Illustration av miljömålet Ingen övergödning. En fisk som simmar under vattenytan.

Ingen övergödning

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

BEDÖMNING: I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning, reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till att minska läckage av näringsämnen. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar men tyvärr ser vi inte samma trend i havet.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ingen övergödning finns följande preciseringar:

  • Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande av underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.
  • Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.
  • Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
  • Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134).

Tillstånd och målbedömning för Ingen övergödning i Skåne län

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte heller att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Utsläppen ökar inte längre. Men trots att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar så ser vi inte samma trend i havet. Problemet är omfattande, det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel, både på nationell och internationell nivå.

Påverkan på havs- och landmiljö

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i länet och en stor del av Skånes vatten är kraftigt påverkade av övergödning. Totalt står jordbruket för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar med kväve och fosfor.

Skåne är ett jordbruksintensivt län med störst andel jordbruksmark i landet. Många åtgärder genomförs för att minska näringsämnesläckage men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte går att odla mark helt utan utsläpp.
Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring, odling av fånggrödor, anläggning av våtmarker och andra vattenvårdande åtgärder bidragit till minskade näringsförluster. Tyvärr finns det idag betydligt mindre pengar än tidigare i nya Landsbygdsprogrammet till vattenvårdsåtgärder, trots att intresset för åtgärder fortfarande är stort.

Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.

Läs mer om Landsbygdsprogrammet.

Övergödningen är även starkt sammankopplad med den fysiska påverkan på våra vatten. Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når Östersjön. Åtgärder för att fördröja vattnets väg ut mot havet och för att skapa större vattenmagasin i landskapet är viktiga.

Motorvägar för vattnet, vatten som har bråttom till havet och ett torrare landskap. Ja, så ser det ut på många håll idag. Det leder till problem både när det regnar för lite och för mycket.

Läs mer i den fördjupande artikeln Hastighetskontroller saknas i Skånes vattenvägar  där vi förklarar några delar av problemen med vårt förhållande till vatten i dagens samhälle och vad vi kan göra.

2018 års extremt torra väder har lett till ett ökat intresse för att anlägga bevattningsdammar. Om dräneringsvatten leds till bevattningsdammarna uppkommer en naturlig recirkulation av växtnäring, och om man genom bevattning kan höja skörden finns här en stor potential att minska växtnäringsförluster, inte minst under extrema torrår.

Trots att utsläpp av oorganiskt kväve till luft och nedfall via nederbörden har minskat de senaste 20 åren är belastningen på skogsmark fortfarande högre än vad skogen tål.

Sommaren 2018 visade hur känsligt vårt landskap är för torka. Samtidigt får vi under andra perioder mer vatten än vad vi lyckas ta hand om och vi får översvämningar istället. På Länsstyrelsen Skåne arbetar vi med flera åtgärder för att få större balans mellan dessa extremsituationer.

Läs mer om arbetet i den fördjupande artikeln Torka och översvämningar kan minskas med samma åtgärder.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

En stor andel av vattendragen, sjöarna och kustvattnen i Skåne uppnår inte god status med avseende på näringsämnen enligt EU:s Ramdirektiv för vatten.

Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.

Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.

Länk till vattenmyndigheternas webbplats.

Läs mer om EU:s vattendirektiv på vattenmyndigheternas webbplats.

Bilden visar en karta över statusklassningen för näringsämnen i Skånes ytvattenförekomster.
Statusklassning för näringsämnen i ytvattenförekomster under vattenförvaltningens tredje förvaltningscykel 2016-2021. Källa: VISS (Vatteninformationssystem Sverige)
Ytvattnets ekologiska status klassas enligt en femgradig skala, medan kemisk status har två klasser. Illustration: Vattenmyndigheterna, Sylvia Kinberg.
Ytvattnets ekologiska status klassas enligt en femgradig skala, medan kemisk status har två klasser. Illustration: Vattenmyndigheterna, Sylvia Kinberg.

För att öka kunskapen om sambandet mellan odling och växtnäringsförluster har Länsstyrelsen Skåne låtit göra en utvärdering från undersökningar som har gjorts i ett jordbruksdominerat område sedan år 1983. Utvärderingen visar att både halten och transporten av kväve minskat under framför allt de senaste tio åren. 

Läs rapporten Minskande trend av näringsläckage från jordbruksmark på Länsstyrelsens webbplats.

