Illustration av miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Åkermark i förgrunden och en bondgård i bakgrunden. Illustration av Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

BEDÖMNING: En förutsättning för Ett rikt odlingslandskap är att naturvärdena som finns i olika landskapselement bevaras. Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden. De viktigaste faktorerna för ett rikt odlingslandskap är aktiva lantbrukare och betande djur.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ett rikt odlingslandskap finns följande preciseringar:

  • Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
  • Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.
  • Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
  • Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter.
  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
  • Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.
  • Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig.
  • Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.
  • Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.

Tillstånd och målbedömning för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län

Målet Ett rikt odlingslandskap bedöms inte nås till 2030 och trenden för utvecklingen i miljön är fortsatt negativ.

Landskapet blir allt mer homogent, med liten variation av småbiotoper och strukturer. Mycket av den biologiska mångfalden försvinner och arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet. Skåne är det artrikaste landskapet i Sverige men har även flest hotade arter. Förlusten av biologisk mångfald är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som råder nu.

Trenden går mot färre men större lantbruksenheter. Det är viktigt att bromsa exploateringen av åkermark för att säkerställa livsmedelsproduktionen och hålla landskapet öppet. Större lantbruksenheter ger ett mer homogent landskap vilket missgynnar biologisk mångfald. Även minskningen av antalet betande djur är ett hot mot många arter då deras livsmiljöer minskar. Följden blir även att ekosystemtjänster, till exempel pollinering, blir sämre.

13-ett-rikt-odlingslandskap-notkreatur-1975-2020
Utvecklingen av antalet jordbruksföretag och arealen åkermark visar på förutsättningarna för ett öppet och variationsrikt odlingslandskap och bevarade av odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster. Arealen åkermark i Skåne minskar, men inte alls i samma takt som antalet företag. Det betyder att jordbruksföretagen blir färre, men större. För mer information om indikatorn se https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/jordbrukets-utveckling/skane-lan/

Förlusten av biologisk mångfald är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som råder nu.

Länsstyrelsen Skåne
Diagram som visar förändringen av arealen betesmarker och slåtterängar i Skåne under perioden 2001-2020 samt utvecklingen av marker med höga natur- och kulturvärden under samma period.
Betesmarker och slåtterängar hyser en stor del av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Som en följd av jordbrukets rationalisering finns bara en mindre del av de betesmarker och slåtterängar som fanns vid sekelskiftet 1900 kvar i dag. Markerna kräver skötsel genom bete och slåtter för att behålla sina värden. De som sköter markerna med betesdjur och slåtter kan söka miljöersättning inom landsbygdsprogrammet. Den totala arealen betesmarker och slåtterängar som sköts med miljöersättning ökade mellan år 2000 och 2005, men har sedan dess minskat, samma trend ses även för marker med höga natur och kulturvärden. Arealen betesmark och slåtterängar med miljöersättning i Skåne uppgick till 47 427 hektar under 2020, varav 16 666 utgjordes av marker med höga natur och kulturvärden. Det finns många igenväxande ängsmarker i länet vars höga värden kan räddas med röjning och slåtter. Arealen slåtterängar med särskilda värden i länet låg på 1 418 hektar under 2020. Källa: www.sverigesmiljomal.se

Preciseringarna:

3 Ekosystemtjänster, 4 Variationsrikt odlingslandskap, 5 Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, 7 Hotade arter och naturmiljöer och 10 Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Det är i odlingslandskapets gräsmarker som flest hotade arter finns (se faktaruta om rödlistan). Även gräsmarkerna som biotop har en dålig bevarandestatus. Hävdade marker försvinner och vissa av de kvarvarande markerna har inte optimal skötsel.

Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.

Rapport: Rödlistade arter i Sverige 2020 (pdf).

Rapport: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020 (pdf)

Läs mer om rödlistning på Artdatabankens webbplats.

Odlingslandskapet blir allt mer homogent och livsutrymmet för många arter har minskat. För att följa hur det går för odlingslandskapets arter har man utvecklat två indikatorer baserade på fjärilar och fåglar.

Fåglar står högt upp i näringskedjorna och kan därför antas spegla miljöns allmäntillstånd väl. De flesta av fågelarterna som omfattas av indikatorn är flyttfåglar och påverkas både av förhållandena i sina häckningsområden samt i de länder där de övervintrar. Till skillnad från fåglarna stannar de flesta dagfjärilar inom samma eller närliggande områden livet igenom. Förändringar i fjärilspopulationerna speglar därför förändringar som sker på lokal, regional och nationell nivå och beror inte på vad som sker i andra länder. 

Läs mer om indikatorerna för Fåglar och fjärilar i odlingslandskapet på sverigesmiljomal.se

Diagrammet visar populationsutvecklingen för 12 svenska gräsmarksfjärilar i relation till basåret 2010.
Populationsutvecklingen för 12 svenska gräsmarksfjärilar i relation till basåret 2010. Det är följande arter: ängssmygare, aurorafjäril, mindre guldvinge, puktörneblåvinge, svingelgräsfjäril, kamgräsfjäril, slåttergräsfjäril, skogsvisslare, mindre blåvinge, svartfläckig blåvinge, ängsblåvinge, väddnätfjäril. Läs mer om fjärilsindikatorn på www.sverigesmiljomal.se
Diagrammet visar populationsutvecklingen för 15 relativt vanligt förekommande arter i jordbrukslandskapet i relation till basåret 1998.
Populationsutvecklingen för 15 relativt vanligt förekommande arter i jordbrukslandskapet i relation till basåret 1998. Följande arter ingår: buskskvätta, gulsparv, gulärla, hämpling, ladusvala, ortolansparv, pilfink, råka, stare, sånglärka, tofsvipa, tornfalk, törnskata, törnsångare och ängspiplärka. Läs mer om fågelindikatorn på www.sverigesmiljomal.se

Andelen ekologisk odlad åkermark i slättbygd har ökat mellan 2009 och 2020. I genomsnitt ger ekologisk odling 30 procent fler vilda arter jämfört med konventionell odling. Den biologiska mångfalden ökar, och även ekosystemtjänsterna pollinering och naturliga fiender till skadegörare ökar med ökad andel ekologisk odling.

I genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling. Läs mer om studien på SLU:s webbplats.
Diagrammet visar andelen ekologiskt odlad åkermark i Skåne hela Sverige under åren 2009-2020.
Omställningen till ekologisk produktion går långsamt och i Skåne är andelen ekologiskt odlad åkermark betydligt lägre än genomsnittet för Sverige. Diagrammet visar ekologisk odling på all åkermark, dvs både i slättbygderna och i mera heterogena landskap. Störst positiv effekt på den biologiska mångfalden har omställning av konventionellt odlad åkermark i slättbygderna. Källa: Sveriges officiella statistik, Jordbruksverkets statistikdatabas.

Arbetet med anläggning och restaurering av våtmarker måste fortsätta för att säkra landskapets vattenhållande förmåga samt för att säkra livsmiljön för de arter som är beroende av denna miljö. Mer ekonomiska medel krävs för att fler våtmarker ska kunna anläggas och restaureras.

Illustration av miljömålet Myllrande våtmarker. En groda bredvid några strån vass. Illustration av Tobias Flygar.

Precisering 6 Växt- och husdjursgenetiska resurser

För att bevara den genetiska variationen hos bondkatten måste ett långsiktigt bevarandearbete påbörjas innan den genetiska variationen minskar.

Katt bland höstlöv.
Katt. Foto: Kerstin Söderlind.

Precisering 8 Främmande arter och genotyper

Länsstyrelsen Skåne ser att utbredningen av flera, nu klassade, invasiva arter ökar, framförallt i utkanten av brukad mark. Det finns även ett ökande problem med att fler arter, som tidigare inte varit invasiva, nu börjar beter sig invasivt. Detta kan på sikt skapa sämre förutsättningar för pollinatörer, ge ökad igenväxning och generellt försämrade ekosystemstjänster. Ökade ekonomiska resurser krävs för att hejda utvecklingen.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Läs mer om invasiva arter.

Precisering 10 Bevara natur- och kulturmiljövärden, 11 Kultur- och bebyggelsemiljöer

I Skåne finns stora kulturhistoriska värden knutna till odlingslandskapet. Det moderna jordbruket har dock inneburit att värdena successivt utarmats samt att de traditionella bebyggelsemiljöerna förändrats. Avstyckning av gårdar, förändrad foderhantering, med mera, leder till att allt fler av jordbrukets ekonomibyggnader på sikt riskerar att förfalla eller rivas. Tillgängliga bidragsmedel är otillräckliga för att minska den negativa trenden. Dagens klimatomställning ställer nya krav på landskapet, till exempel påverkar stora solcellsparker fornlämningar samt upplevelsen av jordbrukslandskapet som helhet.

Precisering 12 Friluftsliv

Den minskade arealen betesmarker och slåtterängar är negativ för friluftslivet då naturbetesmarker är viktiga rekreationsområden.

Åtgärdsarbete för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Under 2016–2020 har 297 hektar våtmark anlagts eller restaurerats i Skåne.

Under 2020–2022 arbetar Länsstyrelsen Skåne med pollineringsuppdraget, alltså att gynna vilda pollinatörer, genom informationsspridning, kunskapshöjning och bred samverkan (bland annat med Lunds universitet, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Trafikverket och E.ON). Cirka 58 hektar sandmark har restaurerats för att gynna hotade vildbin.

Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer blivit färre, såsom blomrika ängar och hagar. Pollinering är viktigt, det bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem. Länsstyrelsen samordnar arbetet med att förbättra livsmiljöerna i länet för vilda pollinatörer.

Läs mer om Länsstyrelsens arbete för vilda pollinatörer på Länsstyrelsens webbplats.

Pandemin har ökat behovet av friluftsliv. Länsstyrelsen Skåne har därmed informerat mer om allemansrätten.

2021 har varit friluftslivets år, med fokus på att få ut folk, bland annat genom aktiviteten Hittaut.

På Kullaberg har Länsstyrelsen Skåne anlagt en tillgänglighetsanpassad led.

Hittaut är en gratis friskvårdsaktivitet där du med hjälp av karta (på papper eller i appen) ska finna checkpoints. Det finns checkpoints i fyra olika svårighetsgrader och de är placerade i stadsmiljö, parker, bostadsområden och tätortsnära skogar. Hittaut är tillgängligt dygnet runt under sommarhalvåret så du kan ge dig ut när det passar dig.

Läs mer om Hittaut på Hittauts webbplats.

Restaurering och skötsel av naturtyper och leder har genomförts inom Länsstyrelsen Skåne, bland annat genom projektet Life restored.

Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.

Läs mer på projektets webbplats.

Länsstyrelsen Skåne har arbetat med skydd av biologiskt kulturarv genom allmogeåkrar för hotade åkerogräs i bland annat Lyngsö och Maglehem.

För att höja kunskapen om betydelsen av genetisk variation, hos vilda populationer av arter, för motståndskraftiga ekosystem, genomfördes en workshop hösten 2020 av Länsstyrelsen Skåne och genetiker i Europa, via nätverket G-BIKE.

2020 var sista året för att nysöka stödet ”restaurering av betesmarker och slåtterängar” inom Landsbygdsprogrammet. Det har medfört att färre marker restaurerades med stöd under 2021.

G-BIKE = Genomic Biodiversity Knowledge for Resilient Ecosystems. Läs mer på webbplatsen g-bikegenetics.eu

Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.

Läs mer om Landsbygdsprogrammet. 

Ett ökat bidrag till bekämpning av invasiva främmande arter har resulterat i fler åtgärder i Skåne län. Under 2021 har Länsstyrelsen Skåne haft fokus på gul skunkkalla. En informationssatsning om jätteloka och markägarens skyldigheter har genomförts.

Högvuxen jätteloka bredvid en skottkärra.
Jätteloka. Foto: MOSTPHOTOS
En hand som håller en blomställning av gul skunkkalla. Blomställningen är ungefär fyra gånger så stor som handen.
Gul skunkkalla. Foto: Nils Carlsson.

Den genetiska variationen hos bondkatten är god. Men 2021 införde Jordbruksverket nya regler gällande katter. Reglerna reglerar hur och när katter får reproducera sig, vilket kan medföra att bondkattens genetiska variation minskar.

Läs mer om regler för katter på Jordbruksverkets webbplats.

Länsstyrelsen Skåne har anordnat en rad rådgivningar och kurser inom lantbruket och de gröna näringarna samt för att gynna kulturella och biologiska värden.

Länsstyrelsen Skåne samordnar forn- och kulturlandskapsvård i länet samt bidrar till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (7:2-bidrag). Cirka 250 miljöer vårdas genom avtal med markägarna, till exempel fornlämningar, kvarnar och stråtak.

Länsstyrelsen Skåne har träffat överenskommelse med Kulturen i Lund om att Friluftsmuseet Kulturens Östarp ska bli kulturreservat. Syftet är att bevara och utveckla den kulturhistoriska miljön, det biologiska kulturarvet samt de hävdgynnade värdena, med utgångspunkt i områdets agrara bakgrund.

Kulturens Östarp är ett unikt friluftsmuseum som kan vara världens äldsta i sitt slag. Ute på den skånska landsbygden skapade grundaren Georg Karlin ett levande museum i sin rätta miljö med gårdsbebyggelse, åkrar, ängar och betesmarker.

Läs mer om det nya kulturreservatet Kulturens Östarp på Länsstyrelsens webbplats.

Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner

Många kommuner arbetar med att förbättra landskapets vattenhållande förmåga. Genom Segeåprojektet skapas årligen fler våtmarksytor.

Ett flertal kommuner arbetar aktivt med att bekämpa invasiva främmande arter, bland annat Kristianstad, Klippan, Lund, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ängelholm, Helsingborg, Höganäs och Åstorp.

Kommuner har beviljats LONA-bidrag för att gynna vilda pollinatörer.

Åtgärder inom näringslivet

För att uppfylla villkoren inom miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar och för att hålla markerna i gott skick gör många lantbrukare årliga röjningsinsatser. Lantbrukarnas arbete med sina marker är i särklass den viktigaste insatsen för den biologiska mångfalden.

Det besvärliga åkerogräset renkavle har ökat betydligt, fler ansökningar om att inte behöva hålla viss åkermark beväxt har skickats till Länsstyrelsen Skåne, och de flesta har beviljats, vilket är bra för att kunna få bukt med ogräsproblemet.

Kurser om att gynna mångfalden i jorden har arrangerats. HIR (Hushållningssällskapets Individuella Rådgivning) är största arrangören.

Renkavle är ett ettårigt gräsogräs som främst finns på Gotland och i Skåne. På Jordbruksverkets webbplats finns bilder på renkavle samt mer information om varför det är ett besvärligt ogräs.

Övriga åtgärder

Skånes hembygdsföreningar vårdar och tillgängliggör många kulturmiljöer, till exempel traditionella fyrlängade gårdar och kvarnmiljöer.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.