Miljömålsillustration för generationsmålet. Barn med vatten. Illustration: Tobias Flygar.

Generationsmålet

MÅL: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

BEDÖMNING: Med mindre än tio år kvar till år 2030 är möjligheten att nå generationsmålet liten, trots många genomförda åtgärder. Ett flertal insatser omfattar samverkan och dialog mellan myndigheter, företag och organisationer och syftar till samhällsomställning, men resultat kan inte alltid ses med en gång. 

Arbete för hållbar vattenhushållning förväntas ge minskad dricksvattenanvändning. Åtgärder från det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen har börjat genomföras. Kartläggning av friluftsområden kan förbättra den fysiska planeringen för friluftslivet. Det finns åtgärder som redan gett resultat ur ett Agenda 2030-perspektiv, genom att bidra till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Naturnära jobb har bidragit både till meningsfull sysselsättning och restaurering av våtmarker. Solcellsanläggningar och biogasanläggningar bidrar till förnybar energi och ekonomisk utveckling samt minskar energi-stressen i det säkerhetspolitiska läget.

 

Generationsmålet visar på den samhällsomställning som krävs för att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till kommande generationer. Generationsmålets strecksatser förtydligar målet och visar vad miljöpolitiken bör fokusera på:

  • Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
  • Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
  • Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
  • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
  • En god hushållning sker med naturresurserna.
  • Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
  • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Åtgärdsarbete för Generationsmålet i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Under det här avsnittet används målets preciseringar som underrubriker. Det innebär att rubrikerna anger vad som ska uppnås, inte hur läget är.

Precisering: Kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart

Länsstyrelsen gör en total översyn av länets riksintressen för kulturmiljövården med syfte att skapa bättre förutsättningar för den kommunala planeringen och för dialogen mellan stat och kommun. Vi arbetar också medvetet för att uppdragsarkeologin i länet ska ge en kunskapsuppbyggnad inom arkeologi och paleoekologi som bidrar till prognosmodeller för klimat och miljö och ger perspektiv från det förflutna på hur människor har hanterat drastiska förändringar. 

Länsstyrelsen arbetar på flera sätt för att bygga upp kunskap och skapa planeringsunderlag för kulturmiljöer kopplade till limniska och marina miljöer i länet. Genom kunskapsuppbyggnaden underlättas kulturmiljöhänsyn i samhällsplanering och i arbete med miljöåtgärder.

Precisering: Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen

Länsstyrelsen Skåne arbetar för en hållbar vattenhushållning. Oplanerade vattenavbrott kan orsaka ekonomiska förluster och priset för dricksvatten förväntas stiga, vilket ger incitament för företagen att spara vatten. 

VA SYD har under 2021/2022 drivit projektet Vattenkiosk Ellinge där renat avloppsvatten ska kunna återanvändas av olika kunder. Projektet förväntas bidra till lokalt och regionalt minskad dricksvatten­användning. 

Nationell bedömning av måluppfyllelse

Strecksatsen kommer inte att kunna uppfyllas fullt ut till 2030 utan ytterligare kraftfulla insatser, vare sig inom Sverige eller med avseende på svensk påverkan i andra länder. Men förutsättningarna för att nå strecksatsen är numera mer positiva med hänsyn till de omfattande insatser som planeras att genomföras i Sverige, EU och globalt. Takten i förändringsarbetet behöver öka. Sverige bör aktivt bidra och driva på den internationella utvecklingen.

Källa: Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023

En vattenkiosk är en tankstation för vatten. Här kan den som är i behov av stora mängder vatten fylla på en tank snabbt och smidigt. Vattnet i vattenkiosken kallas för tekniskt vatten, inte dricksvatten. Du behöver teckna ett abonnemang för att tanka från en vattenkiosk.

Information om vattenkiosker (VA SYDs webbplats)

Nyhet om projektet Vattenkiosk Ellinge (Eslövs kommuns webbplats)

Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och RISE har under 2021/2022 utvecklat en metodik för vatten­kartläggning, med förslag till åtgärder i en handlingsplan. Fallstudier har genomförts inom livsmedelsindustrin (vattenkartläggning, vattensnål rengöring och återanvändning av vatten), fastighetsbranschen (vatteneffektivisering) samt lantbruk (vatteneffektiv bevattning).

Länsstyrelsen Skåne bedriver ett länsövergripande arbete enligt lagen om allmänna vattentjänster. Arbetet sker i bred dialog med kommunerna och har bidragit till VA-utbyggnad, vattenskydd och lokala dagvattenåtgärder. Mycket av arbetet sker även inom ramen för tillsynsvägledningen om små avlopp.

Kommunen ansvarar för vatten och avlopp i de fall som det kommunala vattnet utgör det bästa skyddet för människors hälsa och miljö. Länsstyrelsen stöttar kommuner i det strategiska arbetet med VA-planering och vägleder i arbetet med enskilda avlopp.

Länsstyrelsen har snart färdigställt den nya regionala materialförsörjningsplanen. Planen visar på behovet av ökad materialåtervinning och hushållning med högkvalitativ ballast i länet.

Under ledning av Livsmedelsakademin har företrädare för skånska livsmedels- och lantbruksföretag, universitet och forskningsinstitutioner antagit en gemensam handlingsplan för proteinskiftet ”Skånebönan”.

Det finns planer för ett cirkulärt utvecklingscentrum i Skåne, där fokus inledningsvis ska ligga på livsmedel, men på sikt ska fler områden ingå. En förstudie har gjorts och en stor ansökan är på gång. IUC Syd håller i arbetet.

Proteinskiftet ”Skånebönan”

Marknaden för växtbaserade proteinprodukter har växt med 16 procent de senaste tre åren och många bedömare indikerar ytterligare ökad efterfrågan. Men de svenskodlade proteingrödorna räcker inte till. Bara en liten andel av de växtbaserade proteinprodukter som produceras i Sverige är baserade på svenskodlad råvara, trots att odlingen har ökat de senaste åren. Det mesta går nämligen till djurfoder.

Företrädare för skånska livsmedels- och lantbruksföretag, universitet och forskningsinstitutioner har antagit en gemensam handlingsplan under ledning av Livsmedelsakademin.

Fyra delmål har identifierats:

  1. Säkra beställning av proteingrödor från industrin och handeln till jordbruket
  2. Fler berednings- och förädlingsanläggningar i Sverige som svarar mot kedjans behov
  3. Tillgängliggöra aktuell kunskap så att den skapar nytta
  4. Nationell angelägenhet och fortsättning efter denna tvååriga handlingsplan
 

Precisering: Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt

Länsstyrelsen Skåne beslutade 2021, i enlighet med länsstyrelseinstruktionen, om ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2022–2025. Programmet utgår från Agenda 2030. Genomförandet av åtgärderna, som ska utföras av bland andra Region Skåne, Hållbar Utveckling Skåne och kommunerna, har påbörjats. 

Hållbar konsumtion och produktion är ett av de prioriterade områdena med 17 åtgärder om bland annat avfallsförebyggande, hållbarhetssäkring och hållbara konsumtions­mönster för ökad livskvalitet.

Diagram: Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige per person, uppdelat på hushållens respektive den offentliga sektorns utsläpp under åren 2008-2020. Hushållen står för 60 procent av utsläppen.
De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser och i andra länder. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för den svenska befolkningen är cirka 8 ton per person och år. Detta motsvarar en minskning av per capita-utsläppen på 35 procent sedan 2008. Cirka 60 procent av utsläppen år 2020 kommer från hushållens konsumtion och resterande 40 procent från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål). Källa: https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-per-person

Nationell bedömning av måluppfyllelse

Strecksatsen kommer inte att uppfyllas till 2030, vare sig inom Sverige eller med avseende på svensk påverkan i andra länder. Utvecklingen därefter bedöms vara osäker. Förslag som lagts på omfattande insatser kan bidra till en positiv utveckling på längre sikt. Om Sverige vill agera offensivt och visa vägen, att det är möjligt att ställa om till ett miljömässigt hållbart samhälle, behöver kraftiga insatser vidtas.

Källa: Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023

Åtgärdsprogrammet Tillsammans för ett hållbart Skåne innehåller fyra prioriterade områden. Du hittar all information om åtgärdsprogrammet på våra åtgärdssidor.