Det finns visst statistiskt stöd för att åtgärder och förändringar inom jordbruket, samt ökad anslutning till rådgivningsprojektet Greppa näringen, har bidragit till denna minskning.

Läs rapporten Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag från SLU (pdf).

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Läs mer på Greppa näringens webbplats.

Den långa uppehållstiden för vattnet i Östersjön, upp till 30 år, gör att de näringsämnen som belastar havet stannar kvar under lång tid. Ett annat problem i Östersjön och även i många sjöar är att bottnarna läcker fosfor som lagrats under lång tid av utsläpp, så kallad interngödning. 

Bilden visar vattnets kretslopp mellan atmosfär, sötvatten, grundvatten och hav. För Östersjön är uppehållstiden 30 år.
Bilden visar vattnets kretslopp mellan atmosfär, sötvatten, grundvatten och hav. För Östersjön är uppehållstiden 30 år.

Goda bestånd av stora rovfiskar är viktiga för att balansera ekosystemen och motverka övergödningseffekter. Dessvärre har främst fiskeförvaltningen utarmat dessa bestånd i såväl västra Östersjön som östra Östersjön och därmed även deras viktiga ekosystemfunktioner.

Läs mer om läget för torsken i östra torskbeståndet (pdf från ICES; på engelska).

Läs mer om läget för torsken i västra torskbeståndet (pdf från ICES; på engelska).

Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 

Läs mer i artikeln Rovfiskar kan motverka övergödning på SLU:s webb.

Även det skånska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. Kvalitetsproblemen i grundvatten hänger ihop med en stor näringsbelastning men även stor sårbarhet med delvis genomsläppliga jordar och otillfredsställande vattenskydd.

Enligt Länsstyrelsen Skånes miljöövervakning av grundvatten är nitrathalten högre än två milligram/liter i cirka 40 procent av proven, något som i allra högsta grad visar på mänsklig påverkan eftersom de naturliga halterna kväve är mycket låga i grundvatten. Det krävs att de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet inom vattenförvaltningen motsvaras av stödformer för genomförande om avsikten är att de ska genomföras på frivillig basis.

Illustration av miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Ett glas står under en vattenkran, en droppe är på väg ner i glaset. Illustration av Tobias Flygar.
Läs mer om miljömål Grundvatten av god kvalitet.

Åtgärdsarbete för Ingen övergödning i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten riktar sig till myndigheter och kommuner och anger vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas. Länsstyrelsen Skåne ställer krav vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter så att miljökvalitetsnormerna följs, prioriterar åtgärder och rådgivning inom lantbruket. Länsstyrelsen Skåne vägleder och stöttar också kommunerna inom olika områden, till exempel inom deras tillsynsarbete och översikts- och detaljplanering.

Läs mer om vattenmyndigheternas åtgärdsprogram på vattenmyndigheternas webbplats.

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. 

Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.

Källa: Wikipedia.

Länsstyrelsen Skåne har under 2020, genom medlen från extrasatsningen mot övergödning inom anslag 1:11 , fortsatt arbeta med pådrivande och uppsökande verksamhet för att öka åtgärdstakten mot övergödningen. Detta har resulterat i att flera våtmarksprojekt har identifierats och projekterats.

Vidare kommer en strategi för det kommande arbetet mot övergödning att tas fram, en utredning kring belastning från diffusa källor samt uppföljning av strukturkalkning att genomföras och kommunala avloppsreningsverk kommer att genomföra projekt för att identifiera bräddningspunkter och bräddningsorsaker, samt även fysiskt åtgärda en bräddningspunkt.

Läs mer om havs- och vattenmiljöanslaget 1:11 på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Strukturkalkning. Genom att använda särskild strukturkalk i lerjordar kan man förbättra markstrukturen, underlätta bearbetningen av jorden och minska fosforförlusterna.

Bräddningar är tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten när reningsverk eller ledningar är överbelastade och vattenmängden är större än vad ledningssystemet klarar av. Normalt sker bräddning i samband med kraftiga regn.

Under våren 2020 drogs en stor del av medlen till våtmarker inom Landsbygdsprogrammet (LBP) in på grund av en felaktig prognos hos Jordbruksverket. Budgeten för hela programperioden 2014–2020 skars ner med en tredjedel för Skånes del. Endast de pågående LBP-projekt som behöver finansiering under 2020 har kunnat ges stöd. Övriga projekt, där förberedelser i vissa fall pågått under flera år, står utan finansiering.

