Illustration av miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Ett lodjur i bakgrunden och en växt i förgrunden. Illustration av Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

BEDÖMNING: Värdefulla habitat fragmenteras och försämras i det skånska landskapet, antalet hotade arter ökar, och invasiva främmande arter fortsätter att spridas. Brist på grön infrastruktur i landskapet förhindrar arter att röra sig fritt. Tillståndet för naturtyper och arter är inte gynnsamt, och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Större hänsyn behöver tas vid allt nyttjande av landskapet, och skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka, liksom anpassade styrmedel.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ett rikt växt- och djurliv finns följande preciseringar:

  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.
  • Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar.
  • Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.
  • Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
  • Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.

Tillstånd och målbedömning för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne län

Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte kommer att nås till år 2030. Tillståndet för den biologiska mångfalden i länet är inte gynnsam och brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna. Även om klimatförändringen blir mer påtaglig har markanvändningen fortfarande en större påverkan på biologisk mångfald. Det råder brist på lämpliga livsmiljöer och spridningsmöjligheterna för arter är bristfälliga. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte.

Gynnsam bevarandestatus, klimat och invasiva arter

Viktiga livsmiljöer för arter är fragmenterade i landskapet, samtidigt som kvaliteten försämras och spridningsmöjligheter för arter saknas. Antalet rödlistade arter i Skåne har ökat, gräsmarker och skogar i kontinental region har icke gynnsam bevarandestatus, samtidigt som främmande arter sprider sig i landskapet. 

Sveriges arter och naturtyper i EU:s art och habitatdirektiv (rapport på Naturvårdsverkets webbplats, pdf)

Illustration med texten "Den invasiva arten vandrarmussla har för första gången påträffats i Skåne"
Illustration med texten "Det är i odlingslandskapets gräsmarker som flest hotade arter och naturtyper finns"

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Invasiva arter (på Länsstyrelsens webbplats).

I Skåne är endast 3,9 procent av landytan skyddad medan 20,8 procent av de marina miljöerna har någon form av områdesskydd. Skydd av tätortsnära natur går sakta. 

Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i Skåne (på Länsstyrelsen Skånes webbplats)

Odlingslandskapets arter och naturtyper har sämst status, skyddet av dessa naturtyper är eftersatt, och skötseln förlitar sig på miljöersättningarna där fokus ligger på produktion av livsmedel.

Det finns många olika sorters skydd av natur. Mer informationom de olika skydden hittar du på Länsstyrelsens webbplats.

Skyddad natur (på Länsstyrelsens webbplats)

Det nya Landsbygdsprogrammet (LBP) kommer att antas först 2023, och det är oklart hur det kommer att påverka naturtyper och arter.

Skydd av skånsk ädellövskog har ökat, men är inte tillräckligt och är dessutom kostsamt med anledning av att det är förhållandevis dyrt att köpa in skånsk ädellövskog jämfört med ersättning till annan skogsmark i Sverige. 

Klimatförändringar med torra somrar, tillsammans med fortsatt dikning av skogs- och jordbruksmark, har långtgående effekter i många skånska våtmarker och vattendrag. Kunskapen om havsmiljöerna är fortsatt dålig och belastningen av bland annat näringsämnen är hög.

Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.

Landsbygdsprogrammet 2023-2027 (på Jordbruksverkets webbplats).

Större habitatrestaureringar sker genom EU:s LIFE-program. Restaurering och skötsel har ökat inom naturvården tack vare ökade anslag under 2020–2022. 

Inom pollineringsuppdraget lyfts livsmiljöer och pollination. Bekämpning av invasiva arter pågår brett i landskapet. Medel från LBP, LOVA och ÅGP är viktiga för anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd.

Inom ramen för den Lokala naturvårdssatsningen (LONA) kan kommuner och lokala aktörer söka stöd för projekt som gynnar pollinatörer och pollinering.

Pollineringsprojekt inom LONA (Naturvårdsverkets webbplats)

De statliga utredningarna från 2021 (Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen, Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd, respektive Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar) kan få både positiva och negativa konsekvenser för måluppfyllelsen om de implementeras. 

Förslag på EU-förordning om restaurering av natur kan få stor positiv betydelse för måluppfyllelsen om den antas av EU-parlamentet.

Remiss av EU-kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur – Regeringen.se

Utöver nya styrmedel och anslag till skydd, skötsel och återskapande, samt förändring av lagar som till exempel reglerar dikningsföretagen, är det nödvändigt att verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden negativt (jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna, exploateringar) påtagligt ökar sin generella hänsyn.