Åtgärder för miljömålen: Tillsammans för ett hållbart Skåne

En korg med kretsloppssymbol runtom.
Hållbar konsumtion och produktion är ett av de prioriterade områdena.
Diagram: Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder under åren 2008-2020. 62 procent av utsläppen sker i andra länder-
De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen är 79 miljoner ton. 62 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion. Källa: https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-andra-lander

Precisering: Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas

Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) sammanställde 2021, i samarbete med Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne, Miljöhälsorapport – Barns miljörelaterade hälsa, som beskriver skånska barns hälsa och miljöexponering. Undersökning och rapport har delvis finansierats genom Länsstyrelsens anslag för miljöövervakning. Under 2022 genomfördes ett webbinarium där denna rapport redovisades. Fortsatt arbete med en ny förtätning av miljöhälsoenkäten till vuxna har genomförts under 2022.

Nationell bedömning av måluppfyllelse

Strecksatsen kommer inte att uppfyllas till 2030, vare sig inom Sverige eller med avseende på svensk påverkan i andra länder. Utvecklingen är svårbedömd. Det finns positiva aspekter kopplat till en ökad samverkan och utvecklingen för miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö till 2030. Positiva aspekter finns även i form av ökad medvetenhet om naturens betydelse för hälsa. Men det finns även negativa aspekter och osäkerhet kopplat till utsläpp och föroreningar i miljön,klimatförändringar, överutnyttjande av naturresurser, förlust av biologisk mångfald och skador på ekosystem som är centrala för vår hälsa och överlevnad.

Källa: Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023

Miljöhälsoenkäten för barn 2019 (BMHE 19) är en del i ett nationellt uppföljningsarbete av miljöns inverkan på hälsan. Enkäten innehåller frågor om hälsa och miljö, med syfte att övervaka den svenska befolkningens miljöexponeringar och miljörelaterade ohälsa.

Barnmiljöhälsorapport Skåne 2021 baseras på hur vårdnadshavare i Skåne med barn i åldersgrupperna 6-10 månader, 4 år samt 12 år svarat på frågorna i BMHE 19. Syftet med denna regionala rapport är att spegla situationen för barnen i Skåne och även möjliggöra jämförelser med de angränsande länen Blekinge och Kronoberg samt storstadslänen Västra Götaland och Stockholms län. I de fall data finns tillgänglig görs även jämförelse över tid baserat på data från föregående miljöhälsoenkät för barn (BMHE 11).

Barnmiljöhälsorapport 2021 Skåne (pdf på Södra sjukvårdsregionens webbplats).

Länsstyrelsen har tillsammans med andra skånska aktörer tagit fram Skånes friluftslivsplan, i syfte att genomföra den nationella friluftspolitiken. Planen består av en strategi, en handlingsplan, en kartläggning av friluftslivsområden, och en kunskapsbank. Kartläggningen kan användas som underlag i strategisk och fysisk planering samt i ärenden och beslut.

Skånes Friluftslivsplan var på remiss under perioden 30 september till 22 december 2022. Beslut om Friluftslivsplanen förväntas tas i februari/mars 2023.

Länsstyrelsen Skånes Friluftslivsplattform

Under 2021 firades friluftslivets år bland annat genom Skånestafetten, där kommuner och region Skåne på Länsstyrelsens initiativ tillsammans cyklade nästan 100 mil och besökte 120 naturområden.

Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna i Västerbotten och Uppsala tagit fram ett kunskapsstöd med presentationsmaterial på temat Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan för att öka kunskapen och lyfta vad som kan göras.

Presentationsmaterial och kunskapsstöd på temat Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan (Naturvårdsverkets webbplats)

Vardagsnära natur är en viktig resurs för alla människor och ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation, vila och återhämtning samt ökad naturförståelse.

Precisering: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad

Länsstyrelsen Skåne har drivit arbetet med samverkansåtgärd för funktionell grön infrastruktur inom ramen för Miljömålsrådets programområde för grön infrastruktur och samordnat projekt om ekosystemtjänster i fysisk planering. Samordningen finansieras av Länsstyrelsernas Regionala utveckling och samverkan inom miljömålssystemet (RUS). Åtgärderna genomförs gemensamt av Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tillsammans med länsstyrelserna. Jordbruksverket och Naturvårdsverket medverkar och också forskningen är involverad. 

