Illustration av miljömålet Levande sjöar och vattendrag. En stiliserad blomma mot bakgrund.

Levande sjöar och vattendrag

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

BEDÖMNING: Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Det strandnära byggandet är fortsatt högt i Skåne. Enbart 17 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Levande sjöar och vattendrag finns följande preciseringar: 

  • God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
  • Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna.
  • Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
  • Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
  • Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
  • Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
  • Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.

Tillstånd och målbedömning för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. 36 av 209 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status, övriga har fått tidsfrist till 2021 respektive 2027 för att nå god ekologisk status. 

Bilden visar en karta över statusklassningen för ekologisk status i Skånes ytvattenförekomster.
Målet är att samtliga vattenförekomster ska uppnå minst "god status". Enbart 36 av 209 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status (gröna områden på kartan). Källa: VISS
Ytvattnets ekologiska status klassas enligt en femgradig skala, medan kemisk status har två klasser. Illustration: Vattenmyndigheterna, Sylvia Kinberg.
Ytvattnets ekologiska status klassas enligt en femgradig skala, medan kemisk status har två klasser. Illustration: Vattenmyndigheterna, Sylvia Kinberg.

Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.

Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.

Länk till vattenmyndigheternas webbplats.

Läs mer om EU:s vattendirektiv på vattenmyndigheternas webbplats.

Många åtgärder genomförs och har intensifierats inom ramen för vattenförvaltningsarbetet. Samtidigt är Skånes ytvatten mycket hårt påverkade av markanvändningen. Trycket på vattennära boende är högt och strandområden exploateras. Detta tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras. 

Rensning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner, vattenkraft, övergödning och bekämpningsmedel är de största hoten. Sammantaget bidrar dessa faktorer till att målet är svårt att nå.

Illustration av miljömålet Ingen övergödning. En fisk som simmar under vattenytan.
Läs mer om övergödning under miljömålet Ingen övergödning.

Rensning: Ett dike eller ledning betraktas som en vattenanläggning och ägaren är skyldig att underhålla den. Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Befintliga diken får alltså rensas ner till dikets ursprungliga djup och läge. Läs mer om rensning av diken.

Dikning: Ett dike är en mänskligt skapad anordning avsedd att dränera vatten från exempelvis åkrar och skogsmark. Markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken. För att skydda de få våtmarker som finns kvar gäller i bland annat Skåne även ett generellt förbud mot markavvattning. Läs mer om markavvattning och diken.

Bevattningsuttag: Huvudregeln är att det behövs tillstånd för uttag av ytvatten eller grundvatten för bevattning. Uttag som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen är undantagna från denna huvudregel. Det är du som gör uttaget som ska kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen. Alla som tar ytvatten för bevattning måste känna till Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning. Särskilt gäller detta om man inte har tillstånd till sitt bevattningsuttag. Den som tar vatten från våra vattendrag måste själv hålla reda på aktuella flöden där uttaget görs och själv ta ansvar för att uttaget håller sig inom policyns eller tillståndets ramar. Läs mer om vattenuttag för bevattning.

Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor, men anläggningarna har samtidigt en stor påverkan på miljön.

  • Anläggningarna är ofta vandringshinder för fisk som öring, lax, ål, asp och nejonögon.
  • Vandringshindren gör att fisken stängs ute från sina naturliga lek- och uppväxtområden.
  • Fisk som vandrar nedströms riskerar att skadas i turbiner eller fastna i intagsgaller.
  • Avledning av vatten till kraftverken medför kraftigt minskade flöden i vattendragen och kan i värsta fall leda till torrläggning.
  • Omfattande reglering av vatten i sjöar innebär att strandnära områden tidvis blir torrlagda.
  • Uppdämning av vatten innebär att strömmande vattendrag försvinner, vilket påverkar djur- och växtliv.
  • Snabba minskningar av vattenflödet, till exempel vid driftstörningar i en anläggning, kan orsaka fiskdöd och andra skador på djur- och växtlivet.

Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk, och en stor del av arbetet handlar om att minimera miljöpåverkan. Läs mer om vattenkraftens påverkan på miljön och Länsstyrelsens arbete på Länsstyrelsens webbplats.