Hållbart nyttjande av ekosystemen

Kunskapen om ekosystemtjänster har successivt ökat i samhället, inte minst genom pollineringsuppdraget. För ett hållbart nyttjande krävs ökad regional samsyn och samplanering mellan aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet. Vi behöver öka bevarande och restaurering av arter och livsmiljöer så att ekosystemen blir resilienta och kan stå emot påverkan från klimatförändringar.

Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar, återhämta sig eller motstå olika störningar.

Bild visar den sällsynta arten storbandbi på en blomma.
Storbandbi på väddklint. Detta bi är extremt sällsynt och har gynnats genom åtgärder inom pollinerigsuppdraget. Foto: Gabrielle Rosquist.

Åtgärdsarbete för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Länsstyrelsen Skåne har beslutat om 6 nya och utvidgat 5 statliga naturreservat, uppdaterat skötselplaner och föreskrifter i 10 statliga naturreservat, samt beslutat om länets andra kulturreservat, Kulturens Östarp.

I Naturvårdsverkets kartverktyg för skyddad natur kan du se alla naturreservat. 

Kartverktyget för skyddad natur.

Kulturens Östarp är ett unikt friluftsmuseum som kan vara världens äldsta i sitt slag. Ute på den skånska landsbygden skapade grundaren Georg Karlin ett levande museum i sin rätta miljö med gårdsbebyggelse, åkrar, ängar och betesmarker.

Nyhet om kulturreservatet Kulturens Östarp på Länsstyrelsens webbplats.

Gårdsplan på gammal skånsk bondgård.
Kulturens Östarp, Gamlegård. Foto: Magnus Berglund.

Inom Grön Infrastruktur har Länsstyrelsen Skåne avgränsat trakter för sumpskogar, våtmarker och småvatten samt tagit fram värdetraktbeskrivningar.

 

Precis som vi människor behöver växter och djur livsutrymmen av tillräcklig yta och kvalitet för att må bra. För att finnas kvar på lång sikt behöver de också möjlighet till spridning i landskapet.  Begreppet grön infrastruktur förklarar att naturen hänger ihop genom ekologiska processer i hela landskapet.

Grön infrastruktur (på Länsstyrelsen Skånes webbplats)

Länsstyrelsen Skåne har skött och restaurerat naturmiljöer i hög takt under 2022 tack vare en fortsatt hög budget till förvaltning av skyddade områden samt extramedel för restaurering/anläggning av våtmarker.

Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetet med att gynna vilda pollinatörer inom pollineringsuppdraget som pågått åren 2020–2022 via kunskapshöjning, samverkan med externa aktörer och restaureringsåtgärder inom åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP)-pollinering. Bland annat har 27 hektar sandmark restaurerats för hotade vildbin.

Länsstyrelsen Skåne har via ÅGP röjt fram 180 skyddsvärda träd, ökat antalet ekstolpar för grå ladlav, spridit moduler, i form av lerstenar, med larver av humlepälsbi och skött 28 rikkärr.

Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.

Åtgärdsprogram för hotade arter (på Länsstyrelsens webbplats).

Länsstyrelsen Skåne har skött och restaurerat naturmiljöer i hög takt under 2022 tack vare en fortsatt hög budget till förvaltning av skyddade områden samt extramedel för restaurering/anläggning av våtmarker.

Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer, såsom blomrika ängar och hagar, blivit färre. Pollinering är viktig, den bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem. Länsstyrelsen samordnar arbetet med att förbättra livsmiljöerna i länet för vilda pollinatörer.

Länsstyrelsens arbete med att förbättra för vilda pollinatörer (på Länsstyrelsens webbplats)

Naturvårdsverket om fortsatt riktad satsning på åtgärder för vilda pollinatörer

Länsstyrelsen Skåne har restaurerat våtmarker, vattendrag samt ängs- och betesmarker inom EU-projekten Semiaquatic Life, LIFE CONNECT och LIFE RestoRED.

LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemsfunktioner och ekosystemsservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter. 

LIFE Connects (projektets webbplats)

SemiAquaticLife (projekt år 2016-2020) – återställer och förbättrar bevarandestatusen för groddjur och kräldjur och vatteninsekter i Natura-2000-områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland. I Skåne ingår till exempel Löddeåns mynning, Revingefältet, Limhamns kalkbrott, Falsterbohalvön och Ravlunda skjutfält.