Vi ser tydliga synergier med folkhälsa, integration (främja tillgång till ekosystemtjänster och grön infrastruktur), ökad produktivitet inom jord- och skogsbruk på längre sikt och med att främja ekosystemtjänster som underbygger den ekonomiska verksamheten inom turism, livsmedelssektorn och skogsbruket.

Nationell bedömning av måluppfyllelse

Strecksatsen kommer inte att uppfyllas till 2030, vare sig inom Sverige eller med avseende på svensk påverkan i andra länder. Utvecklingen är svårbedömd. Det finns positiva aspekter kopplat till en ökad samverkan och utvecklingen för miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö till 2030. Positiva aspekter finns även i form av ökad medvetenhet om naturens betydelse för hälsa. Men det finns även negativa aspekter och osäkerhet kopplat till utsläpp och föroreningar i miljön,klimatförändringar, överutnyttjande av naturresurser, förlust av biologisk mångfald och skador på ekosystem som är centrala för vår hälsa och överlevnad.

Källa: Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023

Precisering: Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart

En lång rad konkreta åtgärder genomförs för att främja den biologiska mångfalden och bevara natur- och kulturmiljöer; som exempel kan nämnas bekämpning av invasiva arter, restaurering av rikkärr samt framtagande av olika informations- och rådgivningsmaterial till olika målgrupper.

Inom arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter har våtmarker anlagts, främst för att gynna groddjur. Arbetet med hotade arter innefattar också omfattande sandmarksrestaureringar för att gynna till exempel vildbin och sandödla. Årligen utförs åtgärder för att gynna strandängsfåglar. 

Inom Pollineringsuppdraget, som pågått under tre år, har Länsstyrelsen Skåne genomfört en lång rad åtgärder och aktiviteter som gynnar vilda pollinatörer samt ökat kunskap och förståelse om pollinering i samhället.

Länsstyrelsen Skåne har beslutat om flera skyddade områden i form av naturreservat och biotopskyddsområden, och naturvårdsavtal har ingåtts för både nya och utvidgade områden. Skyddade naturområden bidrar till samhällsomställningen genom förbättrad kolinlagring i naturen, genom att förutsättningarna för friluftsliv blir bättre, och genom att ge möjlighet för bibehållna livsmiljöer för en mångfald av arter. Naturskyddet följs upp kontinuerligt, men det behövs längre tid innan vi kan bedöma effekterna. Under 2021 betalades 165 miljoner kronor av statliga medel i intrångsersättning för marker i Skåne inför kommande beslut om naturskydd.

Restaureringar av våtmarker genom röjning och avverkning sker med hjälp av Skogsstyrelsens arbetslag med långtidsarbetslösa samt nyanlända (Naturnära jobb). Syftet är att nå målen i skötselplaner för skyddade områden.

Regeringsuppdrag och regleringsbrev, Lifeprojekt eller andra projekt har varit styrande för åtgärderna inom biologisk mångfald, natur- och kulturmiljö. Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och markägare har genomfört åtgärderna.

Nationell bedömning av måluppfyllelse

Strecksatsen kommer inte att uppfyllas till 2030, vare sig inom Sverige eller med avseende på svensk påverkan i andra länder. Utvecklingen bedöms vara övervägande negativ med hänsyn till att förlusten av biologisk mångfald inte hejdats och att hastigheten med vilken arter försvinner inte heller bromsats upp. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka.

Källa: Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023

Grön ödla med brunare mittrand på ryggen.
Sandödla. Foto: Alex Regner.

Sandödla, Lacerta agilisSårbar enligt Rödlista 2020.

Sandödlans livsmiljö i Sverige utgörs av varma platser med lång kontinuitet i tillgång på en variation av vanligen: väl solexponerad mark med sydorienterade sandblottor, ett mosaikartat fältskikt av ljung eller gräs och örter, spridda grupper av buskar och träd, samt gärna inslag av liggande trädstammar, torra grenar och/eller stenar och block.

Arten hotas bland annat av igenväxning av öppna miljöer, ej naturvårdsanpassad efterbehandling av sand- och grustäkter, vägbyggen och annan markexploatering, samt alltför kraftigt kontinuerligt markslitage där tillgången på habitat är begränsad.

