Illustration av miljömålet Frisk luft. Moln på en himmel. Illustration av Tobias Flygar.

Frisk luft

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

BEDÖMNING: Flera av preciseringarna är nära att nås och satsningar på klimatområdet bidrar till detta. Ett undantag är det marknära ozonet, vilket kräver riktade åtgärder för att förhindra dess uppkomst. Ny forskning på luftföroreningars skada pekar däremot på att målet om att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas riskerar att missas trots ett uppfyllande av befintliga riktvärden. Om målet ska uppnås behöver ambitionerna höjas och våra riktvärden skärpas. 

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Frisk luft finns följande preciseringar:

  • Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
  • Bens(a)pyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.
  • Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
  • Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde.
  • Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
  • Partiklar (PM10) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
  • Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde.
  • Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september.
  • Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).
  • Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år.

Tillstånd och målbedömning för Frisk luft i Skåne län

Länsstyrelsen bedömer inte att målet kommer nås till 2030 med befintliga styrmedel och åtgärder. Flera av målets preciseringar nås och för merparten av de som ännu inte gör det kan mindre förbättringar observeras. De största utmaningarna för Skånes möjligheter att nå miljömålet Frisk luft rör marknära ozon och ozonindex, vars preciseringar fortsatt överskrids utan tecken på bättring. Det oförändrade läget återspeglas i den neutrala trendpilen.

Halterna av kvävedioxid i luft används ibland som ett generellt mått på luftkvalitet, men denna förenkling gäller inte för marknära ozon. Ozon reagerar med kväveoxider och omvandlas då till syrgas, vilket förklarar varför halter av marknära ozon är högre på de platser där kväveoxider är lägre. Utan riktade åtgärder mot källorna till marknära ozon kommer preciseringarna för marknära ozon och ozonindex inte att kunna nås till 2030.

En del av den luftkvalitetsförbättring som konstaterades för 2020 förklarades av pandemins påverkan på befolkningens resmönster. För 2021 verkar föregående års förbättringar i luftkvalitet bestå och i viss mån öka. I vilken utsträckning de lägre föroreningshalterna kan tillskrivas genomförda åtgärder eller ändrade beteendemönster är svårt att avgöra. Framtiden får utvisa om det ändrade beteendet i huvudsak var tillfälligt eller ihållande.

Om luftdata

Uppgifterna om halterna av olika ämnen i luft är hämtade från Skånes luftvårdsförbund och SMHI. Länkar till de olika källorna finns längst ner på sidan.

SMHI är nationell datavärd för luftkvalitetsdata. Detta innebär att SMHI lagrar, sammanställer och tillgängliggör vi svenska luftmiljödata från exempelvis kommuner, myndigheter och luftvårdsförbund.

Om halter i luft, nederbörd och mossa på SMHI:s webbplats.

Skånes Luftvårdsförbund är en ideell förening som sedan bildandet år 1987 bedriver övervakning av luftkvaliteten i Skåne. Förbundets medlemmar representerar både privat och offentlig sektor i länet och består av representanter från industrin, kommunerna, Region Skåne, skogs- och lantbruksorganisationer med flera.

Skånes luftvårdsförbunds webbplats.

I WHO:s nya globala riktlinjer för luftkvalitet framgår att ett uppfyllande av miljömålet Frisk luft inte räcker för att säkra en god luftkvalitet. Den sammanvägda kunskapsbilden har förbättrats sedan preciseringarna bestämdes, då mer forskning av luftkvalitetens påverkan på vår hälsa har genomförts.

I en nypublicerad studie av Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, på uppdrag av Naturvårdsverket, framgick att exponering av PM2,5, PM10 och kvävedioxid i Sverige årligen leder till 6 740 dödsfall samt 168 miljarder kronor i årliga hälsorelaterade samhällskostnader. Studien använde använde sig av lufthaltsdata för år 2019.

Resultat som dessa, tillsammans med WHO:s uppdaterade riktlinjer, visar att samhällsnyttorna av minskade utsläpp till luft är fortsatt stora även bortom dagens miljökvalitetsnormer och miljömål. Utan vår miljöövervakning hade kunskapsläget varit sämre och föroreningarnas skada hade skett i det fördolda. Forskning och miljöövervakning är viktiga verktyg som bidrar till kunskap, utgör nödvändiga underlag för beslutsfattare och understryker behovet av att driva arbetet mot en friskare luft.

... visar att samhällsnyttorna av minskade utsläpp till luft är fortsatt stora även bortom dagens miljökvalitetsnormer och miljömål. Utan vår miljöövervakning hade kunskapsläget varit sämre och föroreningarnas skada hade skett i det fördolda. Forskning och miljöövervakning är viktiga verktyg som bidrar till kunskap, utgör nödvändiga underlag för beslutsfattare och understryker behovet av att driva arbetet mot en friskare luft.

