God bebyggd miljö
MÅL: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
BEDÖMNING: Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, de skånska kommunerna med flera aktörer arbetar målinriktat för att nå miljömålet. Kommunernas fysiska planering spelar en mycket viktig roll för att skapa bra förutsättningar för en god bebyggd miljö. Samtliga skånska kommuner arbetar med att hålla kommunala översiktsplaner aktuella, och Länsstyrelsen har en viktig rådgivande roll. Trots att trenden för utvecklingen är positiv bedöms inte de nuvarande resurserna vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet God bebyggd miljö finns följande preciseringar:
- Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.
- Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.
- Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
- Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.
- Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
- Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.
- God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
- Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
- Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.
- Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
Tillstånd och målbedömning för God bebyggd miljö i Skåne län
Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till 2030 utifrån idag beslutade styrmedel och åtgärder. Medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har dock ökat. Däremot behöver samordningen mellan kommuner öka, det behövs ökad personaltillgång och kommunala resurser, och de fysiska förutsättningarna för den enskilda invånaren att leva i en god och hälsosam livsmiljö behöver förbättras.
... de fysiska förutsättningarna för den enskilda invånaren att leva i en god och hälsosam livsmiljö behöver förbättras.
Skåne har fått sin första regionplan, antagen i juni 2022, vilket innebär att mellankommunala frågor gällande bland annat infrastruktur, kollektivtrafik, förutsättningar för näringsliv samt klimat- och energifrågor kan omhändertas på ett samlat sätt inom regionen Skåne. Samverkan mellan Region Skåne och Länsstyrelsen har haft fokus på synergier mellan det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen och regionplanens genomförandedel.
Klimatförändringar och Plan- och bygglagen
I syfte att fördjupa hanteringen av klimatförändringar har ändringar skett i Plan- och bygglagen och Plan- och byggförordningen som förtydligar när kommunen behöver bedöma och värdera risken för skador på den bebyggda miljön på grund av klimatförändringar. Kommunerna blir också skyldiga att arbeta strategiskt med hur riskerna kan minska eller upphöra. Lagändringen innebär mer konkret att kommunen i en detaljplan får bestämma att det krävs marklov för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.
Lagen trädde i kraft 2018. Antalet detaljplaneärenden hos Länsstyrelsen i Skåne som berört genomsläpplighet har ökat från 27 stycken år 2020 till 32 stycken år 2022, vilket är positivt.
Kulturvärden i bebyggd miljö
Det är en låg sannolikhet för att värdefulla kulturmiljöer i Skåne ska vara bevarade till 2030. Arbetet med att säkerställa miljöerna i detaljplaner och områdesbestämmelser går långsamt. Särskilt drabbar detta landsbygdens kulturmiljöer då rivningslov inte krävs utanför planlagt område. Flera av Skånes kommuner saknar samtidigt kulturmiljöunderlag, och där det finns kulturmiljöunderlag ökar behovet av att uppdatera dem, då inventeringarna de bygger på gjorts för lång tid sedan.
Färre kommuner i Skåne har egen antikvarisk kompetens idag än 2015 och i stället köps antikvariska tjänster in vid punktinsatser. (2015 års miljömålsindikator i jämförelse med 2021 års miljömålsenkät. Bedömningen har förankrats med samverkansforumet Kulturmiljö Skåne.)
Samtidigt finns det ett starkt förändrings- och exploateringstryck i Skåne, vilket gör att kulturmiljöfrågorna kan ha svårt att hävda sig i planeringssammanhang. Länsstyrelsen noterar att mindre kommuner i något ökande utsträckning tar in antikvarisk kompetens på kortare anställningar för att arbeta exempelvis med kulturmiljö- eller arkitekturprogram, vilket vi bedömer som positivt. För att Länsstyrelsen ska kunna stötta kommunerna krävs att kulturmiljöanslaget för vård, information och tillgänglighetsinsatser markant ökar fram till 2030.
Vi ser att Länsstyrelsen Skånes pågående aktualisering av riksintressen för kulturmiljövården kommer vara färdigställd 2030 och därmed ge tydligare och bättre beskrivna riksintressen som stöd till kommunernas planering. Samtidigt finns ett behov av att stärka kulturlandskapets roll i lagstiftningen för att övriga värdefulla landskap ska kunna utvecklas och bevaras.
På Boverkets webbplats hittar du metodstöd, vägledning och lärande exempel för hur värdefulla kulturmiljöer i högre grad kan användas och utvecklas.
Arbetet med att säkerställa miljöerna i detaljplaner och områdesbestämmelser går långsamt. Särskilt drabbar detta landsbygdens kulturmiljöer då rivningslov inte krävs utanför planlagt område.
Natur- och grönområden
Länsstyrelsen har gemensamt med andra skånska aktörer (andra myndigheter, region Skåne, Stiftelsen Skånska landskap, kommuner, markägarorganisationer, friluftsföreningar, näringsliv med flera) tagit fram ”Skånes Friluftslivsplan” som gick på remiss i september 2022. Genomgående i planen är vikten av den tätortsnära naturen.
Länsstyrelsen Skånes Friluftslivsplattform (lansstyrelsen.se)
Hushållning med energi och naturresurser
Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat arbetet med revidering av de statliga havsplanerna, med syftet att öka antalet områden som bedöms lämpliga för energiutvinning. Bakgrunden är behovet av ökad elproduktion för att möta de av riksdagen beslutade klimat- och energimålen samt för att stödja den elektrifiering som krävs för att möjliggöra klimatomställningen.
Åtgärdsarbete för God bebyggd miljö i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Länsstyrelsen Skåne har under 2022 fördelat 11,4 miljoner kronor i bidrag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Kulturmiljövårdsanslaget, 7:2). Stödet går både till fastighetsägarens (föreningar, företag, kommuner, privat personer med flera) direkta kostnader och till värdefull antikvarisk rådgivning som leder till långsiktig förvaltning. Utöver detta har 320 000 kronor avsatts till underlag inför åtgärder på kulturhistorisk värdefull bebyggelse.
Länsstyrelsen ser att kulturmiljövårdsanslaget är angeläget i arbetet med kulturhistorisk värdefull bebyggelse och för att nå fastighetsägare. Efterfrågan är stor, med långt fler ansökningar än det finns medel att tilldela.
Länsstyrelsen Skåne har med hjälp av kulturmiljövårdanslaget tagit fram fördjupade kunskapsunderlag för 38 områden av riksintresse för kulturmiljövården. Syftet är att Länsstyrelsen utifrån dessa ska kunna föreslå aktualiserade riksintresseanspråk till Riksantikvarieämbetet. Arbetet görs i dialog med berörda kommuner. Ett annat syfte är att få tydligare kunskapsunderlag som kan underlätta kommunernas hantering av anspråken.
Under 2020 påbörjades en översyn av Riksintressen för kulturmiljövården. Syftet är att få uppdaterade riksintresseområden och att förtydliga varför dessa är riksintressanta. Det ska ge bättre förutsättningar för att områdenas värden ska kunna tas till vara.
Riksintressen för kulturmiljövården pekades först ut i samband med den fysiska riksplaneringen på 1960–1970-talet. Riksintressen är anspråk på mark- och vattenområden som har beslutats av staten därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. De ska vara vägledande för platsens utveckling för att på lång sikt nå en hållbar samhällsutveckling.
Totalt har Skåne län 100 riksintresseanspråk för kulturmiljövården på cirka 117 024 hektar. Den geografiska placeringen inom länet varierar men det finns en klar övervikt åt Skånes västra delar samt utmed kusten. Cirka 6,7 procent av Skånes land- och vattenmassa omfattas av riksintresse för kulturmiljövården, det är något högre än riksgenomsnittet på 3,9 procent.
Översyn av riksintressen för kulturmiljövård (på Länsstyrelsens webbplats).
Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Västerbotten och Uppsala tagit fram ett kunskapsstöd med presentationsmaterial på temat ”Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan”. Inom samarbetet har 4 webbinarier genomförts.
Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan (naturvardsverket.se)
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Länsstyrelsen Skåne har beviljat 300 000 kronor från Kulturmiljövårdsanslaget, 7:2 till att ta fram kommunalt kulturmiljöprogram i Örkelljunga kommun. Syftet är att bevara och utveckla kulturmiljöer i kommunen. En liknande satsning genomfördes under 2021 i Simrishamns kommun och ledde till framtagandet av ett Arkitektur- och kulturmiljöprogram.
Länsstyrelsen Skåne och nätverket Kulturmiljö Skåne har tillsammans med Ystads kommun genomfört seminariet ”PBL och kulturvärden”, för att öka kunskapsnivån i länet hos bland andra planarkitekter, bygglovshandläggare, byggnadsinspektörer. Seminariet var fullsatt med runt 40 deltagare vilka enligt utvärderingen upplevde tillfället som relevant.
Länsstyrelsen Skåne har genom studiecirklar tagit fram klimatanpassnings- och åtgärdsplaner tillsammans med fem inlandskommuner. Arbetet har innehållit analyser av riskerna med ett förändrat klimat såsom översvämning, ras och erosion samt värmeproblematik specifikt för inlandet. Deltagarna har uppskattat dessa träffar och studiecirklarna kommer att fortsätta. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har medel som kommuner kan söka kopplat till detta.
Region Skåne antog Skånes första regionplan i juni 2022. Syftet med Regionplan för Skåne 2022-2040 har bland annat varit att samordna den långsiktiga infrastrukturplaneringen samt att bidra till uppfyllandet av klimatmålen.
Länsstyrelsen Skåne genomförde den 11 maj 2022 ett digitalt Plan 33-möte på temat livsmiljöer i den fysiska planeringen. Plan33 är ett forum för planfrågor i dialog mellan stat och kommun och riktar sig till planarkitekter och översiktsplanerare i Skånes 33 kommuner.
Länsstyrelsen Skåne har haft 33 detaljplanemöten och 15 översiktsplanemöten med olika kommuner samt tre samverkansmöten med regionen gällande regional fysisk planering. Ett av dessa hade fokus på kulturmiljö och ett hade fokus på skånska åtgärder för miljömålen och regionplanens genomförande. Genom bland annat samrådsprocesser och rådgivning till länets kommuner, och i samband med regionplaneringen, har fokus även varit att uppmärksamma arkitektoniska och kulturhistoriska värden i linje med den nationella politiken för Gestaltad livsmiljö.
Länsstyrelsen Skåne har levererat underlag med nya statliga och mellankommunala intressen, som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet, till 30 kommuner, för deras arbetet med planeringsstrategier.
Ungefär en tredjedel av Skånes kommuner har en pågående översiktsplaneprocess. Under 2022 har 12 kommuner antagit översiktsplan eller ändring av översiktsplan/tematiskt tillägg.
Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är inte bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
På Boverkets webbplats hittar du metodstöd, vägledning och lärande exempel för hur värdefulla kulturmiljöer i högre grad kan användas och utvecklas.