Artfakta om sandödla

Åtgärdsprogram för sandödla (pdf, på Naturvårdsverkets webbplats)

Precisering: Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön

Den säkerhetspolitiska situationen gör att behovet av lokal produktion och ökad självförsörjning av energi har aktualiserats i än högre grad. Skåne är beroende av import av el, och energi­omställningen riskerar att bromsas av kapacitetsbrist till och inom Skåne, vilket leder till lokal effektbrist. Inte minst den snabba elektrifieringen innebär ett ökat effektbehov.

Skåne skiljer sig från andra län när det gäller produktion, användning och potential för biogas. Även samhällsviktiga funktioner är beroende av biogas. De nu planerade biogasinvesteringarna är den största energiinvestering som någonsin genomförts i Skåne med skånska energiråvaror. En process för dialoger om ökad biogasproduktion, för att möta bland annat industrins behov, påbörjades 2021 mellan biogasaktörer i Skåne, Halland och Västra Götaland. En potentialstudie för biogassubstrat i Skåne, Halland och Västra Götaland har tagits fram RISE, finansierad av medel från Region Halland, Länsstyrelsen Halland, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Perstorp, Nordion, Nature Energy, Gasum och ST1.

Potentialstudie för biogassubstrat i Skåne, Halland och Västra Götaland (pdf, på Biogas Syds webbplats)

Flera biogasanläggningar som fått beviljat Klimatklivetstöd är igång med tillståndsprocesser. Löfte om produktionsstöd och Klimatklivet är viktiga styrmedel, vilka lett till att den lokala biogasproduktionen förväntas minst fördubblas inom ett fåtal år.

Nationell bedömning av måluppfyllelse

Strecksatsen kommer att uppfyllas till 2030. Utvecklingen bedöms vara positiv, men att takten behöver öka för att nå uppsatta mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Källa: Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023

Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet. Varje investerad krona ska ge största möjliga klimatnytta.

Resultat för Klimatklivet (Naturvårdsverkets webbplats)

Har du en idé som kan bidra till att minska samhällets klimatpåverkan? Då kan du söka en rad olika ekonomiska stöd.

Klimatinvesteringsstöd (Länsstyrelsen Skånes webbplats)

Det finns ett stort intresse för markförlagda solcellsanläggningar. För närvarande har anläggningar på mark motsvarande 100 hektar anmälts och byggts eller är på gång att byggas i Skåne, men fler och större anläggningar är på gång. Länsstyrelsen påbörjade 2021 ett projekt i syfte att klarlägga möjligheterna att i första hand placera solceller på annan mark än jordbruksmark.

I projektet Solmarken har vi undersökt vilka andra marktyper än jordbruksmark som kan vara lämpliga att placera solceller på. Vi har tittat på hinder, möjligheter, potential och förutsättningar för några utvalda markområden på en övergripande nivå samt lokal förankring av solcellsparker. Vi pekar inte ut specifika platser lämpliga för etablering av solcellsparker, för att inte föregå den prövning som Länsstyrelsen Skåne gör i varje enskilt fall.

Slutrapport projekt Solmarken (pdf, Länsstyrelsen Skånes webbplats)

Texten Solmarken, där bokstaven o är en sol. Solpaneler på mark.

Regional och lokal energiplanering bör få genomslag i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen har därför gjort en kartläggning av i vilken mån kommunerna har uppdaterade klimat- och energi­planer. 19 av 33 kommuner saknade eller hade en inaktuell klimat- och energiplan. Energi­planlagstiftningen bör användas som ett styrmedel i högre grad än idag, men saknar sanktionsmöjligheter.

Genom tillsyn arbetar Länsstyrelsen sedan 2021 med att säkra att tillståndspliktiga verksamheter når upp till Miljöbalkens krav och att bidra till fastställda klimatmål.

Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi.

Länsstyrelsen gör tillsyn av miljöfarlig verksamhet för att kontrollera att lagar, föreskrifter, domar och beslut följs. Tillsynen grundar sig på reglerna i miljöbalken. Vi kan även ge råd och information till dig som verksamhetsutövare.

Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (på Länsstyrelsens webbplats).

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf