Myllrande våtmarker
MÅL: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
BEDÖMNING: Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de våtmarker vi har så fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning. Klimatförändringar medför därtill ytterligare utmaningar och konkurrensen om mark försvårar våtmarksanläggandet i Skåne. Kontinuitet i arbetet med både återskapande och bevarande är av största vikt för att vända trenden uppåt.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Myllrande våtmarker finns följande preciseringar:
- Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
- Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna.
- Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Myllrande våtmarker - Skåne län
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2030 samt att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. De omfattande utdikningar som gjorts historiskt i Skåne gör att vi, trots de senaste årens satsningar, fortfarande har en mycket lång väg kvar till att uppnå miljömålet. Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har så fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.
Klimatförändringar medför ytterligare utmaningar såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och introduktion av nya invasiva arter. För att vända trenden uppåt krävs långsiktig och kontinuerlig finansiering för både anläggande och bevarande av våtmarker.
De omfattande utdikningar som gjorts historiskt i Skåne gör att vi, trots de senaste årens satsningar, fortfarande har en mycket lång väg kvar till att uppnå miljömålet.
Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter
De senaste årens satsningar har inneburit en avsevärt större budget för våtmarksarbetet i länet, vilket är mycket positivt. Med hjälp av våtmarkssatsningen har Länsstyrelsen Skåne kunnat återskapa stora arealer våtmark med biologisk mångfald som huvudsyfte. Och då Skåne redan har ett väl etablerat arbete med anläggning av våtmarker både bland vattenråd och konsulter har dessa aktörer snabbt kunnat komma in med ansökningar.
Den största utmaningen i Skåne när det gäller återskapande av våtmarker utanför skyddade områden är konkurrensen om mark. I områden där nyanläggning av våtmarker har pågått under flera decennier återstår enbart lägen med stora andra intressen. Vi kan idag inte betala ut intrångsersättning och därmed saknas ett ekonomiskt incitament att anlägga våtmarker på åkermark eller skogsmark som genererar intäkter. På sikt behövs troligen även lagkrav på åtgärder för att kunna nå målet.
Då våtmarksanläggning utanför skyddade områden bygger på frivillighet hos markägarna är information och uppsökande verksamhet avgörande. Det är av största vikt att det finns en kontinuitet och långsiktighet i finansieringen av våtmarksanläggningen för att inte skada förtroendet från markägare.
Under 2021 tillförs 350 miljoner kronor till arbetet för att restaurera, återväta och anlägga våtmarker. Ytterligare 325 miljoner planeras tillföras för 2022 och 100 miljoner för 2023. Våtmarkssatsningen bidrar till bevarande av biologisk mångfald och stärkt grön infrastruktur och kan bidra med många viktiga ekosystemtjänster för samhället, inte minst för att minska klimatpåverkan.
Den största utmaningen i Skåne när det gäller återskapande av våtmarker utanför skyddade områden är konkurrensen om mark.
Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer
Under 2019 har bevarandestatusen för våtmarker bedömts och uppdaterats för Sveriges EU-rapportering enligt art- och habitatdirektivet. Rikkärr, källkärr och högmossar bedöms ha en fortsatt dålig bevarandestatus i kontinentalregionen.
Även bevarandestatusen för groddjur har bedömts och uppdaterats, baserat på inventeringar i Skåne 2013–2018. Bevarandestatusen för klockgroda har försämrats, till icke gynnsam bevarandestatus. Bevarandestatusen för lövgroda har ändrats från god till otillfredsställande. Båda arterna är nu försvunna från många lokaler där de tidigare varit talrika. Främsta orsaken bedöms vara igenväxning och inplantering av fisk.
I projektet Miljö- och floraövervakning i Skåne (Millora) har kärlväxter inventerats 2007–2015 och jämförts med inventeringar från 1987–2005. Våtmarker är en av de vegetationstyper vars arter minskat mest.
Rikkärr är ett samlingsnamn för våra allra artrikaste våtmarker. De är näringsfattiga myrar som är rika på mineraler, vanligtvis kalk. Till rikkärren är en speciell flora och fauna knuten med många hotade arter.
Främmande arter
Skånes problem med invasiva, främmande arter är ett stort potentiellt hot mot den inhemska floran och faunan, inte minst i våtmarker som ofta hyser rödlistade, inhemska arter. I och runt våtmarker är det framför allt skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin som ökat.
Medvetenheten om problemet med invasiva, främmande arter har dock ökat under senare år vilket förbättrar möjligheterna till bekämpning.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Arbetet med att skydda våtmarker går långsamt och under väntetiden försämras statusen för flera lokaler. Länsstyrelsen ser gärna att skydd av våtmarker lyfts i regleringsbrevet och att det avsätts särskilda medel för genomförandearbetet. Det är också av stor vikt att myrskyddsplanen revideras. En del myrar har ett stort behov av hydrologisk restaurering.
Myrskyddsplan för Sverige innehåller landets mest skyddsvärda myrar.
Dikningsföretag och risk för översvämning av omgivande marker omöjliggör restaurering även när myrarna skyddats.
Skånes relativt höga kvävenedfall, dikesrensningar, upphörande av hävd och klimatförändringar bidrar till igenväxning i våra våtmarker. Fortlöpande slåtter eller bete är en förutsättning för många öppna våtmarker. För att bibehålla god status i de hävdberoende våtmarkerna, inte minst rikkärren, krävs långsiktiga lösningar och finansiell kontinuitet till skötsel.