Även om en del av pengarna återförs under 2021 har förtroendet för myndigheterna påverkats negativt. Våtmarksanläggning bygger på frivillighet hos markägarna och då blir effekterna av ett skadat förtroende stora. Under förutsättning att pengarna återförs och att kontinuiteten bibehålls, så kan arbetet åter ta fart. Det är viktigt att det inte blir något glapp mellan programperioderna när det nya landsbygdsprogrammet införs. (Tillägg april 2021: Det är nu klart att nya landsbygdsprogrammet försenas till tidigast 2023.)

Bilden visar en karta över våtmarker som anlagts i Skåne under åren 2000 till 2021 med stöd genom Landsbygdsprogrammet
Karta över våtmarker i Skåne (blå markering) som anlagts med eller fått skötselstöd från landsbygdsprogrammet mellan år 2000 och 2020. Våtmarkernas storlek är inte proportionerlig i förhållande till kartan, då linjerna som markerar våtmarkens yta är tjocka för att våtmarkerna ska synas. Källa: Länsstyrelsen Skåne

Totalt har 38 våtmarker på sammanlagt 126 hektar anlagts i Skåne sedan förra årets uppföljning. Finansieringen kommer främst från Landsbygdsprogrammet, LOVA-medel (Lokala vattenvårdsprojekt) och LONA-medel (Lokala naturvårdsprojekt).

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.

Läs mer om LOVA.

Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.

Läs mer om LONA. 

Skåne har landets största anslutning till Greppa Näringen. Aktiviteterna har i viss mån stagnerat under senare år, men utvecklingen har nu dessbättre vänt och det syns en ökad omfattning för både enskild rådgivning och gruppaktiviteter.

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Läs mer på Greppa näringens webbplats.

Åtgärder på kommunal nivå

I länet finns ett flertal aktiva vattenråd. Vattenråden arbetar avrinningsområdesvis vilket innebär att samarbete sker över kommungränserna och åtgärder görs där de bäst behövs inom avrinningsområdet.

Av totalt 22,1 miljoner kronor som beviljats till externa projekt genom LOVA under 2020, har 19,2 miljoner kronor gått till olika åtgärder för att minska övergödningen.

Inom våtmarkssatsningen i LONA (Den lokala naturvårdsatsningen) har under hösten 2019 4,6 miljoner kronor beviljats i bidrag till skånska kommuner. Huvudsakligen gäller projekten nyanläggning av våtmarker, inklusive förarbeten, vilka totalt för hela satsningen väntas resultera i ytterligare cirka 20 hektar våtmark under de kommande fyra åren, men projekten innefattar också andra typer av åtgärder som kan stärka landskapets förmåga att hålla kvar vatten i syfte att klara av torka och översvämningar eller som kan bidra till en ökad grundvattenbildning.

Organisationer och privatpersoner inom ett eller flera avrinningsområden kan tillsammans bilda ett vattenråd. I ett vattenråd diskuterar man sig fram till ett gemensamt sätt att förvalta de lokala vattenresurserna.

Vattenrådet ska sträva efter att ha en helhetssyn över frågor som rör grundvatten, ytvatten och kustvatten, men rådet ska även skräddarsys efter områdets lokala behov. Ett vattenråd skall involvera alla berörda och ge dem lika möjligheter att komma till tals.

Läs mer om vattenråd och andra vattenorganisationer på Länsstyrelsens webbplats.

I Skåne har åtgärdssamordnare utsetts i fyra pilotområden inom LEVA-satsningen (Lokalt engagemang för vatten). 2020 har arbetet gått in i en fas med aktivt åtgärdsarbete och redan lett till några åtgärdsprojekt som sökt LOVA-stöd. Inom LOVA har Länsstyrelsen Skåne prioriterat att bevilja ansökningar om ytterligare tre åtgärdssamordnare.

I projektet LEVA, Lokalt engagemang för vatten, följer och stöttar Havs- och vattenmyndigheten 20 olika pilotprojekt i Sverige. Projekten har fått drygt 50 miljoner i bidrag som ska stärka det lokala åtgärdsarbetet under 2018-2021. Målet är att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav. Men pilotområdena får inte medel för att utföra åtgärder, utan detta kan sökas på annat håll, till exempel genom LOVA eller Landsbygdsprogrammet. 

Läs mer om projektet LEVA.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.