Ett rikt växt- och djurliv
MÅL: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
BEDÖMNING: Värdefulla habitat fragmenteras i det skånska landskapet, antalet hotade arter ökar och invasiva främmande arter fortsätter att sprida sig. Brist på grön infrastruktur i landskapet förhindrar arter att sprida sig. Tillståndet för naturtyper och arter är inte gynnsam och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Större hänsyn behöver tas vid allt nyttjande av landskapet, skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka, liksom anpassade styrmedel.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ett rikt växt- och djurliv finns följande preciseringar:
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.
- Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar.
- Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.
- Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.
Tillstånd och målbedömning för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne län
Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte kommer att nås till år 2030. Tillståndet för den biologiska mångfalden i länet är inte gynnsam och brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna. Även om klimatförändringen blir mer påtaglig har markanvändningen fortfarande större påverkan på biologisk mångfald. Det råder brist på lämpliga livsmiljöer och avsaknad av grön infrastruktur förhindrar arter att sprida sig i landskapet. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte.
Gröna (livsmiljöer på land) och blåa (livsmiljöer i vatten) infrastrukturer är en viktig del i arbetet med att främja biologisk mångfald. Det handlar om hur livsutrymmen för olika arter hänger ihop, så att dessa arter kan föröka och sprida sig.
Gynnsam bevarandestatus, klimat och invasiva arter
Viktiga livsmiljöer för arter är fragmenterade och små i landskapet vilket gör att många arter saknar spridningsmöjligheter. Antalet rödlistade arter i Skåne har ökat, gräsmarker och skogar i kontinental region har icke gynnsam bevarandestatus samtidigt som främmande arter sprider sig i landskapet. Skyddad natur omfattar 20,6 procent av de marina miljöerna, men endast 3,9 procent av Skånes landyta.
Skydd av tätortsnära natur går sakta. Läs mer i rapporten Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i Skåne 2016-2020 på Länsstyrelsens webbplats.
Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.
Odlingslandskapets arter och naturtyper har sämst status, skyddet är eftersatt, restaureringsstöd har inte gått att söka under 2021, skötseln förlitar sig på miljöersättningarna där fokus ligger på produktion och inte på bevarande av de värdefullaste miljöerna för natur och kultur. Skydd av skånsk ädellövskog har ökat, men är kostsam och underlagen försämras genom utebliven nyckelbiotopsinventering.
Klimatförändringar med torra somrar tillsammans med fortsatt uttorkning av landskapet har långtgående effekter i många skånska våtmarker och vattendrag. Kunskapen om havsmiljöerna är fortsatt dålig och belastningen hög.
Större habitatrestaureringar sker genom Bush Life, Semiaquatic Life, LIFE CONNECTS och nystartade LIFE RestoRED. Restaurering och skötsel har ökat något inom naturvården tack vare ökade anslag under 2020/2021. Inom pollineringsuppdraget lyfts både livsmiljöer och pollination i ett flertal verksamheter. Arbetet med att bekämpa spridningen av invasiva arter pågår brett i landskapet.
Det nya Landsbygdsprogrammet (LBP) antas först 2023 och påverkan på naturtyper och arter är oklar. Medel från LBP, Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) är viktiga för anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
BushLife (projekt år 2014-2020) – återställer och förbättrar bevarandestatusen för de skånska träd- och buskrika gräsmarker som ingår i EU:s naturvårdsnätverk Natura2000. I BushLife ingår till exempel Bjärekusten, Hallands Väderö, Herrevadskloster, Kronovall Storevång och Bäckhalladalen.
Läs mer om projektet BushLife på Länsstyrelsens webbsida om skötsel av skyddad natur
SemiAquaticLife (projekt år 2016-2020) – återställer och förbättrar bevarandestatusen för groddjur och kräldjur och vatteninsekter i Natura-2000-områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland. I Skåne ingår till exempel Löddeåns mynning, Revingefältet, Limhamns kalkbrott, Falsterbohalvön och Ravlunda skjutfält.
Läs mer om projektet Semiaquatic Life på projektets webbplats
LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemsfunktioner och ekosystemsservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter.
Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.
Under 2021 har flera stora statliga utredningar och uppdateringar varit på remiss (Havet och människan, uppdatering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön, Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen, Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd respektive Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar), vilka kan få varierande betydelse för om målet uppnås om de implementeras.
Utöver nya styrmedel och anslag till skydd, skötsel och återskapande, samt förändring av lagar som till exempel reglerar dikningsföretagen, är det nödvändigt att verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden negativt (jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna, exploateringar) ökar sin generella hänsyn.
Hållbart nyttjande av ekosystemen
Kunskapen om ekosystemtjänster har successivt ökat, inte minst genom pollineringsuppdraget. Regional samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna kan behövas, men bör göras med eftertanke. Målet är att bibehålla och restaurera resilienta ekosystem med stabila populationer som har god genetisk variation.
”Naturvårdsverket satsar ytterligare 11,9 miljoner kronor på att rädda några av landets mest utrotningshotade vilda bin inom åtgärdsprogrammet för hotade arter.
Åtgärdspaketet innebär en förstärkning av länsstyrelsernas arbete med vilda pollinatörer och under 2021 kommer riktade åtgärder att genomföras i åtta län i södra Sverige.”
Läs mer om satsningen på vilda pollinatörer på Naturvårdsverkets webbplats.
Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar, återhämta sig eller motstå olika störningar.
Biologiskt kulturarv
Genom att förvalta det biologiska kulturarvet skapas förutsättningar för att bevara och utveckla viktiga natur- och kulturvärden.
Riksantikvarieämbetet fördelar medel till åtgärder som gynnar Ett rikt växt- och djurliv. Tabellen nedan sammanfattar hur mycket medel som fördelats i Skåne under 2021. Det förväntade resultatet av åtgärderna är att hindra igenväxning för att hålla kulturarvet solbelyst och att främja en slåttergynnad flora.
Biologiskt kulturarv är natur som berättar om kultur. Det utgörs av ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel.
| Precisering | Summa | Åtgärder |
|---|---|---|
| Biologiskt kulturarv | 364 278 kr | Beteshävd och ängsslåtter delvis med lie, delvis röjsåg/tråd på Örnanäs, Ängaliv och Östra Sallerup prästgårdsparken |
| Tätortsnära biologiskt kulturarv | cirka 200 000 kr | Slåtter på fornlämningar, framförallt med röjsågssklinga eller tråd |
| Tätortsnära övrig kulturmiljö | cirka 800 000 kr | Slåtter på fornlämningar, framförallt med röjsågssklinga eller tråd |
Åtgärdsarbete för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Länsstyrelsen Skåne har beslutat om 6 nya statliga naturreservat sedan september 2020 varav flera omfattar skogsmiljöer och under 2021 utvidgades 6 statliga naturreservat.
I Naturvårdsverkets kartverktyg för skyddad natur kan du se alla naturreservat.
Inom arbetet med Grön Infrastruktur har Länsstyrelsen Skåne tagit fram en extern karttjänst med habitatspecifika värdetrakter.
Länsstyrelsen Skåne gynnar vilda pollinatörer inom pollineringsuppdraget genom informationsspridning och samverkan med externa aktörer. Inom ÅGP-pollinering har 58 hektar restaurerats för vilda bin (inklusive 7 hektar sandstäpp) och inom LONA-pollinering har 5 projekt beviljats.
Läs mer om pollineringsuppdraget på Länsstyrelsens webbplats.
Läs mer om pollineringsuppdraget på Naturvårdsverkets webbplats.
Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer, såsom blomrika ängar och hagar, blivit färre. Pollinering är viktig, den bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem. Länsstyrelsen samordnar arbetet med att förbättra livsmiljöerna i länet för vilda pollinatörer.
Länsstyrelsen Skåne har skött och restaurerat naturmiljöer i hög takt under 2021 tack vare en återställd budget till förvaltning av skyddade områden samt extramedel för restaurering/anläggning av våtmarker.
Länsstyrelsen Skåne har via ÅGP genomfört kunskapshöjande inventeringar, röjt fram 135 skyddsvärda träd, monterat upp 12 mulmholkar, placerat ut 500 ekstolpar för grå ladlav, spridit moduler med humlepälsbi och skött 17 rikkärr.
Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.
Det är ont om ihåliga träd i landskapet. Många av de småkryp som lever där är dessutom beroende av att det finns många håligheter och att de finns ganska tätt. För att hjälpa småkrypen att hitta bra boplatser kan du bygga en mulmholk. En mulmholk fungerar som ett hålträd. Den är fylld av spån av ek, löv och annat organiskt material som bryts ner till något som liknar mulm.
Här finns en instruktion till hur du bygger en mulmholk (pdf på Länsstyrelsens webbplats).
Länsstyrelsen Skåne har bekämpat invasiva främmande arter som vresros, parkslide, armeniskt björnbär, rönnsumak och lupin i skyddade områden.
Länsstyrelsen Skåne har ökat kunskapen om marina miljöer genom inventering av bottnar på Falsterbohalvön och i havsområdet från Valjeviken till Landön, den senare med särskilt fokus på förekomst av kransalger.
Länsstyrelsen Skåne arbetar med förstärkt skydd av marina miljöer genom pågående utvidgning av befintliga naturreservat samt förstärkt skydd för djurlivet på Måkläppen.
Måkläppen är en sandrevel längst ut på Falsterbohalvön. Det är ett populärt besöksmål, mycket tack vare knubbsälarna och gråsälarna som lever här. Eftersom sälarna är mycket känsliga för störning är det bara tillåtet att besöka Måkläppen mellan november och januari. Då har sälarna inga ungar.
Nytt för i år är att två områden inom reservatet får permanent beträdnadsförbud. Det beror på att sälarna, som uppehåller sig här på vintern, behöver ostörda viloplatser. De skräms lätt bort av närgångna besökare. Det nya beslutet gäller från 1 november 2021. De områden som har beträdnadsförbud hela året kommer att anvisas i fält.
G-BIKE = Genomic Biodiversity Knowledge for Resilient Ecosystems. Läs mer på webbplatsen g-bikegenetics.eu
Länsstyrelsen Skåne ger bidrag till skötsel av cirka 250 kulturmiljöer. Överenskommelse har träffats med Kulturen i Lund om bildande av kulturreservatet Kulturens Östarp.
Kulturens Östarp är ett unikt friluftsmuseum som kan vara världens äldsta i sitt slag. Ute på den skånska landsbygden skapade grundaren Georg Karlin ett levande museum i sin rätta miljö med gårdsbebyggelse, åkrar, ängar och betesmarker.
Läs mer om det nya kulturreservatet Kulturens Östarp på Länsstyrelsens webbplats.
Trafikverket arbetar med anpassad skötsel längs artrika vägkanter och har anlagt en rondell vid Åhus med markstörning och insådd av lokalt frömaterial.
Sandmarkens nödvändiga dynamik
Regelbunden markstörning som ger en ständig tillgång på blottad sand och en dynamik av olika stadier av stabilisering och igenväxning är ett livsvillkor för flertalet av de specialiserade arter som är knutna till öppna sandmarker. Även små fläckar med sand kan ha stor betydelse för vissa arters överlevnad men flertalet arter kräver mer än så. I naturen kan öppen sand skapas av vindar, rinnande vatten, vågor, ras, bränder eller av bökande och grävande djur. Sedan flera tusen år är det dock människan som stått för det absolut största bidraget till öppna sandmarker i landskapet.
Den akuta brist på öppen sand som råder för sandmarkernas arter i landskapet idag gör att behovet av olika typer av markstörning är stort.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Projektet LIFE Coast Adapt (Region Skåne) arbetar med ålgräsplantering, revskapande och sandfodring för minskad kusterosion.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.
Tre kommunala naturreservat har bildats sedan september 2020 av Helsingborg, Lomma och Landskrona kommuner.
Helsingborgs kommun biotopvårdar Råån vid Gantofta, tar fram samrådsunderlag inför tillståndsansökan för att skapa fria vandringsvägar vid Görarpsdammen.
Höganäs kommun har under åren 2016–2021 grävt bort vresros längs 2,7 kilometer kuststräcka.
Kristianstads kommuns ekprojekt sätter upp mulmholkar, planterar ek och röjer fram äldre ekar.
Finansierat av LONA har Simrishamns kommun lyckats ta bort parkslide vid Vik i samarbete med samfälligheten.
Trelleborgs kommun driver tillsammans med Ståstorpsåns Ekonomiska Förening ett projekt för att restaurera vattendraget och minska transporten av näringsämnen till havet. Läs mer om projektet på Ståstorpsåns webbplats.
Ängelholms kommun arbetar brett med tätortsnära natur: gräsytor omvandlas till äng i LONA-projekt, träd återplanteras och man förbereder för reservatsbildning.
Åtgärder inom näringslivet
E.ON har skapat sandblottor samt monterat bihotell för att gynna vildbin inom tre ställverk i Skåne.
Övriga åtgärder
Skånes hembygdsförbund gynnar det biologiska kulturarvet genom samarbetsprojektet Ängaliv med traditionell ängsskötsel samt information om ängens växter.
Naturskyddsföreningen Skåne arbetar med projekt Rädda bina som sprider kunskap om vildbin och inspirerar till samarbete för att hjälpa dem.
Friluftslivets år 2021 – Luften är fri. En satsning på friluftsliv, naturen och allemansrätten. Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats.
Sedan några år pågår projektet Ängaliv, ett projekt om ängsskötsel, ängens växter och deras betydelse för biologisk mångfald och pollinerande insekter. Som del i projektet arrangeras varje år ett antal tillfällen där alla är välkomna att delta i praktisk ängsskötsel med hässjning och slåtter på olika platser i Skåne.
Läs mer om projektet Ängaliv på Skånes hembygdsförbunds webbplats.
