Frisk luft
MÅL: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
BEDÖMNING: Flera av preciseringarna är nära att nås. Klimatsatsningar leder ofta till en renare luft, men sänkta kvävedioxidhalter leder även till att marknära ozon bryts ner långsammare. Åtgärder för att förhindra bildandet av marknära ozon behövs. Luftföroreningar har i många fall sitt ursprung i utsläpp utomlands, samtidigt som utsläpp från Sverige i sin tur hamnar i andra länder. Internationella samarbeten och överenskommelser om minskade utsläpp behövs för att komma tillrätta med denna problematik.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Frisk luft finns följande preciseringar:
- Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
- Bens(a)pyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.
- Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
- Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde.
- Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
- Partiklar (PM10) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
- Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde.
- Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september.
- Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).
- Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år.
Tillstånd och målbedömning för Frisk luft i Skåne län
Länsstyrelsen bedömer inte att målet kommer nås till 2030 med befintliga styrmedel och åtgärder. Minskningar som observeras under året följer tidigare trender av minskande halter för flera av målets preciseringar, men för marknära ozon och ozonindex förekommer fortsatta överskridanden utan tecken på minskning.
Om luftdata
Uppgifterna om halterna av olika ämnen i luft är hämtade från Skånes luftvårdsförbund och SMHI. Bedömningen gjordes hösten 2021, men är baserad på data från 2020.
Om datavärdskap för luftkvalitet
SMHI är nationell datavärd för luftkvalitetsdata. Detta innebär att SMHI lagrar, sammanställer och tillgängliggör vi svenska luftmiljödata från exempelvis kommuner, myndigheter och luftvårdsförbund.
Läs mer om halter i luft, nederbörd och mossa på SMHI:s webbplats.
Om Skånes luftvårdsförbund
Skånes Luftvårdsförbund är en ideell förening som sedan bildandet år 1987 bedriver övervakning av luftkvaliteten i Skåne. Förbundets medlemmar representerar både privat och offentlig sektor i länet och består av representanter från industrin, kommunerna, Region Skåne, skogs- och lantbruksorganisationer med flera. Länk till Luftvårdsförbundets webbplats.
Luft är en komplex fråga
Halterna av kvävedioxid i luft används ibland som ett generellt mått på luftkvalitet och för dessa observeras minskningar på alla mätstationer i länet jämfört med föregående år. Hur väl dessa haltminskningar avspeglar det generella tillståndet kan ifrågasättas dels då motsvarande minskning inte observeras lika tydligt i lufthalter av partiklar. Framförallt är det för PM10 som minskade lufthalter är svåra att härleda, då det på sina håll förekommit ökade halter av dessa partiklar jämfört med föregående år.
Ett annat skäl att ifrågasätta kvävedioxidhalter som mått på luftkvalitet är att dessa ämnen reagerar med och bryter ner ozon. De högsta halterna av marknära ozon observeras därför i områden med låga kvävedioxidhalter, där bakgrundshaltmätningar utförs. Utan riktade åtgärder mot källorna till bildandet av marknära ozon så kommer preciseringarna för marknära ozon och ozonindex inte att kunna nås till 2030.
2020 har varit ett ovanligt år på många sätt och pandemin har bland annat haft en stor påverkan på befolkningens resmönster. För Malmö noteras exempelvis minskningar i trafikflöden, vilka i sin tur har inneburit minskade utsläpp från trafiksektorn i staden. Hur mycket av årets minskade halter av luftföroreningar som kan tillskrivas pågående samhällsomställningar respektive den pågående pandemin är därför svårt att avgöra.
Skärpta riktlinjer
Under hösten 2021 uppdaterade WHO sina globala riktlinjer för luftkvalitet och med dessa tillkom flera skärpningar för hur höga halter av luftföroreningar som anses acceptabla att exponeras för. WHO:s tidigare riktlinjer från 2006 har utgjort ett viktigt underlag för de miljökvalitetsnormer och miljömål som vi förhåller oss till idag och de nya riktlinjerna kan därför leda till ambitionshöjningar.
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk.
Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.
