God bebyggd miljö. Illustration: Tobias Flygar. Illustration av Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar uppåt. Utvecklingen i miljön är positiv.

MÅL: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

BEDÖMNING: Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, kommuner och andra samhällsbyggnadsaktörer arbetar målinriktat mot att nå miljömålet god bebyggd miljö till 2030. Kommunernas fysiska planering spelar en mycket viktig roll för att skapa goda förutsättningar för en god bebyggd miljö. Kommunala översiktsplaner och detaljplaner hålls aktuella i samtliga skånska kommuner. Trots att trenden för utvecklingen är positiv bedöms inte de nuvarande resurserna vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet God bebyggd miljö finns följande preciseringar:

  • Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.
  • Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.
  • Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
  • Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.
  • Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
  • Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.
  • God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
  • Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
  • Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.
  • Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.

Tillstånd och målbedömning för God bebyggd miljö i Skåne län

Medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Dock är bedömningen att målet inte är möjligt att nå till 2030 utifrån idag beslutade styrmedel och åtgärder. Skånes kommuner med flera samhällsbyggnadsaktörer behöver utveckla samordningen och öka samverkan.

Samhällsbyggnadsprocessen är komplex och berör många olika intressen, vilka många gånger behöver vägas mot varandra. Ytterligare personella och monetära resurser måste också tillföras. Det krävs även att det finns fysiska förutsättningar, som tillgång till god kollektivtrafik och service, för att livsstilsförändringar hos den enskilde medborgaren ska underlättas.

Hållbar samhällsplanering och bebyggelsestruktur

Skånes kommuner arbetar aktivt med fysisk planering. Kommunens översiktsplaner spelar en viktig roll i att pröva lokaliseringen och behovet av olika markanvändningar. Flertalet av Skånes kommuner arbetar med att utveckla befintliga tätorter och stärka befintliga bebyggelsestrukturer genom att värna om ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är inte bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Läs mer om översiktsplanering på Boverkets webbplats.

Infrastruktur och transporter

Skåne har en unik flerkärnig ortsstruktur med en hög tätortstäthet, åtta regionala kärnor och 250 mindre tätorter, vilket skapar ett annat resmönster än i andra storstadsregioner. Befintliga orter behöver stärkas och bindas samman för att kunna säkerställa en långsiktigt god hushållning med mark och vatten.

Skåne har en omfattande genomfartstrafik och trafiken förväntas öka kraftigt. Trafikverkets kapacitetsutredning för transportsystemet i Sverige visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne, främst för tågtrafiken.

Fossilbränsleberoendet i länet är högt. Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning, trots en redan relativt stor minskning i förhållande till Sverige som helhet.

Kulturvärden i bebyggd miljö

Det är en låg sannolikhet för att värdefulla kulturmiljöer i Skåne ska vara bevarade till 2030. Arbetet med att säkerställa miljöerna i detaljplaner/områdesbestämmelser går långsamt. Särskilt drabbar detta landsbygdens kulturmiljöer då rivningslov inte krävs utanför planlagt område. Flera av Skånes kommuner saknar samtidigt kulturmiljöunderlag. Behovet att av uppdatera befintliga kulturmiljöunderlag är stort, då flera inte bygger på aktuella inventeringar.

De kunskapshöjande satsningar som görs inom ramen för Gestaltad livsmiljö kan leda till att värdefulla kulturmiljöer i högre grad används och utvecklas. Samtidigt har färre kommuner i Skåne egen antikvarisk kompetens idag än 2015; istället köps tjänsten in vid punktinsatser. Eftersom det samtidigt finns ett starkt förändringstryck/exploateringstryck i Skåne kan kulturmiljöfrågorna ha svårt att hävda sig i planeringssammanhang. För att Länsstyrelsen ska kunna stötta kommunerna krävs att kulturmiljöanslaget för vård, information och tillgänglighetsinsatser markant ökar under perioden.

Vi ser att Länsstyrelsen Skånes pågående aktualisering av riksintressen för kulturmiljövården kommer vara färdigställd 2030 och ge tydligare och bättre beskrivna riksintressen som stöd till kommunernas planering. Samtidigt finns ett behov av att stärka kulturlandskapets roll i lagstiftningen för att övriga värdefulla landskapstyper ska kunna utvecklas och bevaras.