Bensen, bensapyren, butadien och formaldehyd

Halterna av dessa flyktiga organiska föroreningar ligger under utvärderingströsklar och mäts endast i begränsad omfattning.

Enligt gaturumsmätningar från 2021 var årsmedelvärdet av bensen i luft 0,5 nanogram per kubikmeter (ng/m3) på Eriksgatan i Landskrona och 0,3 ng/m3 på Dalaplan i Malmö. Dessa föroreningshalter klarar miljömålspreciseringen för bensen på 1 ng/m3 uttryckt som årsmedelvärde.

Under år 2018 utfördes lufthaltsmätningar av bensapyren, i urbana bakgrundsmiljöer på sex platser i länet. Dessa mätningar gav årsmedelvärden mellan 0,03 och 0,05 ng/m3, vilka ligger under miljömålspreciseringen av 0,1 ng/m3 för denna förorening.

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. 

Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.

För nästan samtliga miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns det en övre utvärderingströskel (ÖUT) och en nedre utvärderingströskel (NUT). Dessa är nivåer som anger omfattningen av kontrollen för en miljökvalitetsnorm, till exempel om kontrollen ska ske genom mätning, modellberäkning eller objektiv skattning.

Tillsynsvägledning: Miljökvalitets­normer för utomhusluft. Gränsvärden, målvärden och utvärderingströsklar. (på Naturvårdsverkets webbplats)

Fakta om partiklar i luft

I stadsluft mäts halten av partiklar som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer (µm) i diameter, även kallade PM2,5 respektive PM10. När dessa partiklar andas in kan de nå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och lång sikt.

Korttidsexponering för relativt höga halter kan orsaka andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar samt förtida dödsfall. Långtidsexponering för redan låga halter av partiklar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa, såsom astma och försämrad lungutveckling.

Partiklar uppstår såväl naturligt (havsvågor och ökendamm) som på grund av mänsklig aktivitet (vedeldning, industriprocesser och dubbdäcksslitage). 

Partiklar i luft (på Naturvårdsverkets webbplats).

Partiklar (PM2,5)

Årsmedelvärdet för PM2,5 understiger miljömålspreciseringen på 10 µg/m³ vid samtliga mätstationer. Tidigare års minskningar har avstannat och trendlinjen för denna förorening ligger stabilt under preciseringen, men likväl över de halter som enligt WHO:s riktlinjer kan klassas som säkra.

Linjediagram: Halten av partiklar (PM2,5) i Skåne, årsmedelvärde i mikrogram per kubikmeter, åren 2012-2021. Malmö Dalaplan, Malmö Rådhuset, Burlöv, Regional bakgrund, Miljömålets precisering och Miljökvalitetsnormen.
Årsmedelvärdet för partiklar (PM2,5) åren 2012-2021 inom Skånes Luftvårdsförbunds samverkansområde. Malmö Dalaplan mäter halter i gaturum i tätort, vid Malmö Rådhus och i Burlöv mäts bakgrundshalt i tätort och vid de två näraliggande stationerna Vavihill (fram till och med 2015) och Hallahus (från och med 2016) mäts bakgrundshalt utanför tätort. Källa: https://datavardluft.smhi.se/portal/yearly-statistics

Partiklar (PM10)

Mätplatsen med den högst uppmätta lufthalten av PM10 under 2021 visar även den största minskningen jämfört med föregående år. Eriksgatan i Landskrona och Hamngatan i Trelleborg överskrider fortfarande miljömålspreciseringen på 15 µg/m³ PM10 som årsmedelvärde, medan Dalaplan i Malmö fortsätter att tangera riktvärdet. Övriga mätplatser ligger under riktvärdet.

Denna precisering utmärker sig i att vara förenlig med WHO:s riktlinjer för luftkvalitet.