Bensen, bensapyren, butadien och formaldehyd
Halterna av dessa föroreningar understiger utsatta utvärderingströsklar och mätningar utförs därför endast i begränsad omfattning.För bensen utfördes exempelvis lufthaltmätningar år 2017 i 32 av länets kommuner. Halterna i länets kommuner varierade mellan 0,4 och 0,8 mikrogram per kubikmeter (µg/m³) och preciseringen innebär att halten av bensen inte överstiger 1 µg/m³ luft beräknat som ett årsmedelvärde.
Ett annat exempel är bensapyren där mätningar av urbana bakgrundshalter år 2018 visade på halter mellan 0,03 och 0,05 nanogram per kubikmeter (ng/m3) på sex platser i länet. Preciseringen för denna förorening innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,1 ng/m3 luft beräknat som ett årsmedelvärde.
Partiklar (PM2,5)
Årsmedelvärdet för PM2,5 understiger miljömålspreciseringen på 10 µg/m³ vid samtliga mätstationer. Minskning av partikelhalter mellan år 2019 och 2020 observerades både i trafikerade områden, i urban bakgrund och i den regionala bakgrundsstationen Hallahus.
Uttryckt som en 90-percentil så ligger dygnsmedelvärdet under miljömålspreciseringen på 10 μg/m3 i samtliga av länets mätstationer.
Partiklar (PM10)
Halterna av PM10 är fortsatt lägre än föregående år vid flera av länets mätstationer. Minskningen som kan observeras mellan 2019 och 2020 innebär bland annat att Rådhuset i Malmö, Trollebergsvägen i Lund och Drottninggatan i Helsingborg, vilka tidigare överskridit preciseringen på 15 µg/m³ som årsmedelvärde, numera är platser som uppfyller denna precisering av miljömålet. Lufthalterna sjönk även vid Dalaplan i Malmö, där gränsen för preciseringen som årsmedelvärde numera tangeras, medan ökade halter har observerats i Landskrona och Trelleborg, med högst uppmätta halter i Trelleborg.
För Hamngatan i Trelleborg kunde även ett överskridande av 30 µg/m³ uppmätt som dygnsmedelvärde konstateras vid 66 olika mättillfällen under året. Den största utsläppskällan av PM10-partiklar i Trelleborgs kommun är småskalig uppvärmning, vilken står för 39 procent av utsläppen. Andra viktiga utsläppskällor i kommunen är vägtrafiken, arbetsmaskiner och sjöfarten.
Fakta om partiklar i luft
I stadsluft mäts halten av partiklar som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer (µm) i diameter, även kallade PM2,5 respektive PM10. När dessa partiklar andas in kan de nå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och lång sikt.
Korttidsexponering för relativt höga halter kan orsaka andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar samt förtida dödsfall. Långtidsexponering för redan låga halter av partiklar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa, såsom astma och försämrad lungutveckling.
Partiklar uppstår såväl naturligt (havsvågor och ökendamm) som på grund av mänsklig aktivitet (vedeldning, industriprocesser och dubbdäcksslitage).
Marknära ozon
Av mätdata från 2020 års lufthalter av marknära ozon framgår att exponering av dessa föroreningar är ett utbrett problem i hela länet, oavsett om man befinner sig i tätort eller landsbygd. Vid samtliga mätstationer förekom dagar med överskridanden av miljömålspreciseringen på 80 µg/m³ som timmedelvärde. Högst halter observerades på de regionala och urbana bakgrundsplatserna. Förklaringen till detta är förmodligen att dessa platser även har låga halter av kvävedioxid och att nedbrytningen av ozon är därmed långsam.
Fakta om marknära ozon
Nära marken bildas ozon genom reaktioner mellan solljus och luftföroreningar som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Ozon finns även naturligt i luften. Kväveoxider kommer främst från fordonstrafiken, produktion av energi och värme samt från vissa industriprocesser. Flyktiga organiska ämnen frigörs från växtlighet samt från till exempel lösningsmedel vid målning och ytbehandling, från spolarvätska, tändvätska eller vedeldning.
Exponering för ozon kan leda till effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker samt en påverkan på dödligheten. Skogen och växande gröda kan skadas av ozon redan vid de låga halter som normalt förekommer i opåverkad miljö. Ozon bidrar till växthuseffekten dels indirekt genom att minska skogens upptag av koldioxid med cirka 10 procent, dels direkt eftersom ozon i sig är en klimatgas.
Ozonindex
Preciseringen för ozon och växtlighet (10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme som ett AOT40-värde under april-september) överskreds vid samtliga mätplatser i Skåne län under 2020.
Kvävedioxid
Allmänt pekar mätningarna som utförs i länets urbana bakgrund och gaturum på minskade lufthalter av kvävedioxider under de senaste 10 åren. Detta gäller även för Malmö där denna nedåtgående trend är tydlig. I Malmö förekommer däremot länets enda överskridande av miljömålspreciseringen av årsmedelvärdet för kvävedioxider på 20 μg/m³, där man på Dalaplan når lufthalter med årsmedelvärde av 22 μg/m³.
För kvävedioxid finns även en precisering för lufthalterna uttryckt som 98-percentilt timmedelvärde på 60 μg/m³, vilket Dalaplan klarar med lufthalter på 58 μg/m³.
Fakta om kväveoxider i luft
Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor. Kväveoxider är samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas då luftens syre och kväve reagerar vid höga temperaturer. Eftersom det krävs höga temperaturer för att bilda kväveoxider, sker de största utsläppen vid förbränningsprocesser. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter, men även energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart ger betydande bidrag av kväveoxider. Tillsammans med organiska föreningar och solljus medverkar kväveoxider till bildandet av marknära ozon. Nedfall av kväveföroreningar, både kväveoxider och ammoniak, leder till försurning och övergödning av mark och vatten.
Åtgärdsarbete för Frisk luft i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Mycket av den förbättring som sker av luftkvaliteten beror på åtgärder inom klimatområdet. Synergin mellan dessa miljöaspekter är tydlig då många luftföroreningar härstammar från samhällets förbränning av fossila bränslen. Fler exempel på åtgärder ges därför under uppföljningen för miljömålet Begränsad klimatpåverkan.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Klimatsamverkan Skåne
Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Skånes Kommuner samverkar för ett effektivt klimatarbete i Skåne. Fokus under året har bland annat varit effektiva och fossilfria transporter samt forskning, innovation och näringslivsutveckling.
Läs mer på Klimatsamverkan Skånes webbplats.
Klimatklivet
76 ansökningar om sammanlagt 566 miljoner kronor inkom till Länsstyrelsen Skåne det senaste året.
Elbilslandet Syd
Region Skåne, Skånes Kommuner, Miljöfordon Sverige, Sustainable Innovation och Malmö stad arbetar med stöd från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) för att öka andelen fossilfria transporter. Projektet pågår 2018-november 2021.
Åtgärder på kommunal nivå
Fossilbränslefria kommuner i Skåne 2.0
Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner och sju skånska kommuner arbetar med stöd från Energimyndigheten och ERUF för utfasning av fossila bränslen i kommunorganisationerna. Under 2020 nådde kommunerna i snitt nästan 98 procent fossilfrihet.
Läs mer om Fossilbränslefria kommuner i Skåne 2.0 på Länsstyrelsens webbplats.
Åtgärder inom näringslivet
Incitament för energieffektivisering
Under året har projektet Incitament för energieffektivisering kontaktat verksamheter gällande deras systematiska energiarbete. Utbildningar om energitillsyn har hållits för kommunernas inspektörer. Projektet, som pågår 2016–2021, finansieras av EU:s nationella regionalfondsprogram och drivs av Energimyndigheten.
Läs mer om incitament för energieffektivisering på Länsstyrelsens webbplats.
Nätverk för energieffektivisering
Länsstyrelsen Skåne och Skånes Kommuner drev 2016-februari 2021 med stöd från Nationella regionalfondstrukturprogrammet via Energimyndigheten fem nätverk för små och medelstora företag. En energieffektivisering på 14 procent har uppnåtts.
Källor och fördjupning
SMHI, Datavärd luft. Ladda ner data från SMHI:s datavärdskapssidor.
