Ett rikt odlingslandskap
MÅL: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
BEDÖMNING: Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering inom jordbruket och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat, liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Rådgivning till lantbrukare och investeringar på landsbygden kan ge mer lönsamma företag och ett mer hållbart nyttjande av jordbruksmarken. Detta leder i förlängningen till att landskapet hålls öppet och ökar den biologiska mångfalden.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ett rikt odlingslandskap finns följande preciseringar:
- Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.
- Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.
- Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.
- Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.
Tillstånd och målbedömning för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län
Målet Ett rikt odlingslandskap bedöms inte nås till 2030 och trenden för utvecklingen i miljön är fortsatt negativ.
Landskapet blir alltmer homogent, med liten variation av småbiotoper och strukturer. Förlusten av den biologiska mångfalden är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som råder nu. Arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet.
Trenden går mot färre men större lantbruksenheter. Det leder till ett mer homogent landskap, vilket i sin tur missgynnar biologisk mångfald. Den fortgående exploateringen av åkermark utgör ett annat hot mot säkerställd livsmedelsproduktion, öppet landskap och biologisk mångfald. Även minskningen av antalet betande djur är ett hot mot många arter då deras livsmiljöer minskar.
Förlusten av den biologiska mångfalden är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som råder nu. Arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet.
Sedan 1975 har antalet företag i Skåne med nötkreatur minskat med 84 procent och antalet nötkreatur med 32 procent. Det innebär dels att företagen blir större, men även att de finns på färre platser än tidigare. Följden blir att betesmarker överges i vissa delar av länet, medan det i andra delar av länet kan vara brist på marker. I genomsnitt har antalet nötkreatur per företag sedan 1975 mer än fyrfaldigats, från 27 till 116 djur per företag.
Källa: Jordbrukets utveckling - Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)
Hållbart lantbruk
Det finns ett stort intresse för integrerat växtskydd hos lantbrukare. Detta kan leda till att den biologiska mångfalden i odlingslandskapet ökar. Viktig forskning om hur lantbruket ska göras mer hållbart vid framtida klimatförändringar pågår.
Det är i odlingslandskapets gräsmarker som flest hotade arter och naturtyper finns. Hävdade marker försvinner och vissa av de kvarvarande markerna har inte tillräcklig skötsel. Antalet jordbruksföretag minskar och lantbruksenheterna blir större.
Under lång tid har antalet fjärilar och fåglar i odlingslandskapet minskat, på grund av att odlingslandskapet blir alltmer homogent, vilket ger minskat livsutrymme för många arter.
Utarmning och utdöende rapport från SLU Artdatabanken (på Världsnaturfonden WWF:s webbplats)
Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.
Genom våtmarkssatsningen har fler våtmarker anlagts och restaurerats. Detta arbete måste fortsätta för att säkra landskapets vattenhållande och behålla livsmiljön för de arter som är beroende av dessa miljöer.
Främmande arter och genotyper
Länsstyrelsen Skåne ser att utbredningen av invasiva arter ökar. Det finns även ett ökande problem med att arter som tidigare inte varit invasiva nu börjar bete sig invasivt. Detta kan på sikt orsaka försämrade ekosystemstjänster och leda till ökad igenväxning. Mer resurser och samarbete mellan myndigheter och övriga aktörer krävs för att hejda utvecklingen.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Traditionella bebyggelsemiljöer och kulturlandskap
I Skåne finns stora kulturhistoriska värden knutna till odlingslandskapet. Det moderna jordbruket har dock inneburit att värdena successivt utarmats samt att de traditionella bebyggelsemiljöerna förändrats. Avstyckning av gårdar och förändrad foderhantering leder till att allt fler av jordbrukets ekonomibyggnader på sikt riskerar att förfalla eller rivas. Tillgängliga stöd är otillräckliga för att minska den negativa trenden.
Intresset för kompetensutveckling inom Ett rikt odlingslandskap har varierat beroende på ämnesområde. För aktiviteter om biologisk mångfald i åkermark och jordhälsa har deltagandet minskat under det senaste året. Anledningen kan vara en ökad oro för framtiden. Intresset är fortsatt högt inom till exempel byggnadsvård, ängsslåtter och annat som rör natur- och kulturlandskapsvärden.
Friluftsliv
Den minskade arealen betesmarker och slåtterängar är negativ för friluftslivet då naturbetesmarker är viktiga rekreationsområden. Fler människor har hittat ut i naturen de senaste åren, vilket kan leda till en ökad förståelse för natur och kulturvärden i odlingslandskapet och en vilja att behålla det öppet.
Åtgärdsarbete för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Länsstyrelsen Skåne har under 2021/2022 anordnat kurser och riktad rådgivning till lantbrukare och hästföretagare i ämnet jordhälsa.
Forskning, som undersöker hur en god jordhälsa kan användas som försäkring vid framtida klimatförändringar, pågår och det finns ett intresse från lantbrukare av att ta del av ny kunskap genom kompetensutveckling via landsbygdsprogrammet.
Länsstyrelsen Skånes behörighetsutbildningar inom integrerat växtskydd har lett till att bekämpning av ogräs, skadegörare och invasiva arter anpassas utifrån åkermarkens förutsättningar.
Jordbruksverket har under en inventering i Skåne 2021 hittat förekomst av skadegöraren Coloradoskalbagge. Denna art är en skadegörare som inte finns inom EU och som kan göra stor skada om den sprids.
Solen skiner, fåglarna kvittrar och livet känns alldeles underbart, så som det gör när man går genom en vacker naturbetesmark med korna idisslande intill sig. Men så SPLATSCH!!! Du sätter foten rakt i en maffig, nylagd koblaja! Mums, tänker du och hugger genast in på den framdukade måltiden.
På Josef Appells gård utanför Ängelholm finns en osynlig värld; ett myller av goda svampar och bakterier som binder kol i marken och frigör näring till grödorna. Genom ett regenerativt odlingssystem strävar han efter ett självförsörjande kretslopp där marken förser växterna med vad de behöver – och växterna förser marken med vad den måste ha för att fungera.
Josef matar mikrolivet för större skördar. Artikel på Länsstyrelsen Skånes webbplats.
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram tre faktablad om klimatanpassning inom lantbruket. Faktabladen ger vägledning för att planera markanvändningen i jordbrukslandskapet.
Växtodling och jordhälsa
(faktablad på Länsstyrelsen Skånes webbplats)
Vattenhushållning (faktablad på Länsstyrelsen Skånes webbplats).
Djurhållning (faktablad på Länsstyrelsen Skånes webbplats)
Med de utmaningar som ligger framför oss med både klimatförändringar och en globalt ökad befolkningsmängd, som måste ha mat, kan man se bevarandet av jordbruksmark som en klimatanpassningsåtgärd i sig. Sveriges jordbruk kommer behöva täcka en större del av livsmedelskonsumtionen inom landet för att minska behovet av importerad mat från andra delar av världen.
Mildare vintrar gör att markfrosten minskar. Den goda effekten av tjäle minskar då också, såsom att den luckrar jorden, förhindrar sediment- och näringstransport och minskar mängden skadedjur. Bärigheten minskar likaså under vår och höstsådd om man vill utnyttja fördelarna med en längre växtsäsong.
Inom pollineringsuppdraget, som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne och bland andra Lunds universitet, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Trafikverket och E.ON, har 27 hektar sandmark restaurerats i värdetrakter för hotade vildbin.
Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer blivit färre, såsom blomrika ängar och hagar. Pollinering är viktigt, det bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem. Länsstyrelsen samordnar arbetet med att förbättra livsmiljöerna i länet för vilda pollinatörer.
Länsstyrelsens arbete för vilda pollinatörer (på Länsstyrelsens webbplats).
Vargpopulationen i Skåne har vuxit och detta kan leda till färre betande djur inom vargreviret och i förlängningen till att fler betesmarker inte hävdas. Länsstyrelsen Skåne gör löpande informationsinsatser för djurhållare.
Inom landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen Skåne det senaste året beviljat fler ansökningar om bidrag till uppförande och underhåll av rovdjursavvisande stängsel. Ansökningar från djurägare som har betesmark som betas av får eller get inom vargreviret har prioriterats, eftersom risken för vargangrepp numera gäller i hela Skåne.