Linjediagram: Halten av partiklar (PM10) i Skåne, årsmedelvärde i mikrogram per kubikmeter, åren 2012-2021. Landskrona Eriksgatan, Malmö Dalaplan, Malmö Rådhuset, Helsingborg Drottninggatan, Lund Trollebergsvägen, Trelleborg Hamngatan, Regional bakgrund, Miljömålets precisering och Miljökvalitetsnormen.
Årsmedelvärdet för partiklar (PM10) under åren 2012-2021 inom Skånes Luftvårdsförbunds samverkansområde. Vid Malmö Rådhus mäts bakgrundshalt i stadsmiljö och vid Vavihill/Hallahus bakgrundshalt utanför tätort. Övriga stationer mäter halter i gaturum i tätort. Bakgrundshalten utanför tätort har mätts vid två nära liggande stationer: Vavihill fram till 2015 och Hallahus från och med 2016. Källa: https://datavardluft.smhi.se/portal/yearly-statistics

Marknära ozon

Mätdata från 2021 visar att exponering för marknära ozon är ett utbrett problem i hela länet, oavsett om man befinner sig i tätort eller landsbygd. Vid samtliga mätstationer förekom dagar med överskridanden av miljömålspreciseringen på 80 µg/m³ som timmedelvärde. Högst förekomst av marknära ozon observerades vid de stationer där man mäter urbana och regionala bakgrundshalter. Förklaringen till detta är förmodligen att dessa platser även har låga halter av kvävedioxid och nedbrytningen av ozon är därmed långsam.

Ozonindex

Preciseringen för ozon och växtlighet (AOT40 under april-september 10 000 µg m-3 timmar) överskreds vid samtliga mätplatser i Skåne län under 2020.

Fakta om marknära ozon

Nära marken bildas ozon genom reaktioner mellan solljus och luftföroreningar som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Ozon finns även naturligt i luften. Kväveoxider kommer främst från fordonstrafiken, produktion av energi och värme samt från vissa industriprocesser. Flyktiga organiska ämnen frigörs från växtlighet samt från till exempel lösningsmedel vid målning och ytbehandling, från spolarvätska, tändvätska eller vedeldning.

Exponering för ozon kan leda till effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker samt en påverkan på dödligheten. Skogen och växande gröda kan skadas av ozon genom att bladens åldrande påskyndas, vilket årligen orsakar stora ekonomiska förluster för såväl jordbruket som skogsbruket.

Ozon bidrar till växthuseffekten dels indirekt genom att minska skogens upptag av koldioxid med cirka 10 procent, dels direkt eftersom ozon i sig är en klimatgas.

Marknära ozon (på Naturvårdsverkets webbplats).

Kvävedioxid

Allmänt pekar mätningarna som utförs i länets urbana bakgrund och gaturum på minskade halter av kvävedioxider i luft under de senaste 10 åren. Med undantag för Helsingborg Norr så visar de senaste luftmätningarna att bakgrundshalterna av NO2 i Skåne håller sig inom WHO:s rekommendation av högst 10 µg/m3 NO2 uttryckt som årsmedelvärde. I länets trafiknära miljöer klarar bara Eriksgatan i Landskrona dessa riktlinjer.

Ingen av mätplatserna i länet, trafiknära såväl som bakgrundsmiljöer, överskrider miljömålets precisering av 20 µg/m3 NO2 i luft uttryckt som årsmedelvärde.

För kvävedioxid finns även en precisering för lufthalterna uttryckt som 98-percentilt timmedelvärde på 60 μg/m3. Samtliga mätplatser låg under detta värde för 2021.

Diagram: Halten av Kvävedioxid (NO2)) i Skåne, årsmedelvärde i mikrogram per kubikmeter, åren 2012-2021, jämfört med miljömålets precisering, miljökvalitetsnormen för kvävedioxid samt WHO:s riktlinjer för luftkvalitet.
Årsmedelvärdet för kvävedioxid (NO2) under åren 2012-2021 inom Skånes Luftvårdsförbunds samverkansområde. Vid Malmö Rådhus, Helsingborg norr, Landskrona Storgatan och Lund Spyken mäts bakgrundshalt i stadsmiljö och vid Vavihill/Hallahus bakgrundshalt utanför tätort. Övriga stationer mäter halter i gaturum i tätort. Källa: https://datavardluft.smhi.se/portal/yearly-statistics

Fakta om kväveoxider i luft

Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor. Kväveoxider är samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas då luftens syre och kväve reagerar vid höga temperaturer. Eftersom det krävs höga temperaturer för att bilda kväveoxider, sker de största utsläppen vid förbränningsprocesser. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter, men även energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart ger betydande bidrag av kväveoxider. Tillsammans med organiska föreningar och solljus medverkar kväveoxider till bildandet av marknära ozon. Nedfall av kväveföroreningar, både kväveoxider och ammoniak, leder till försurning och övergödning av mark och vatten. 

Kväveoxider i luft (på Naturvårdsverkets webbplats).

