Klimatfönster på gammal deponi minskar både utsläpp och skötselbehov

Genom att skapa så kallade ”klimatfönster” på Rögle deponi har Lunds kommun minskat utsläppen av växthusgasen metan från området. Åtgärden har varit ett kostnadseffektivt sätt att få ner utsläppen, och klimatfönstren har även lett till ett minskat skötselbehov av området.

Gamla deponier kan läcka metangas till atmosfären. Eftersom metan är en kraftig växthusgas, är detta ett problem som behöver hanteras. Det finns olika metoder för att minska metanutsläpp från deponier, och Lunds kommun valde att söka klimatklivsstöd för något som kallas ”klimatfönster”.

– Deponin skulle täckas och den läckte mycket metan. Det skulle bli för dyrt med ett system som aktivt samlar in gasen, och i stället valdes en metod med biologisk metanoxidation, berättar energistrategen Markus Paulsson på Lunds kommun.

Klimatfönster kallas de konstruktioner på deponiers yta som minskar deponigasens innehåll av metan och i stället släpper ut koldioxid som har en lägre klimatpåverkan. Detta sker genom att deponigasen leds igenom ett särskilt substrat där metanoxiderande bakterier kan leva och omvandla metangas till koldioxid.

Gräsbevuxen markyta med två ytor som inte är bevuxna.
Klimatfönster 1 och 2. Foto: Stefan Bydén, Melica

– För att få åtgärden på plats krävdes en hel del kommunikation för att alla skulle förstå hur klimatfönstren skulle fungera. Lite justeringar har fått göras i efterhand, berättar Markus.

Den traditionella tekniken för att minska utsläppen är att samla in deponigasen och förbränna den. Denna teknik är dock inte alltid så kostnadseffektiv, framför allt inte på mindre deponier. Klimatfönstren på Rögle deponi uppskattas kunna minska metanutsläppen med minst 65 procent.

– Utsläppsminskningarna är beräknade utifrån tidigare erfarenheter. Vi hoppas på att kunna genomföra mätningar på hur stora utsläppsminskningarna faktiskt blivit. Utöver klimatnyttan har klimatfönstren har även varit positiva ur skötselsynpunkt och sparat en del transporter vid skötseln av grönytan, berättar Markus Paulsson.


Reportaget ovan är en del i en serie om Klimatklivet. Du kan läsa alla artiklarna under Reportage: Klimatklivet.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Klimatinvesteringsstöd på Länsstyrelsen Skånes webbplats.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.