Semiaquatic Life (projektets webbplats)

Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.

Life RestoRED (projektets webbplats)

Länsstyrelsen Skåne har bekämpat invasiva främmande arter: gul skunkkalla i hela länet, blomsterlupin, parkslide, jättebalsamin, sjögull med flera i skyddade områden, samt storsatsat på information och åtgärder mot jätteloka.

Jättemånga rosa blommor på gröna stjälkar med många gröna blad.
Jättebalsamin. Foto: Carina Zätterström
Gröna grenar och blad av parkslide mot en blå himmel.
Parkslide. Foto: MOSTPHOTOS

Länsstyrelsen Skåne har anordnat rådgivningar och kurser till lantbruket och de gröna näringarna, bland annat rörande jordhälsa i samarbete med Lunds universitet.

Länsstyrelsen Skåne har gett bidrag till skötsel av cirka 250 kulturmiljöer samt arbetar för miljöanpassad vård och underhåll av länets begravningsplatser.

Länsstyrelsen Skåne har gemensamt med berörda aktörer tagit fram Skånes förslag på Friluftslivsplan med strategi för framtidens friluftsliv, handlingsplan, områdeskartläggning och kunskapsbank.

Trafikverket driver i samarbete med SLU och Terranor AB projektet artrik energiutvinning där man vill ta bort näring från vägkanterna och samtidigt få energi genom rötning.

Trafikverket och Länsstyrelsen Skåne samarbetar vid Brösarps backar runt åtgärder för hotade arter och har grävt sandblottor, satt upp bihotell, informationsskylt samt ekstolpar.

Skånes Friluftslivsplan var på remiss under perioden 30 september till 22 december 2022. Beslut om Friluftslivsplanen förväntas tas i februari/mars 2023.

Länsstyrelsen Skånes Friluftslivsplattform

En gräsbevuxen backe där gräset tagits bort på ett litet område så att sanden har blottats.
Sandblotta. Foto: Gunilla Davidsson Lundh

Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner

Skånska kommuner, vattenråd och privata initiativtagare har anlagt 92 hektar och restaurerat 6,7 hektar våtmarker finansierade via Länsstyrelsen Skånes Lokala vattenvårdsprojekt LOVA, Lokala våtmarkssatsningen inom LONA och Landsbygdsprogrammet LBP.

Kristianstads, Lommas och Lunds kommuner har sedan september 2021 bildat tre kommunala naturreservat.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.

LOVA (på Länsstyrelsen Skånes webbplats).

Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.

LONA (på Länsstyrelsen Skånes webbplats).

Genom LIFE Coast Adapt har Helsingborgs stad grävt bort vresros och planterat naturlig dynvegetation samt den hotade arten martorn, och Ystads kommun har genomfört dynbildande åtgärder samt planterat strandråg och sandrör.

Projektet LIFE Coast Adapt testar olika metoder mot kusterosionens negativa effekter.

Life Coast Adapt (projektets webbplats)

Höganäs kommun har bekämpat 4,8 hektar vresros inom 4 områden med LONA-finansiering.

Stor rosa blomma med gul mitt. Bakom blomman dess mörkgröna blad.
Vresros. Foto: MOSTPHOTOS

Saxån-Braåns vattenråd har återmeandrat Örstorpsbäcken, anlagt svämplan, våtmark och korvsjö samt lekbottnar för öring.

Åtgärder genomförs i Saxån-Braån – Nyheter om lokalt åtgärdsarbete – Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se)

Malmö stad har omvandlat gräsmattor till ängar samt anpassat ängsskötseln för att gynna vilda pollinatörer.

Trelleborgs kommun har röjt bort tysklönn för att gynna ekar i Fjärdingslöv med LONA-finansiering.

En korvsjö är en bågformad insjö som bildas när en slinga av ett slingrande (meandrande) vattendrag blivit avsnörd och isolerad från resten av vattendraget.

Åtgärder inom näringslivet

E.ON har genomfört kurser för alla sina röjarlag för att öka kunskapen om hur man röjer för att gynna biologisk mångfald.

Övriga åtgärder

Naturskyddsföreningen har startat det nationella projektet Världens längsta blomsteräng för att gynna vilda pollinatörer.

Världens längsta blomsteräng (Naturskyddsföreningens webbplats)

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf