Generationsmålet
MÅL: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
BEDÖMNING: Med mindre än tio år kvar till år 2030 är möjligheten att nå generationsmålet liten. Andelen förnybar energi ökar visserligen något men förändringstakten har saktat ner. Utvecklingen för den biologiska mångfalden är negativ, främst på grund av markanvändningen som lett till att miljöer som gynnar den biologiska mångfalden endast finns kvar som små isolerade fragment i landskapet.
De motverkande åtgärder vi gör är för få och räcker inte för att vända utvecklingen. Varje år minskar arealen högklassig jordbruksmark på grund av exploatering och konkurrensen om mark är hård. I speciellt de sydvästra delarna av länet finns det mycket lite natur som är tillgänglig för friluftslivet. Inom flera områden kommer klimatförändringar förvärra situationen ytterligare. Fiskbestånden har redan minskat drastiskt.
Vi är idag långt ifrån den omfattande samhällsomställningen som krävs. Ju fortare omställningen behöver gå, desto oftare kommer vi att ställas inför situationer med konflikter mellan olika mål.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För Generationsmålet finns följande preciseringar:
- Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
- Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
- Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
- Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
- En god hushållning sker med naturresurserna.
- Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
- Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.
Inriktningen för samhällsomställningen
Expansiv region
Länets befolkning ökar med omkring 1 procent per år samtidigt som det råder bostadsbrist.
Tätortsexpansion och infrastrukturutbyggnad, framförallt i de västra delarna av länet och runt större städer och samhällen, har lett till stor konkurrens om mark.
Drygt hälften av de nya bostäderna i Skåne förväntas tillkomma genom förtätning av befintlig bebyggelse, resten byggs på tidigare oexploaterad mark.
Det är svårt få fram tillräckligt med ballastmaterial för länets behov, inklusive till bygget av den nya fyrspåriga järnvägen mellan Lund och Malmö. Vi har också en låg grad av självförsörjning av el och kapacitetsbrist i elnätet. Effektbristen kan på kort sikt bromsa utvecklingen mot en ökad elektrifiering av industri- och transportsektorn som är en viktig del av klimatomställningen.
Den goda jorden
Den skånska åkermarken är i världsklass och präglar landskapet. I den goda jordmånen, det gynnsamma klimatet och den långa växtsäsongen växer en betydande del av Sveriges totala skörd av livsmedel. Här finns ungefär 16 procent av Sveriges jordbruksmark och länet består till nästan hälften av åker- och betesmark. Hela livsmedelssektorn spelar en nyckelroll för utvecklingen i Skåne. Det är en utmaning att bibehålla en konkurrenskraftig och robust livsmedelskedja där produktionen kan öka utan att klimatet, allmänna vattentillgångar eller den biologiska mångfalden påverkas negativt.
Under åren 2006–2020 exploaterades 2 200 hektar jordbruksmark i Skåne och kan därmed aldrig mer användas för livsmedelsproduktion. En tredjedel av denna areal exploaterades i Helsingborgs, Kristianstads, Malmö och Lunds kommuner. Sett till andelen exploaterad jordbruksmark i förhållande till tillgänglig jordbruksmark per kommun var exploateringen mest omfattande i Malmö och Burlövs kommuner under denna 15-årsperiod.
Att skydda den skånska jordbruksmarken är en nationell angelägenhet. Om vi ska ha en hållbar livsmedelsförsörjning i Sverige behöver Skånes jordbruksmark säkras som produktionsresurs. Jordbruksmarken står idag för 50 procent av värdet av svensk livsmedelsproduktion och 80 procent av dryckesproduktionen. Dess värde för olika ekosystemtjänster är också stort – inte minst markens förmåga att buffra stora vattenflöden vid kraftiga regn och lagra in kol i ett förändrat klimat.
Skåne – sista utposten för hotade arter
Skåne är Sveriges artrikaste landskap men här finns också flest hotade arter i landet. I takt med att artvariationen minskar, sjunker också naturens förmåga att bidra med livsviktiga ekosystemtjänster som rent vatten och naturupplevelser. Skåne är ett av de län som fått extra uppdrag i pollineringsuppdraget för att genomföra åtgärder i områden som är viktiga för att bevara vildbin.
Markanvändningen står för den största negativa påverkan på den biologiska mångfalden. Exploateringen av mark, det storskaliga, rationella jordbruket och kalhuggning av skog har lett till att miljöer som gynnar den biologiska mångfalden endast finns kvar som små isolerade fragment i landskapet, dessutom avskärmade av spridningsbarriärer som bebyggelse, vägar och järnvägar.
Enbart 3,9 procent av landytan är strikt naturskyddad i form av naturreservat och nationalparker. Ytterligare mark, cirka 10 procent, har ett viss skydd från exploatering genom exempelvis Natura 2000 och strandskydd. Dessa naturskyddade områden innehåller ofta även viktiga frilufts- och kulturmiljövärden.
Förlusten av biologisk mångfald ökar snabbt. Våra insatser i mindre och geografiskt spridda projekt räcker inte för att vända utvecklingen.
Alla aktörer i länet måste ta hänsyn till arter och biotoper i sin planering och vi behöver skapa sammanhängande stråk i landskapet som underlättar för arternas naturliga spridning, både i vatten och på land. Dessa grönblå stråk behövs mest där landskapet idag är hårt nyttjat och kan också bli en tillgång för friluftslivet. Arealen tillgänglig natur för rörligt friluftsliv i de västra och sydvästra delarna av länet är lägst i landet.
Läs om arbetet med att utveckla friluftslivet i Handlingsplan för Skånes friluftsliv 2018-2021.
Läs om hur vi kan bevara och förvalta den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster i Skånes Handlingsplan för grön infrastruktur.
Kollaps i fiskbeståndet
Påverkan av klimatförändringar, miljögifter, fiske och ökat antal predatorer som säl och skarv gör att vi idag ser ett sviktande fiskbestånd. Fisket i Skåne har anpassats till nedgången och minskat dramatiskt under de senaste tio åren. Det är oroande att detta inte verkar ge någon effekt. I Öresund har sill och torskkvoter minskat kraftigt och under år 2022 kommer yrkesfiske efter torsk vara förbjuden.
Det finns en god samverkan mellan länsstyrelser, regioner och kommuner för att rädda kvar ett fiske i Östersjöns hamnar. Inom ramen för ekosystembaserad hållbar fiskförvaltning finns stöd för utveckling av hållbart vattenbruk, till vård och skydd av havsmiljön samt hållbara investeringar i fisket. Men utmaningarna är stora när bestånden viker.
Vad påverkar torskens reproduktion?
Mängden lekmogen torsk är en av de viktigaste faktorerna för hur stora kommande årskullar kommer att bli. Parametern biomassa visar dock inte hur mycket stor torsk som finns.
För de krympande torskbestånden i Östersjön, har även andelen av stor torsk minskat. Detta bidrar till ytterligare försämringar för bestånden. Stora torskhonor är väldigt viktiga för bestånden då de vet hur man överlever och vet hur man fortplantar sig och samtidigt har de väldigt många och livskraftiga ägg.
Utöver mängden lekmogen torsk och andelen stor torsk, är det även avgörande att det finns tillräckligt stora volymer av syrerikt djupvatten där torskens ägg ska flyta i väntan på att kläckas.
Dessa faktorer påverkar reproduktionen, men för beståndets tillväxt krävs sedan att det finns tillräckligt med bra mat för torsken i sina olika livsstadier samt att fisketryck och annan mänsklig påverkan, kombinerat med predationstrycket från andra arter än människan, är på nivåer som tillåter tillräckligt mycket torsk att växa upp och själva bli lekmogna.
Klimatförändringen påverkar allt
Den sjätte IPCC-rapporten är tydlig. Den globala medeltemperaturen kommer att fortsätta att öka åtminstone till mitten av 2000-talet i samtliga utsläppsscenarier som har beaktats i rapporten. Hela samhället måste anpassas till det nya klimatet med mer extremväder vilket vi i Skåne redan drabbats av vid ett flertal tillfällen.
Landsänkning, stigande hav och kraftiga regn är orostecken för den skånska kusten, urholkningen av våra sandstränder kommer intensifieras. Den varma sommaren 2018 gav oss en föraning om hur sårbart jordbruket är vid långvarig torka och vi måste säkra tillgången på vatten, både för att kunna producera livsmedel och ha tillgång till dricksvatten vars kvalitet försämras av kraftig nederbörd och höga temperaturer.
Flera av våra redan stressade ekosystem påverkas negativt av högre temperaturer. Skåne utgör inkörsport för invasiva främmande arter från kontinenten. I ett varmare klimat kan vi förvänta oss ökad och snabbare utbredning av dessa arter som redan idag utgör ett stort hot mot den biologiska mångfalden. För att minska förekomsten av kusterosion och återskapa utarmade livsmiljöer för fiskproduktion pågår olika projekt att återplantera ålgräsängar längs med den skånska kusten.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Samverkan i hela samhället
För att nå generationsmålet krävs en snabb och genomgripande samhällsomställning som inte är möjlig om inte åtgärder och beslut förankras och får acceptans i samhället. I Länsstyrelsen Skånes nya åtgärdsprogram för miljömålen tar vi sikte på 2030 med fokus på hållbar utveckling i ett brett perspektiv.
Agenda 2030 ger ett ramverk i arbetet framåt och på lång sikt finns det inga målkonflikter i frågan om behovet av en snabb samhällsomställning och behovet av att skydda människor, djur, natur och kultur utifrån ett hållbarhetsperspektiv. På kort sikt finns det risk för krockar.
Vi ser det i planprocessen kring den nya höghastighetsbanan mellan Hässleholm och Lund, där behovet av hållbara transporter i framtiden vägs mot skyddet av jordbruksmark och intrång i natur- och kulturmiljöer. Detsamma gäller energiomställningen. Storskaliga solcellsanläggningar är nödvändiga men förändrar natur- och kulturlandskapet, påverkar livsmedelsförsörjningen och utgör barriärer för vilt och allmänhet. En bred ansats där alla perspektiv är med är oerhört viktig i förändringsarbetet, inte minst för att undvika konflikter i samhället som i värsta fall kan skapa ett motstånd till förändringar.
Ohållbar konsumtion och resursanvändning
En omställning till cirkulär ekonomi är absolut nödvändig om vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Det behövs insatser som stimulerar såväl hållbar produktion, hållbara produkter som hållbar konsumtion så att en resurseffektiv, giftfri, cirkulär och biobaserad ekonomi kan utvecklas.
Det gäller inte bara vår import, där 57 procent av utsläppen från de svenska hushållens konsumtion uppstår i andra länder. Det gäller även hur vi hanterar resurser vid infrastrukturinvesteringar, ger incitament till hållbar produktion och konsumtion av livsmedel, reglerar byggandet, arbetar med energieffektivisering, med mera.
I byggintensiva Skåne är inte materialförsörjningen ändamålsenlig. Till skillnad från de flesta andra län finns det få täkter i förhållande till producerad mängd krossberg. Samtidigt förväntas ett ökande behov av ballast. Hanteringen av bygg- och rivningsavfall samt överskottsmassor sker alltför ofta i en linjär process med ineffektiva transporter, ett stort uttag av ballast, dumpning av massor och platsbrist i deponier som följd.
Vad är Cirkulär ekonomi?
En cirkulär ekonomi är ett verktyg för att minska samhällets resursanvändning och den miljöpåverkan som följer av denna. Cirkulär ekonomi brukar beskrivas utifrån en biologisk och en teknisk materialcykel. Genom ett mer resurseffektivt nyttjande av materialen i respektive cykel kan deras livslängd och ekonomiska värde öka, samtidigt som uttaget av ny råvara och deponeringen av avfall minskar.
Läs mer om Cirkulär ekonomi:
Åtgärdsarbete för Generationsmålet i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart
Under 2020 påbörjade Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen Skåne en översyn av Riksintressen för kulturmiljövården för att få uppdaterade riksintresseområden och förtydliga varför dessa är riksintressanta. Den första etappen Skogsbygd är klar.
Länsstyrelsen Skåne arbetar intensivt med den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP) och har med ekonomiskt bidrag från Havs- och vattenmyndigheten sammanställt kunskapsunderlag för åtta kvarnmiljöer i prövningsgruppen för Rönne å som tidigare saknade kulturmiljöunderlag.
Tillsammans med Lunds universitet genomför Länsstyrelsen Skåne en kartläggning av submarina stenålderslämningar längs Skånes kustområden i Östersjön, Öresund och Kattegatt, som bland annat ska resultera i förslag på fortsatta strategier utifrån ett samlat natur- och kulturmiljöperspektiv.
Länsstyrelsen Skåne har beslutat att Friluftsmuseet Kulturens Östarp ska bli kulturreservat, det andra i Skåne. Syftet är att bevara och utveckla den kulturhistoriska miljön, det biologiska kulturarvet samt de hävdgynnade värdena, med utgångspunkt i områdets agrara bakgrund.
Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften
Prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Den 25 juni 2020 tog regeringen beslut om prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft.
Kulturens Östarp är ett unikt friluftsmuseum som kan vara världens äldsta i sitt slag. Ute på den skånska landsbygden skapade grundaren Georg Karlin ett levande museum i sin rätta miljö med gårdsbebyggelse, åkrar, ängar och betesmarker.
– Det är väldigt roligt att Kulturens Östarp blir kulturreservat. Förhoppningsvis innebär det att fler får lättare att hitta till Östarp eftersom det blir en del av ett större nätverk, Sveriges kulturreservat, säger Gustav Olsson, museichef på Kulturen.
Läs mer om det nya kulturreservatet i nyheten på Länsstyrelsen Skånes webbplats.
Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen
Länsstyrelsen Skåne arbetar strategiskt med vatteneffektivisering inom miljöfarliga verksamheter. En ökad medvetenhet och kunskap bland allmänheten om vattenbrist, samt varsamhet med dricksvattnet är synbara effekter.
Länsstyrelsen Skåne bedriver sedan 2012 ett länsövergripande tillsynsprojekt enligt lagen om allmänna vattentjänster. Arbetet sker i bred dialog med kommunerna och har bidragit till VA-utbyggnad, vattenskydd och lokala dagvattenåtgärder.
Länsstyrelsen Skåne har genomfört scenarioanalyser och fallstudier inom projekt Klimatsmarta masstransporter för att visa på behovet av masslogistikcentraler (MLC) för cirkulärt omhändertagande av överskottsmassor. Vidare har Länsstyrelsen påbörjat en revidering av den regionala materialförsörjningsplanen för att visa på behovet av en ökad materialåtervinning och hushållning av högkvalitativt ballast i länet.
Hållbar Utveckling Skåne har tillsammans med Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne påbörjat ett förstudiearbete för att ta fram en regional handlingsplan för cirkulär ekonomi.
Majoriteten av de skånska kommunerna arbetar strategiskt för en giftfri vardag och med att fasa ut särskilt farliga ämnen inom byggande och renovering. Exempel på åtgärder är framtagande av kemikalieplaner och särskilda krav vid upphandlingar och nybyggnation.
Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt
Länsstyrelsen Skåne har arbetat fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2021-2025, som utgår från Agenda 2030. Åtgärderna ska utföras tillsammans med bland annat Region Skåne, Hållbar Utveckling Skåne och kommunerna. Hållbar konsumtion och produktion är ett av de prioriterade områdena.
De skånska kommunerna arbetar framgångsrikt för att öka andelen miljöbra mat i verksamheten. Vegetariska, ekologiska eller närproducerade livsmedel serveras i allt högre grad
Kommunerna och Region Skåne arbetar aktivt med att minska matsvinnet inom den offentliga verksamheten. Strategisk planering, matsvinnsmätningar och informationskampanjer är viktiga åtgärder. Vissa skolor och förskolor har på kort tid halverat matsvinnet.
Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas
Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) har, i samarbete med Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne, sammanställt Miljöhälsorapporten om barn i Skåne som beskriver skånska barns hälsa och miljöexponering. Rapporten visar att allt fler barn i Skåne störs av buller. Mindre än hälften av barnen i Skåne vistas varje dag i grönområden. Barn oroar sig också för klimatförändringar.
Miljöhälsoenkäten för barn 2019 (BMHE 19) är en del i ett nationellt uppföljningsarbete av miljöns inverkan på hälsan. Enkäten innehåller frågor om hälsa och miljö, med syfte att övervaka den svenska befolkningens miljöexponeringar och miljörelaterade ohälsa.
Barnmiljöhälsorapport Skåne 2021 baseras på hur vårdnadshavare i Skåne med barn i åldersgrupperna 6-10 månader, 4 år samt 12 år svarat på frågorna i BMHE 19. Syftet med denna regionala rapport är att spegla situationen för barnen i Skåne och även möjliggöra jämförelser med de angränsande länen Blekinge och Kronoberg samt storstadslänen Västra Götaland och Stockholms län. I de fall data finns tillgänglig görs även jämförelse över tid baserat på data från föregående miljöhälsoenkät för barn (BMHE 11).
Länk till Barnmiljöhälsorapport 2021 Skåne (pdf på Södra sjukvårdsregionens webbplats).
Söderåsens nationalpark och Kullabergs naturreservat har certifierats enligt Europarc, som arbetar för att främja miljöskyddet och skapa en hållbar turism tillsammans med lokalsamhället.
Länsstyrelsen Skåne har påbörjat arbetet med att ta fram en tillgänglighetsstrategi för skyddade områden och på Kullaberg har en tillgänglighetsanpassad led anlagts.
”European Charter for Sustainable Tourism” är en certifiering för naturområden som främjas och utvecklas av Europarc Federation och garanterar engagemang och samarbete med myndigheter, lokala företag och representanter från turistnäringen för att främja miljöskyddet och en hållbar turism.
Läs om certifieringen av Söderåsens nationalpark på Sveriges nationalparkers webbplats.
Läs om certifieringen av Kullabergs naturreservat på Kullabergs naturreservats webbplats.