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg.
Länsstyrelsen Skånes arbete med stora rovdjur
Vill du skydda dina betande tamdjur? Du kan få stöd för att sätta upp stängsel mot rovdjur.
Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.
Länsstyrelsen Skåne och övriga aktörer i landskapet fortsätter arbetet med Grön infrastruktur, och ett nytt kartskikt med värdetrakter har tagits fram.
Kartor och underlag för planeringsarbete (på Länsstyrelsen Skånes webbplats)
I Vombsänkan pågår ett projekt med inventering och åtgärder för svartfläckig blåvinge och backtimjan.
Sedan september 2021 har Länsstyrelsen Skåne beslutat om tre nya statliga naturreservat som omfattar marker i odlingslandskapet. Länsstyrelsen Skåne har även upprättat ett nytt åtgärdsprogram för ljunghedar.
Länsstyrelsen Skåne har gjort omfattande restaureringsinsatser genom projektet LIFE RestoRED. Projektet syftar till att restaurera träd- och buskrika betesmarker, och insatser har gjorts bland annat i Edenryd och längs Bjärekusten.
Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.
Länsstyrelsen Skåne har under 2022 haft fokus på att bekämpa den invasiva arten jätteloka. Vi har ökat bekämpningen av invasiva arter i skyddade områden och genomfört markägarträffar och gjort riktade utskick som syftar till att öka samarbete och kunskap om olika bekämpningsmöjligheter.
Länsstyrelsen Skåne har beslutat att Kulturens Östarp blir Skånes andra kulturreservat. Syftet är att bevara den kulturhistoriska miljön, det biologiska kulturarvet och naturvärden samt att utveckla reservatet som besöksmål.
Kulturens Östarp är ett unikt friluftsmuseum som kan vara världens äldsta i sitt slag. Ute på den skånska landsbygden skapade grundaren Georg Karlin ett levande museum i sin rätta miljö med gårdsbebyggelse, åkrar, ängar och betesmarker.
Nyhet om kulturreservatet Kulturens Östarp (på Länsstyrelsens webbplats).
Länsstyrelsen Skåne samordnar forn- och kulturlandskapsvården i länet. Med bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (7:2-bidrag) vårdas 250 miljöer genom avtal med markägare och kommuner. Många av länets fornlämningar utgör framträdande inslag i upplevelsen av odlingslandskapet.
Länsstyrelsen Skåne arbetar med bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (7:2-bidrag) för att vårda landsbygdens traditionella bebyggelse och karaktärsföreteelser. Exempelvis vårdas många av länets kvarnar och byggnader med traditionella stråtak med bidrag från Länsstyrelsen.
Kulturmiljövårdsbidraget är statliga medel som får lämnas till kulturmiljövårdande insatser.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Lunds kommun har upprättat naturreservatet Höjeådalen på 68 hektar med betesmarker och ekologiskt odlad åkermark.
I genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling.
Ekologisk odling gynnar biologisk mångfald (på SLU:s webbplats).
I våtmarkssatsningen LONA har 5 hektar våtmarker restaurerats för att behålla vatten i landskapet och gynna den biologiska mångfalden.
En våtmark i Sjöbo kommun har anlagts i syfte att gynna lökgrodan.
Kristianstads kommun har startat projekt REwet där 25 hektar våtmark längs Helge å ska anläggas inom de närmsta tre åren.
Återmeandring vid Flyeboda sjö i Osby kommun kommer i förlängningen att bidra till projektet Rädda Immeln.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
Åtgärder inom näringslivet
För att uppfylla villkoren inom miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar gör många lantbrukare årliga röjningsinsatser som håller markerna öppna och ger en lönsam produktion. Lantbrukarnas arbete med sina marker är en av de viktigaste insatserna för den biologiska mångfalden.
Källor och fördjupning
Ett rikt odlingslandskap – fördjupad utvärdering 2023 (jordbruksverket.se)
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Resultat från rapportering 2019. ISBN 978-91-620-6914-8