På Boverkets webbplats hittar du metodstöd, vägledning och lärande exempel för hur värdefulla kulturmiljöer i högre grad kan användas och utvecklas.

Länk till metodstöd på Boverkets webbplats.

Natur- och grönområden

Det råder brist på allemansrättslig mark och tillgängliga grönområden av god kvalitet inom framför allt de sydvästra delarna av länet. Enligt den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur, som tagits fram för Skåne avseende perioden 2019–2022, behöver kommunernas översiktsplaner innehålla riktlinjer för hur man avser öka skyddet och tillgången på tätortsnära natur. 

Läs mer i Region Skånes rapport Grönstruktur i Skåne – Strategier för en utvecklad grön struktur på Region Skånes webbplats.

Detta gäller generellt över hela länet men framför allt i Skånes tätbefolkade kommuner med stor konkurrens om marken.

Hälsa och säkerhet

Många av Skånes städer förtätas. Detta innebär att mark som tidigare varit svår att exploatera bebyggs, till exempel för att den ligger i ett utsatt läge invid miljöpåverkande verksamheter eller att det finns markföroreningar. Sedan 2016 kan kommunerna söka ett särskilt bidrag för att finansiera sanering av förorenad mark inför byggande av bostäder. Skånska städer byggs även ut längs med kusterna vilket innebär ökade risker för tillkommande samhällsstrukturer så som bebyggelse och infrastruktur vid till exempel havsnivåhöjningar till följd av ett förändrat klimat. Större hänsyn behöver tas till hälso- och säkerhetsaspekter i den kommunala fysiska planeringen.

Skåne har förhållandevis höga halter av luftföroreningar jämfört med andra delar av landet, vilket beror på transporter från kontinenten och intensiv trafik, särskilt i de sydvästra delarna. Den vanligaste störningen i Skåne som helhet är störning från vägtrafikbuller, och var fjärde skåning upplever sig störd av vägtrafikbuller minst en gång per vecka. Störningarna leder bland annat till svårigheter att sova med öppet fönster. Flertalet kommuner arbetar aktivt med att succesivt åtgärda bullersituationen inomhus. Kommunerna har även en aktiv samverkansgrupp för kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Arbetet ska leda till en förbättring av utomhusluften, vilket också påverkar inomhusluften.

Illustration av miljömålet Frisk luft. Moln på en himmel. Illustration av Tobias Flygar.

Hushållning med energi och naturresurser

Jordbruksverket har sammanställt en rapport (2021) för att undersöka exploateringen av jordbruksmark under perioden 2016–2020. Rapporten visar att jordbruksmark exploateras i samma omfattning som tidigare. Skåne är det län som har högst andel exploatering av jordbruksmark med 763 hektar. Jordbruksmarken exploateras främst för att bygga bostäder.

Skånes produktion av förnybar energi i form av solenergi, vindkraft och biogas behöver öka avsevärt, samtidigt som dess placering i vissa fall sker på brukningsvärd jordbruksmark. Energianvändningen i bostäder och byggnader måste minska och energin användas.

Läs mer i Jordbruksverkets rapport Exploatering av jordbruksmark 2016-2020, Rapport 2021:08 (pdf, laddas ner från Jordbruksverkets webbplats).

Ett diagram som visar hur många hektar jordbruksmark som exploaterats under 5-årsperioderna 2006-2010, 2011-2015 och 2016-2020 i respektive län.
Exploatering av jordbruksmark under 5-årsperioderna 2006–2010, 2011–2015 samt 2016–2020 angivet i hektar (Ha), uppdelat på län. Exploateringen inkluderar byggnader, vägar och järnvägar. Källa: Jordbruksverket, rapporterna 2013:3, 2017:3 och 2021:08.
Ett diagram som visar hur stor andel av kommunernas jordbruksmark som exploaterats under 2006-2020 i Skånes kommuner.
Andel exploaterad jordbruksmark i Skånes kommuner under åren 2006–2020. Andelen är beräknad utifrån respektive kommuns exploaterade areal jordbruksmark i förhållande till kommunens totala areal jordbruksmark. Exploateringen inkluderar byggnader, vägar och järnvägar. Källa: Jordbruksverket, rapporterna 2013:3, 2017:3 och 2021:08.