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom jord- och skogsbruket. Skyddszoner kring våtmarker behövs i större utsträckning både inom jord- och skogsbruket och rensning av befintliga diken försvårar åtgärder för att skydda och restaurera våtmarker.
I det skånska kulturlandskapet finns starka kulturmiljövärden knutna till äldre bevattningssystem, så kallade ängavattningar. För att miljömålet ska kunna uppnås med avseende på kulturmiljövärden knutna till våtmarker krävs utvecklad kunskap och samordning i hanteringen av miljöer av denna typ.
Ängavattning är ett bevattningssytem med syfte att höja näringshalten på ängsmark för att öka foderproduktionen. Läs mer om ängavattningar på Länsstyrelsens webbplats.
Åtgärdsarbete för Myllrande våtmarker i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Sedan förra redovisningen har cirka 11 hektar våtmark skyddats som naturreservat, däribland extremrikkärret Vällerödskärret.
Under det senaste året har Länsstyrelsen Skåne anlagt eller hydrologiskt restaurerat 21 hektar våtmark inom skyddade områden med finansiering från våtmarkssatsningen. I flera fall har det handlat om igenläggning eller dämning av diken i skogsmark för att höja vattennivån och återskapa våtmark. Därtill har Länsstyrelsen Skåne röjt och restaurerat 396 hektar högmossar med finansiering från våtmarkssatsningen.
Ytterligare cirka 3 hektar har anlagts med extra bidrag från anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö för åtgärder mot övergödning.
Inom ramarna för Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) har Länsstyrelsen Skåne genomfört skötselåtgärder på 17 rikkärrslokaler. Vissa åtgärder har varit särskilt riktade till att gynna arten stor ögontröst och man har därtill utfört stödinsådd på två lokaler samt nyinsådd på en lokal. Åtgärder för att gynna vadarfåglar på strandängar (skyddsjakt på predatorer och dämning i skonor) har fortsatt. ÅGP-medel har även använts till restaurering/anläggning av tre småvatten för lökgroda och ett för strandpadda.
predator: rovdjur
skonor: sänkor som periodvis är fyllda med saltvatten
Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.
Läs mer om åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsens webbplats.
Stor ögontröst är en ettårig halvparasit på andra växters rötter. Den finns i några kalkfuktängar (ibland kalkkärr) i Skåne och Västergötland och kräver ljusöppna lokaler som lämpligen hävdas med slåtter eller anpassat bete som möjliggör fröproduktion.
SemiAquatic Life (projekt) – återställer och förbättrar bevarandestatusen för groddjur och kräldjur och vatteninsekter i Natura-2000-områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland. I Skåne ingår till exempel Löddeåns mynning, Revingefältet, Limhamns kalkbrott, Falsterbohalvön och Ravlunda skjutfält.
Läs mer om projektet Semiaquatic Life på projektets webbplats
Inom ramarna för Grön Infrastruktur pågår ett arbete med att avgränsa värdetrakter för våtmarker, sumpskogar och småvatten. Materialet beräknas vara klart till årsskiftet och ska fungera som underlag för det fortsatta våtmarksarbetet.
Under 2021 har bekämpning av skunkkalla påbörjats på 90 procent av de ytor där skunkkalla finns i länet, under ledning av Länsstyrelsen Skåne.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Sedan förra redovisningen har kommuner, vattenråd och privata initiativtagare anlagt ytterligare 68 hektar våtmark med finansiering från Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), Lokala våtmarkssatsningen (LONA), Landsbygdsprogrammet (LBP) samt extra anslag för åtgärder mot övergödning.
Flera våtmarkssamordnare finns nu i länet. De arbetar med stora LOVA-projekt som kommer att generera fler våtmarker framöver.
Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.
Läs mer om Landsbygdsprogrammet på Jordbruksverkets webbplats.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
Naturum Vattenriket i Kristianstad kommun har under nu 10 år arbetat med att lyfta kunskapen och värdet av våtmarker och friluftslivet knutet till dessa. Under 2021 har naturum Vattenriket färdigställt första etappen av Vattenriketleden (delfinansierat av LONA). Inom ramarna för Friluftslivets år 2021 har naturumet även satsat extra på att lyfta möjligheterna till friluftsliv i våtmarkerna genom projektet Aktivera Mera Friluftsliv.
Naturum Vattenriket 10 år!
Den 27 november 2010 slog naturum Vattenriket upp dörrarna för första gången. Sedan dess har över en miljon besökare besökt utställningen och varit med på programaktiviteter ute och inne.
Läs mer om firandet av naturum Vattenriket på Vattenrikets webbplats.
Aktivera Mera Friluftsliv
Kristianstads kommun har tilldelats medel av Svenskt Friluftsliv för att under året jobba lite mer fokuserat med friluftsaktiviteter för naturovana.
Projektets syfte är att nå ut till flera naturovana där vistelser och aktiviteter i tätortsnära natur erbjuds för att skapa kännedom, lust, välmående och kunskap om de möjligheter naturen och friluftsliv erbjuder. Fokus är att nå barn och unga i socioekonomiskt svaga områden, deras familjer samt nyanlända.
Läs om Aktivera Mera Friluftsliv på Kristianstads kommuns webbplats.