I Skåne har vädret under 2020 varit relativt normalt, ungefär som under föregående år. Trots det har den fortsatta återhämtningen efter 2018 års extrema torka med låga vattennivåer och flöden gått långsamt.

Skyddsområden saknas för flera av de viktigaste skånska ytvattentäkterna, och bildandet av nya områden går trögt. Skyddsområdet för Bolmen i Kronobergs län, skåningarnas viktigaste dricksvattenförsörjning, har ännu inte fastställts. Länsstyrelsen Skåne arbetar vidare med förstärkt vattenskyddsarbete, tillsyn och framtagande av en regional vattenförsörjningsplan.

För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.

Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning och kan vara indelade i olika zoner. Kopplat till vattenskyddsområdet finns olika föreskrifter till skydd för vattnet. Det kan innebära begränsningar av hur marken får användas och av hur till exempel kemikaliska produkter och avfall får hanteras. För en verksamhet eller åtgärd kan det gälla förbud, tillstånd eller anmälningsplikt. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten.

Läs mer om vattenskyddsområden på Länsstyrelsens webbplats.

Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne. Ett nytt bestånd av flodpärlmussla har dock hittats där den har trotts vara utdöd.

Diagram: Antal vattendrag i Skåne med flodpärlmussla och antal vattendrag i Skåne med föryngring av flodpärlmussla.
I Skåne län finns idag 13 huvudvattendrag med bestånd av flodpärlmussla. Under 2019 återupptäcktes flodpärlmussla i ett vattendrag där arten förmodats vara utdöd. Beståndet är litet med enbart gamla individer. I Skåne har endast en mussla mindre än 5 cm noterats i ett av vattendragen, vilket framgår av diagrammet. Men den uppgiften är gammal och föryngringen av flodpärlmussla i Skåne antas vara obefintlig och därmed finns det inga livskraftiga populationer i länet. Källa: www.sverigesmiljomal.se

Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras upp då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. Resursbehovet är fortsatt stort för att bygga upp kunskapen om värdefulla vatten och kulturmiljöer. Möjligheter till ekonomiska bidrag för anpassnings- och kompensationsåtgärder vid särskilt värdefulla vattenanknutna kulturmiljöer behöver skapas.

Funktionella skyddszoner behöver kunna bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Dessa behöver behovsanpassas utifrån topografi och vattnets värden. Även svämområden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning, behöver kunna avsättas.

En skyddszon är en remsa vid kanten av en åker som inte brukas, utan som är permanent beväxt. Avsikten är att förhindra läckage av näringsämnen och växtgifter till exempelvis vattendrag. En funktionell skyddszon bidrar dessutom till en bra livsmiljö och bidrar till olika ekosystemtjänster.

Svämplanet är den plana landyta som byggts upp av sediment i samband med översvämningar i anslutning till ett vattendrag, samt genom förflyttning av vattendragsfåran i sidled eller nedströms. Svämplanet översvämmas vid måttliga högflöden, fördröjer flödespulsar och fungerar som vattendragets säkerhetsventil, samtidigt som området nedströms får en jämnare vattenföring. Vegetation och strukturer på svämplanet kan också bromsa vattenflödet. På svämplan finns artrika och produktiva ekosystem och en mosaik av biotoper i övergångszonen mellan vatten och land.

Åtgärdsarbete för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Skydd av sötvattensmiljöer går trögt i Skåne. Under det gångna året har dock musselförande vatten skyddats (direkt eller indirekt) genom beslut om naturreservat i Lyngsjön (Vramsån), på Linderödsåsens nordsluttning och i delar av Klingstorpabäcken samt biotopskydd i en mindre del av Bråån.

Det är viktigt för både flodpärlmusslans och den tjockskaliga målarmusslans fortlevnad att Länsstyrelsen går vidare med att utvidga skyddet i övriga delar av de två sistnämnda vattnen. 

Biotopskyddsområde är en skyddsform som kan användas för små mark- och vattenområden, så kallade biotoper. Det handlar om områden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter. Biotoperna är också viktiga för vanligare arter, samt för omväxling i landskapet.

Läs mer om biotopskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplats.