Åtgärdsarbete för Frisk luft i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Många förbättringar av luftkvaliteten idag sker tack vare åtgärder kopplade till klimatområdet. Synergin mellan dessa miljöområden är tydlig då förbränning av fossila bränslen inte bara leder till utsläpp av växthusgaser utan även av många andra luftföroreningar. Fler exempel på åtgärder återfinns under uppföljningen för miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Klimatsamverkan Skåne: Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Skånes Kommuner samverkar för ett effektivt klimatarbete. I uppföljningen av Klimat- och energistrategin för Skåne bedömdes 53 procent av åtgärderna vara genomförda. Flertalet av dessa förväntas även ha en positiv påverkan på luftkvaliteten.

Länsstyrelsen Skåne bedriver under 2022 riktad tillsyn av verksamhetsutövares energihushållning. Tillsynen avser verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken respektive som omfattas av lagen om energikartläggning i stora företag. Syftet är energieffektivisering och att minska användningen av fossila bränslen.

Energihushållning ska ingå som en naturlig del i verksamhetsutövarens egenkontroll. Tillsynen ska därför fokusera på det systematiska energiarbetet i verksamheten.

Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner

Malmö stad har genomfört en rad trafiktekniska åtgärder avsedda att minska trafikbelastningen i bland annat Värnhemsområdet. Satsningarna har pågått över en längre period. I en rapport från 2022 konstaterades bland annat en trafikminskning på 60 procent jämfört med 1993 och en minskning av kvävedioxidhalterna från 41 mikrogram per kubikmeter (µg/m3) till 19 µg/m3. Några av åtgärderna var bussprioriterande insatser, ombyggnation av Spillepengens cirkulationsplats och Region Skånes elektrifiering av sin bussflotta i Malmö.

Pressmeddelande från Malmö stad: Drastisk förbättring av luftkvaliteten runt Värnhemstorget

Rapport: Luftkvaliteten vid Värnhemstorget i Malmö 2020/2021 (pdf, på Malmö stads webbplats)

Bakre del av gul buss som kör i en fil där det står BUSS.
Buss i bussfil. Foto: MOSTPHOTOS.
Fossilbränslefria kommuner i Skåne 2.0: Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner och sju skånska kommuner arbetar med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) för utfasning av fossila bränslen i kommunorganisationerna. Under 2021 nådde kommunerna i snitt 98 procent fossilfrihet och klimatutsläppen har minskat med totalt 73 procent på sju år.

Fossilbränslefria kommuners webbplats innehåller ett metodstöd med tips på arbetsmetoder och verktyg för att fasa ut fossila bränslen och minska klimatutsläppen. Du kan också se resultat från arbetet i andra kommuner.

Metodstödet du hittar här är ett resultat av att Eslöv, Helsingborg, Höör, Kristianstad, Lund, Malmö och Tomelilla under flera års tid har arbetat för att fasa ut fossila bränslen. Genom att se över fordonsflottan, tjänsteresorna, elavtal, uppvärmning och konsumtion har kommunerna tillsammans nått fantastiska resultat.

Fossilbränslefria kommuner

Åtgärder inom näringslivet

NUDGE, Nod för utveckling av digital och grön energiomställning: Energikontoret Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne stöttar företag i Skåne i att få kontroll på sin energianvändning så att företaget kan ta strategiska beslut för att sänka sina kostnader. Flera företag har sökt och blivit beviljade stöd. Några företag uppger att de blivit uppmärksammade på stödmöjligheterna genom att delta i projektet. Finansierat via REACT-EU (Recovery assistance for cohesion and the territories of Europe). Projektet pågår till 2023.

Projektet NUDGE (på Energikontoret Skånes webbplats)

Hållbara Företagsresor 2.0: Länsstyrelsen Skåne, Energikontor Syd, Lunds universitet, Helsingborgs stad och Lunds kommun stöttar företag för ett mer klimatsmart resande under 2021–2024. Detta forskningsprojekt är en fördjupning och fortsättning av det förra projektet som pågick 2018–2019, vars framgångsfaktorer analyseras med hjälp av finansiering från Energimyndigheten.

Projektet Hållbara Företagsresor 2.0 (på Energikontoret Skånes webbplats)

Källor och fördjupning

Frisk luft – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023 (naturvardsverket.se)

WHO, 2021, Global air quality guidelines: particulate matter (‎PM2.5 and PM10)‎, ozone, nitrogen dioxide, sulfur dioxide and carbon monoxide

IVL, 2022, Quantification of population exposure to NO2, PM10 and PM2.5 and estimated health impacts 2019 – Rapportnummer B 2446

Naturvårdsverket, Bensen i gaturum (årsmedelvärden)

Skånes luftvårdsförbund, Årsrapporter 2021, Årsrapport – Skånes Luftvårdsförbund

IVL, Ozonmätnätet i södra Sverige 2021, Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – Rapportnummer C 661

SMHI, Datavärd luft

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf