Illustration av miljömålet skyddande ozonskikt. En jordglob med en ring runtom som ska föreställa ett lager ozon.

Skyddande ozonskikt

Bilden visar ordet JA. Som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

MÅL: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

BEDÖMNING: Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut. Tack vare internationellt arbete och effektiv reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig efter 2020 och en säkerställd återhämtning väntas ske fram till 2040. I Skåne arbetar tillsynsmyndigheter bland annat med kontroll av installerade köldmedier, gränsöverskridande avfallstransporter, reglering av lustgasutsläpp och information till lantbruk.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Skyddande ozonskikt finns följande preciseringar:

  • Vändpunkt och återväxt Vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras.
  • Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt.

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.

Tillstånd och målbedömning för Skyddande ozonskikt i Skåne län

Målet bedöms inte regionalt, men enligt Naturvårdsverkets bedömning förväntas en säkerställd återhämtning för ozonskiktet ske någon gång under perioden 2020–2040. Prognosen förutsätter att arbetet inom FN beträffande Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. Tidigare har utvecklingen bedömts vara positiv men utvecklingen bedöms nu ha en neutral utveckling på grund av osäkerheter i mätningar och klimatförändringar.

Ozonskiktet och ozonnedbrytande ämnen

I stratosfären omvandlar solljuset ständigt en del av luftens syremolekyler till ozon. Detta ozonskikt filtrerar bort skadlig UV-strålning från solen.

Hotet mot ozonskiktet är utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, klorerade lösningsmedel, metylbromid och liknande ämnen. Det är dessa ämnens innehåll av klor eller brom som bryter ned ozonet i stratosfären. Också utsläpp av kväveoxider och andra föroreningar från höghöjdsflyg har effekter på ozonskiktet.

På såväl regional som nationell nivå har användningen av ozonnedbrytande ämnen stadigt minskat till följd av lagstiftning och internationella överenskommelser enligt Montrealprotokollet . Undantaget är lustgas för vilket både utsläpp och halter ökar.

Utsläppen av lustgas, som inte regleras i Montrealprotokollet utan i Kyotoprotokollet, är i dag större än för någon annan ozonnedbrytande gas med hänsyn till dess ozonnedbrytande potential. Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation arbetar kontinuerligt med att så långt som möjligt begränsa utsläppen av lustgas genom villkorsskrivning och teknikkrav. 

Utsläpp av lustgas kan till exempel uppkomma i de förbränningsanläggningar som använder urea som reduktionsmedel för att minska utsläppen av kväveoxider (NOx). I dessa fall föreslår Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation så låga utsläppsvillkor som är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga. 

Lustgas uppkommer också vid lagring och spridning av gödsel. Där sätts normalt inga specifika villkor för att begränsa utsläppen av lustgas, men utsläppen begränsas genom de villkor som föreskrivs för lagringen och spridningen av gödseln.

Ozon: O3, gas som består av tre syreatomer per molekyl. Ozon finns naturligt i höga koncentrationer i stratosfären (=ozonskiktet) vilket minskar den mängd skadlig ultraviolett strålning som når jordytan. När detta ozon minskar på grund av utsläpp orsakade av människan ökar UV-strålningen.

Ozon bildas också vid jordytan, så kallad marknära ozon, exempelvis när avgaser utsätts för solljus. Marknära ozon skadar människors hälsa, och även växtlighet påverkas negativt. Marknära ozon hanteras under miljökvalitetsmålet Frisk luft.

Läs mer om miljömålet Frisk luft.

Lustgas: Dikväveoxid, N2O, används används bland annat som smärtlindring vid förlossningar, förpackningsgas i livsmedel och lustgassystem i motorer. Lustgas bryter ner ozon i stratosfären men är även en mycket kraftig växthusgas och regleras därför genom Kyotoprotokollet.

Montrealprotokollet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer) är en överenskommelse om att vidta åtgärder för att minska produktionen och förbrukningen och därmed utsläpp av CFC och haloner, de två viktigaste grupperna av ozonförstörande ämnen. Montrealprotokollet trädde ikraft 1989.

Kyotoprotokollet, som reglerar utsläppen av växthusgaser, kräver bara att man minskar den totala halten av klimatgaserna i protokollet (uttryckt i koldioxidekvivalenter), inte minskningen av specifika ämnen. Det innebär att det inte finns några direkta krav på att minska utsläppen från just lustgas.

Förhoppningarna om att klimatkonventionen ska leda till minskade utsläpp av lustgas har dock ökat sedan Parisavtalet trädde i kraft i november 2016, eftersom många av ländernas nationella åtaganden omfattar åtgärder som kan leda till minskade utsläpp av lustgas.

Utsläpp av det ozonnedbrytande ämnet Lustgas (N2O) från olika sektorer under åren 1990 till 2019 (ton per år)
Lustgasen bryter både ner ozonskiktet och är en kraftig växthusgas. Jordbrukssektorn utgör den störta källan. Utsläppstrenden är svagt minskande. Källa: Nationella emissionsdatabasen, RUS

Utöver dessa utsläppskällor kan ozonnedbrytande ämnen även finnas i till exempel isoleringsmaterial i byggnader, fjärrvärmerör samt i applikationer inom försvaret. Utbyte av sådant material kan ta lång tid. Kunskaper om var och i vilka mängder de ozonnedbrytande ämnena finns samt ett korrekt omhändertagande av uttjänta material är viktiga för att förhindra utsläpp.

En utvärdering av hur mycket klorflourkarboner (CFC) som återvinns ur byggisolering har visat att 90 procent av klorflourkarboner i byggisolering inte omhändertas . Riktad information till företag i bygg-, rivnings- och avfallsbranschen i Skåne skulle kunna öka medvetenheten om de här problemen på ett tydligare sätt. Naturvårdsverkets vägledning är ett stöd i det här arbetet.

Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i kyl-, klimat- och värmepumpsanläggningar går framåt och ämnena har stadigt minskat sedan användningsförbudet för klorflourkarboner trädde i kraft 1999 och sedan förbud mot påfyllning av mjuka klorflourkolväten började gälla 2002. Endast en mindre del av anläggningarna innehåller idag klorflourkolväten och omhändertagandet sker reglerat. De nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen består i stort sett uteslutande av utsläpp av klorflourkarboner från befintliga och uttjänta produkter. Dessa utsläpp minskar kontinuerligt.

CFC (från engelskans ChloroFluoroCarbon compounds), klorfluorkarboner, även kända som freoner, är kolväten som innehåller en eller två kolatomer och där väteatomerna ersatts av klor och/eller fluor. De användes tidigare bland annat som köldmedier och som drivmedel i sprayflaskor. När CFC-gaser kommer ut i luften bidrar de till växthuseffekten så länge de uppehåller sig i troposfären. Längre upp, i stratosfären, påverkas de av UV-strålningen och blir mycket reaktiva och bryter ner det skyddande ozonskiktet.

Utsläpp av det ozonnedbrytande ämnet CFC (ton per år) från olika produktgrupper under åren 1990 till 2020
Sveriges utsläpp av CFC har minskat med drygt 90 procent jämfört med 1990. Fortsatt internationellt arbete samt nationellt omhändertagande av isolering som innehåller CFC i rivningsavfall är viktigt. Läs mer på https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/skyddande-ozonskikt/nationella-utslapp-av-cfc/

En viktig insats är att undersöka och förhindra illegal handel och införsel/utförsel av ozonnedbrytande ämnen, till exempel genom export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen till länder i Asien och Afrika där avfallet inte omhändertas på ett miljöriktigt sätt.

Sammantaget krävs såväl ytterligare insatser för den kvarvarande användningen och omhändertagandet av förbrukade produkter innehållande ozonnedbrytande ämnen som en beredskap för att nya ozonnedbrytande ämnen produceras och släpps ut i atmosfären.

Åtgärdsarbete för Skyddande ozonskikt i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Informationsinsatser från Naturvårdsverket och Boverket har liksom tidigare år genomförts med fokus på hantering och omhändertagande av rivningsavfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen.

Sedan 2011 har tillsynsinsatser riktade mot gränsöverskridandet transporter av avfall (GRÖT) genomförts för att hindra illegal transport av avfall, till exempel kylmöbler. Insatserna har skett i samverkan mellan Tullverket, Polisregion syd, Kustbevakningen, kommunerna, Länsstyrelsen Skåne och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. 

De senaste åren har en minskande trend observerats gällande transport av avfall med ozonnedbrytande ämnen. Minskningen beror sannolikt till stor del på variationer inom de kontrollerade flödena. 

Kontrollerna för att stoppa avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen behöver utökas de kommande åren, både för export ut från EU och vid gränsövergångar till andra EU-länder, till exempel vid de sydsvenska hamnarna och Öresundsbron. Genom de extra resurser som erhållits 2019–2020 har ambitionsnivån höjts ytterligare med utökad uppströmstillsyn i hela den nya tillsynsregionen syd för GRÖT, det vill säga även Blekinge, Kalmar och Kronobergs län.

Det finns särskilda bestämmelser om gränsöverskridande transporter av  avfall (GRÖT).

Läs mer om Länsstyrelsens arbete med transporter av avfall.

Inom det nationella projektet Greppa Näringen erbjuds klimatgynnande rådgivning i olika tematiska utbildningar till lantbrukare i länet. Syftet är att lantbrukarna genom ny kunskap, bland annat, ska bidra till att minska utsläppen av kväveföreningar och lustgas som både bryter ner ozonskiktet och påverkar klimatet. Länsstyrelsen Skåne har medverkat i projektet sedan 2010.

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Läs mer på Greppa näringens webbplats.

Vid prövning av miljöfarlig verksamhet bedöms frågan kontinuerligt om utsläpp av lustgas.

Miljöfarlig verksamhet regleras enligt lagen i miljöbalken. Om du ska starta och driva vissa miljöfarliga verksamheter krävs tillstånd eller anmälan.

Läs mer om miljöfarlig verksamhet på Länsstyrelsens webbplats.

Åtgärder på kommunal nivå

Beträffande återvinning av kylmöbler och köldmedia kontrollerar de kommunala miljöförvaltningarna och länsstyrelsen företagens årliga rapporter så att läckagekontroll utförts med rätt intervall. Dessutom kontrolleras att certifierad personal och företag utfört service samt omhändertagande av avfallet. Sedan klorfluorkolväten (HCFC) fick användningsförbud från och med 1 januari 2015 kontrolleras även särskilt att dessa inte används.

Åtgärder inom näringslivet

Bygg- och rivningsföretag har som skyldighet att beakta att till exempel isolermaterial med ozonnedbrytande ämnen hanteras på rätt sätt och omhändertas på ett ändamålsenligt sätt.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.