Lyngsjö naturreservat består av stora arealer betes- och slåttermarker. Här finns allt ifrån blomrika fuktängar och rikkärr med hög kalkpåverkan till torr sandstäpp. I sanden hittar man den grävande månhornsbaggen och den vackra sandnejlikan. Mer känd är kanske den kalkrika källvattensjön Lyngsjön längst i söder med sina orkidérika fuktängar. Sjön bjuder även på ett rikt fågelliv.

Läs mer om Lyngsjö naturreservat på Länsstyrelsens webbplats.

Linderödsåsens nordsluttning är ett nytt reservat som innefattar Olarp och Råbockarp. Här finns gamla utmarker som förr betades av kor och tamsvin. Idag dominerar lövskogen och vildsvinen har istället tagit över markbearbetningen. I skogarna lever många ovanliga skalbaggar, svampar och lavar. Vramsåns rena vatten erbjuder en fristad åt den annars så sällsynta flodpärlmusslan.

Läs mer om naturreservatet Linderödsåsens nordsluttning på Länsstyrelsens webbplats.

Klingstorpabäcken med sitt rena vatten slingrar sig fram genom skog och öppenmark i ett böljande landskap utanför Färingtofta i Klippans kommun. På sin väg mot Rönne å passerar den både sumpskogar och blomrika betesmarker. I Klingstorpabäcken lever öring och den idag ovanliga flodpärlmusslan. Båda arterna behöver rinnande vatten med skuggande träd och bra bottnar.

Läs mer om naturreservatet Klingstorpabäcken på Länsstyrelsens webbplats.

I övrigt har sötvattenmiljöer inte skyddats specifikt, utan enbart inkluderats vid bildandet av reservat med andra syften än vattenmiljöerna. Cirka 9 procent av Skånes ytvattenareal omfattas av områdesskydd. Mindre än 2 procent av Skånes totala skyddade areal består av ytvatten, varav endast en bråkdel utgörs av de mest skyddsvärda vattnen, vilka är kraftigt eftersatta.

Diagram: Den totalt skyddade arealen i Skåne är 156296 hektar. Diagrammet visar hur arealen fördelar sig på naturtyperna sjöar och vattendrag, hav, våtmark, åkermark, övrig öppen mark och skog.
Cirkeldiagrammet visar hur stor andel olika naturtyper utgör av den totala skyddade arealen i Skåne. Sötvattenarealen utgör mindre än 2 procent, där framför allt vatten utan högre skyddsvärden ingår. Källa: VIC natur; Skyddade områden i naturvårdsregistret NMD-arealer. Utdrag 2020-10-23.

LIFE Connects är ett vattenrestaureringsprojekt där miljöanpassning av vattenkraftverk och biotopvårdande åtgärder ska ge bättre vattenkvalitet, fria vandringsvägar och förbättrade livsmiljöer för hotade arter. Detta ska stärka bestånden av havsnejonöga, lax och ål samt flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. 

Genomförandet av åtgärder har påbörjats i Skåne (Rönne å, Helge å och Verkeån), Blekinge och Kalmar län. Projektet ska bedrivas under perioden 2019–2025. Aktörer förutom de berörda länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten är Klippans kommun, Sportfiskarna, Uniper och Karlstad universitet.

LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemsfunktioner och ekosystemsservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter. 

Läs mer om LIFE Connects på projektets webbplats.

I Osbysjön har malen återetablerat sig efter 50 års frånvaro, vilket konstaterades vid en första kartläggning av beståndet genom att 302 småmalar märkts med ”chip” och återfångats under perioden 2019–2020. Inventeringen utfördes inom ramen för åtgärdsprogrammet för hotade arter.

Bilden visar fiskarten mal.
I Osbysjön har under 2019–2020 totalt 302 småmalar märkts med ”chip”, varav ca 100 har återfångats en eller flera gånger. Detta visar på att malarna har återetablerat sig i sjön. Foto: Anna Forman, Länsstyrelsen

Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.

Läs mer om åtgärdsprogram för hotade arter.

Projektet Finjasjön – en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen? är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms kommun, med stöd av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för Stärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning. Projektet pågår till och med 2020. Under året har sedimentproppar undersökts med avseende på näringsinnehåll. Syftet är att undersöka hur stor näringsbelastningen från externa och interna källor får vara om Finjasjön ska uppnå god status, utreda de försämringar som observerats under senare år, samt ta fram åtgärdsförslag för sjön och i tillrinningsområdet.

