andelen fossilfria transporter. Projektet pågår 2018-november 2021.

Läs mer om Elbilslandet Syd på projektets webbplats.

Trafikverkets inriktningsunderlag

Länsstyrelsen framför i sitt yttrande att ett starkare ställningstagande för fyrstegsprincipens första och andra steg behövs. Väglagen behöver ändras så att staten kan bygga cykelvägar som inte ligger i direkt anslutning till en allmän väg. Namngivna vägobjekt som inte är pågående behöver omprövas och Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utveckla målorienterade prognoser i syfte att styra mot ett transporteffektivt samhälle.

Regionplan för Skåne

Arbetet med att ta fram en regionplan pågår. Regionplanen kan på sikt bidra till målet Begränsad klimatpåverkan, i synnerhet då konkurrensen om markanvändningen i Skåne är stor. I oktober 2021 är den i granskningsskedet. Behov av förbättrad vägledning har identifierats.

Smart förnybart

Hur kan den förnybara elproduktionen integreras på ett smart sätt i det lokala elsystemet och bidra till att avlasta elnäten? Det försöker projektet Smart Förnybart svara på genom kunskapsuppbyggnad och regionala dialoger mellan relevanta samhällsaktörer.

Elektrifieringen har en nyckelroll i den klimatdrivna energiomställningen. Under kommande år väntas Sveriges produktion av förnybar el byggas ut kraftigt. Samtidigt saknas det ibland utrymme i elnäten att överföra el från en plats till en annan och med en ökad mängd variabel förnybar elproduktion behöver systemet byggas annorlunda.

Målen för projektet Smart förnybart – Regionala dialoger om förnybar el i energisystemen är att:

  • Ta fram en kunskapsbas utifrån litteraturstudier och syntes av aktuell forskning inom förnybar kraftproduktion inklusive tekniska och institutionella förutsättningar.
  • Presentera en fördjupad intressentanalys för aktörer med en betydande roll för robust energiförsörjning, med särskilt fokus på eltillförsel, -distribution och -användning.
  • Underlätta samverkan mellan myndigheter och näringsliv genom att belysa målkonflikter och synergier med dagens energipolitik och skapa en, för branschen och beslutsfattare, likartad problembild kring kapacitetsbrist och behovet av flexibilitetstjänster.
  • Bidra till ökad kunskap hos nyckelaktörer på såväl tjänstemannanivå som beslutsfattare vilket kan åskådliggöras genom exempelvis enkäter eller en enklare plattform för e-learning.
  • Föreslå lämpliga strategier för att framtidssäkra leveranssäkerhet i svenska region- och lokalnät samt identifiera potentiella avvägningar och konsekvenser med olika policyval.

 

Åtgärder på kommunal nivå

Fossilbränslefria kommuner i Skåne 2.0

Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner och sju skånska kommuner arbetar med stöd från ERUF för utfasning av fossila bränslen i kommunorganisationerna. Under 2020 nådde kommunerna i snitt nästan 98 procent fossilfrihet.

Läs mer om projektet Fossilbränslefria kommuner i Skåne 2.0 på Länsstyrelsens webbplats.

Databaserad energistyrning i offentliga byggnader

Inom Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak utvecklas ett processtöd för kommuner gällande energirenovering. Arbetet ingår i Energimyndighetens sektorsstrategier för energieffektivisering (Resurseffektiv bebyggelse).

Övrigt åtgärdsarbete

Skånska kommuner jobbar med en rad åtgärder, bland annat insatser för ett hållbart resande genom förbättrade gång- och cykelvägar och kollektivtrafik. Nedstängningar av busslinjer och hållplatser till följd av COVID19-pandemin gör kommande satsningar ännu viktigare.

Många kommuner arbetar med data för att skapa en översikt och hantera sin energiförbrukning. Ofta används inte datans fulla potential eftersom utmaningarna kopplade till datan är många; tillgång till data saknas, kommunens olika datasystemen pratar inte med varandra och kunskap om datasystemen och nya tekniska lösningar saknas hos vissa viktiga användargrupper på kommunen. Projektet fokuserar därför på fyra initiativ:

  • Arbeta med helhetsfokus när det kommer till drift av byggnader. Underhåll, energieffektivitet och bra inomhusklimat beaktas tillsammans med ekonomi.
  • Etablera databaserade energisystem utifrån kommunernas behov, samt involvera förvaltning, fastighetsadministration, fastighetsansvariga och användare i användningen av lösningarna.
  • Öka kompetensen hos alla som kan vara drivkrafter för energibesparing och bättre användning av byggnaderna.
  • Skapa en möjlighet att övervaka alla kommunens byggnader för att kunna bestämma vilka insatser som är rätt både för den enskilda byggnaden och generellt.

Åtgärder inom näringslivet

Incitament för energieffektivisering

Under året har projektet Incitament för energieffektivisering kontaktat verksamheter gällande deras systematiska energiarbete. Utbildningar om energitillsyn har hållits för kommunernas inspektörer. Projektet, som pågår 2016–2021, finansieras av EU:s nationella regionalfondsprogram och drivs av Energimyndigheten.

Läs mer om arbetet med incitament för energieffektivisering på Länsstyrelsen Skånes webbplats.

Nätverk för energieffektivisering

Länsstyrelsen Skåne och Skånes Kommuner drev 2016-februari 2021, med stöd från Nationella regionalfondstrukturprogrammet via Energimyndigheten, fem nätverk för små och medelstora företag. En energieffektivisering på 14 procent har uppnåtts.

Läs mer i broschyren Energiarbete som ger konkurrenskraft på Länsstyrelsen Skånes webbplats (broschyr som pdf)

Landsbygd

I Länsstyrelsen Skånes regi utförs rådgivning och kurser, med allt mer fokus på klimat, hållbarhet och ökad kolinlagring. Många typer av stöd finns att söka, med syfte att minska klimatpåverkan.

Läs mer om kompetensutveckling och rådgivning till lantbrukare på Länsstyrelsens webbplats.

Hållbara Företagsresor

Länsstyrelsen Skåne och Skånes Kommuner stöttade företag för att uppnå ett mer klimatsmart resande. Mellan 2018 och 2019 minskade utsläppen från affärsresor bland företagen som deltog i projektet med nästan 50 procent. Finansiering från Energimyndigheten.

Läs mer om projektet Hållbara företagsresor på Energimyndighetens webbplats.

Källor och fördjupning

SMHI, Nationella emissionsdatabasen. Nationella emissionsdatabasen

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.