Åtgärdsarbete för God bebyggd miljö i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Länsstyrelsen Skåne har under 2021 fördelat 9,4 miljoner kronor i bidrag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Kulturmiljövårdsanslaget, 7:2). Detta är ett stöd till fastighetsägarens (föreningar, företag, kommuner, privatpersoner med flera) direkta kostnader men även till värdefull antikvarisk rådgivning som leder förvaltningen i långsiktig riktning. Till detta har även 600 000 kronor avsatts till underlag inför åtgärder på kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Länsstyrelsen ser att kulturmiljövårdsanslaget är angeläget i arbetet med kulturhistorisk värdefull bebyggelse och för att nå fastighetsägare. Efterfrågan är stor, med långt fler ansökningar än det finns medel att tilldela.

Länsstyrelsen Skåne har med hjälp av kulturmiljövårdsanslaget tagit fram fördjupade kunskapsunderlag för 27 områden av riksintresse för kulturmiljövården. Områdena ska bearbetas och dialog föras med berörda kommuner och Riksantikvarieämbetet. Syftet är att aktualisera länets riksintresseanspråk samt få tydligare kunskapsunderlag som kan underlätta kommunernas hantering av anspråken.

Under 2020 påbörjades en översyn av Riksintressen för kulturmiljövården. Syftet är att få uppdaterade riksintresseområden och att förtydliga varför dessa är riksintressanta. Det ska ge bättre förutsättningar för att områdenas värden ska kunna tas till vara.

Riksintressen för kulturmiljövården pekades först ut i samband med den fysiska riksplaneringen på 1960–1970-talet. Riksintressen är anspråk på mark- och vattenområden som har beslutats av staten därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. De ska vara vägledande för platsens utveckling för att på lång sikt nå en hållbar samhällsutveckling.

Totalt har Skåne län 100 riksintresseanspråk för kulturmiljövården på cirka 117 024 hektar. Den geografiska placeringen inom länet varierar men det finns en klar övervikt åt Skånes västra delar samt utmed kusten. Cirka 6,7 procent av Skånes land- och vattenmassa omfattas av riksintresse för kulturmiljövården, det är något högre än riksgenomsnittet på 3,9 procent.

Läs mer om översynen av riksintressen för kulturmiljövården på Länsstyrelsens webbplats.

Länsstyrelsen Skåne har under 2020 tagit fram och implementerat den nya Handlingsplanen för Klimatanpassning i Skåne för åren 2020–2024. Implementeringen har skett genom information till kommunerna samt genom samverkan inom Klimatsamverkan Skåne (KSS).

Läs Regional handlingsplan för klimatanpassning 2020-2024 på Länsstyrelsens webbplats.

Bilden visar omslaget på Länsstyrelsen Skånes regionala handlingsplan för klimatanpassning 2020-2024.

Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner

Länsstyrelsen Skåne har genom samrådsprocesser och rådgivning till länets kommuner, och i samband med regionplaneringen, försökt öka fokus på arkitektoniska och kulturhistoriska värden i linje med den nationella politiken för Gestaltad livsmiljö.

Länsstyrelsen Skåne har under det gångna året verkat för miljömålet god bebyggd miljö genom sin rådgivande roll i framtagandet av planer enligt plan- och bygglagen. Mellan den 1 oktober 2020 och den 1 oktober 2021 har ett 80-tal planmöten hållits med de kommuner som efterfrågat rådgivning inom detaljplanering och översiktsplanering.

Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att ta fram en ny regional transportinfrastrukturplanen för Skåne 2022–2033. Syftet är bland annat att samordna den långsiktiga infrastrukturplaneringen i Skåne. Den regionala transportinfrastrukturplanen ska beskriva vilka åtgärder som bör prioriteras för att bidra till uppfyllanden av de transportpolitiska målsättningarna samt klimatmålen.

25 av de skånska kommunerna är inne i en aktiv översiktsplaneprocess. Under 2021 antogs tre översiktsplaner och tematiska tillägg.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.