Läs mer om stärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med flera län, som deltog i tillsynskampanjen av bevattningsuttag 2019, bidragit med den kunskap och erfarenhet som erhållits samt lämnat förslag på hur vattenuttagsdata kan samlas in och hur tillsynen kan förbättras. Länsstyrelsen Gotlands län har på uppdrag av SMHI sammanställt detta i en promemoria.

Restaureringsarbetet i Skåne är fortsatt intensivt tack vare en generös tilldelning av pengar från Havs- och vattenmyndighetens 1:11-anslag. Ett 20-tal restaureringsåtgärder har genomförts, framför allt i form av borttagande av vandringshinder och biotopvård där block återförts och träd planterats. I tre projekt har funktionella svämplan i delar av Råån, Vege å och Höje å återskapats. 

Under 2020 har Länsstyrelsen Skåne beviljat cirka 22 miljoner kronor i bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Stödet har bland annat gått till strukturkalkning, projektering och anläggande av våtmarker och tvåstegsdiken, restaurering av Tullstorpsån samt åtgärdssamordnare som ska driva åtgärdsarbetet i olika avrinningsområden. Våtmarkerna bidrar till att öka landskapets vattenhållande förmåga. 

Det pågår eller har utförts reduktionsfiske i Sövdesjön, Oppmannasjön, Råbelövssjön, Bälingesjön och Lyngsjön.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.

Läs mer om LOVA.

Den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP) beslutades 2020-06-25 av regeringen. Länsstyrelsen Skåne har påbörjat den regionala samverkansprocessen för prövning av kraftanläggningar i de större skånska vattnen som ska ske under perioden 2022–2024. Exempelvis pågår bildandet av samverkansgrupper, uppdatering av bevarandeplaner i berörda Natura 2000-områden, översyn av statusklassningar, samt framtagande av förbättrade kunskapsunderlag för bland annat vattenanknutna kulturmiljöer. 

Skåne arbetar dessutom aktivt med avvägningar av natur- och kulturmiljövärden i samband med den nationella planen, tillsyns- och prövningsärenden och restaurering av vattenmiljöer.

Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften
Prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Den 25 juni 2020 tog regeringen beslut om prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft.

Läs mer om den nationella planen för omprövning av vattenkraft på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Åtgärder på kommunal nivå

Arbetet med att begränsa spridning av och bekämpa den främmande arten sjögull fortsätter i Vita sjö (Stensåns vattenråd och Örkelljunga kommun, nu med stöd från LOVA) samt i Osbysjön, Svalövssjön, Råbelövssjön och Gårdssjön (Osby, Svalövs och Kristianstads kommun samt Länsstyrelsen, med särskild satsning från 1:11-anslaget).

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Läs mer om invasiva arter.

Övriga åtgärder

Institutionen för Akvatisk ekologi, Lunds universitet, återinventerar Brincks fisken under perioden 2019–2020. Professor Per Brinck elfiskade på 1960-talet Skånes vattendrag för att kartlägga fiskbestånden. Elfiskena upprepades på 1990-talet av Limnologiska institutionen. Uppföljningen sker således vart trettionde år och kan visa hur fiskbestånden ändrats över tid.

I samband med den pågående återinventeringen tas även e-DNA-prov i vattnet för att se om dessa kan ge svar på vilka fiskarter som förekommer i vattendraget. Projektet finansieras av Länsstyrelsen Skåne och Formas.

e-DNA (environmental DNA eller miljö-DNA) är de spår av DNA som organismer lämnar efter sig i miljön.

Projektet En vik i Sjöriket Skåne har hållit ett slutseminarium och flera rapporter med resultat och åtgärdsförslag för att minska övergödningen av Arkelstorpsviken i norra delen av Oppmannasjön har tagits fram. Oppmanna-Vånga Bygderåd och Kristianstad högskola driver projektet som finansieras av Leader Sydöstra Skåne och Havs- och fiskerifonden.

Länk till nyhet hos SVT: Skånes fiskebestånd kartläggs med elfiske och DNA-analyser

Källor och fördjupning

Uråldrig fiskart nära att dö ut i Sverige Artikeln öppnas på Correns webbplats i ett nytt fönster.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.