Illustration av miljömålet Giftfri miljö. En person sträcker sig efter ett äpple i ett träd. Illustration av Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Tom cirkel, utan trendpil. Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

MÅL: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

BEDÖMNING: Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta innebär att tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en giftfri miljö. Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser samt innovationer, och det krävs ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela konsumtionskedjan.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Giftfri miljö finns följande preciseringar:

  • Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
  • Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.
  • Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.
  • Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön
  • Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.
  • Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.

Tillstånd och målbedömning för Giftfri miljö i Skåne län

Miljökvalitetsmålet kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Giftfri miljö är ett mål vars infriande kräver internationella överenskommelser och lång återhämtningstid. Befintligt underlag behöver sammanställas och kompletteras nationellt såväl som regionalt för att utvecklingen i miljön ska kunna bedömas.

De viktigaste åtgärderna för att nå målet är att reducera utsläpp från industrier, implementera integrerat växtskydd, öka antalet vattenskyddsområden med tillräckliga skyddsföreskrifter, minska slamspridningen, öka arealen ekologiskt odlad mark och efterbehandla fler förorenade områden.

Integrerat växtskydd handlar om en hållbar användning av kemiska växtskyddsmedel. Genom att kombinera olika typer av åtgärder bekämpar du ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter. ¨

Läs mer om integrerat växtskydd på Jordbruksverkets webbplats.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

Kunskapen om de kemiska ämnena har ökat men är fortfarande otillräcklig. Målet om att minska den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen är helt beroende av fortsatta miljötekniska innovationer och en ökad ambitionsnivå i samhället med avseende på ändrade konsumtionsvanor samt minskade utsläpp från industrin, minskad förekomst av långväga transporter och minskat användande av fordon med dieseldrivna motorer.

Diagram: Antal och andel allergiframkallande konsumenttillgängliga produkter under perioden 1995-2018
Utvecklingen för konsumenttillgängliga kemiska produkter som innehåller kända allergiframkallande ämnen bidrar inte till att den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen minskar. Sedan 1995 har antalet allergimärkta konsumenttillgängliga produkter ökat från ca 310 till mer än 3 000 år 2018, dvs 10-faldigt. Andelen av de konsumenttillgängliga produkterna som är allergimärkta i förhållande till det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkterhar också ökat sett över hela perioden. År 2018 var 13,7 procent av det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkterna märkta som allergiframkallande. Den stora ökningen från 2014 kan till en betydande del förklaras av riktade inspektionsinsatser samt övergången till den nya förordningen om klassificering och märkning (CLP), vilket har medfört att många produkter som redan tidigare borde varit märkta som allergiframkallande nu har blivit det. Källa: http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/allergiframkallande-kemiska-produkter/
Linjediagram: Halten av miljögifter i modersmjölk (bromerade flamskyddsmedel, dioxiner, PCB, DDT) och blod (PFOS, PFOA, PFAS) under åren 1996 till 2017.
En mängd långlivade organiska ämnen har fått en omfattande spridning i miljön och de kommer att finnas kvar i miljön under lång tid framöver eftersom de är så svårnedbrytbara. Halterna av dessa ämnen i modersmjölk och blod avspeglar människans exponering och kan användas som en indikator för att se om exponeringen ökar eller minskar. Diagrammet är baserat på data från kvinnor i Uppsalaregionen och representerar exponeringen i Sverige. Halterna har räknats om till procent av halterna i mjölk respektive blod vid undersökningens start. Under de senaste 20 åren har halterna av hårt reglerade miljögifter, såsom PCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och PFOS och PFOA, minskat. Medan långkedjiga PFAS, som inte uppmärksammats i samma omfattning, ökat. Källa: http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/miljogifter-i-modersmjolk-och-blod/

Användningen av särskilt farliga ämnen

Tack vare skarpare lagstiftning kan användningen av särskilt farliga ämnen förväntas minska framöver. Nya farliga ämnen kan i framtiden identifieras till följd av nytt dataunderlag som resulterar i nya bedömningar, men processen är långsam.

Regionalt pågår mycket arbete beträffande utfasning av farliga ämnen samt hantering av kemiska produkter, men det arbetet behöver intensifieras inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet.

Lagstiftningen behöver också skärpas ytterligare om utfasningsarbetet ska komma igång i tillräcklig utsträckning för att miljömålet ska kunna nås. Alternativet är att verksamhetsutövare själva tar initiativ till ytterligare utfasning i hög utsträckning. Farliga ämnen är vanligt förekommande i växtskyddsmedel, och tillämpning av integrerat växtskydd är en viktig del av att minska användningen av särskilda farliga ämnen.

Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper

Det saknas regionalt underlag för att bedöma preciseringen.

Förorenade områden

För att nå målet för förorenade områden till 2050 behöver saneringstakten öka. 

I första hand ska den som förorenat marken stå för saneringskostnaden, men om ingen ansvarig finns kan statliga bidrag sökas via länsstyrelsen. Enligt nya miljödomar är verksamhetsutövarens ansvar mindre än i tidigare praxis och bidragsmedel kan därför komma att krävas i större omfattning än tidigare. Det statliga bidraget behöver därför öka. Även resurserna för det regionala och lokala tillsynsarbetet behöver stärkas för att öka antalet privatfinansierade saneringar.

Diagram: Antal pågående och avslutade efterbehandlingsåtgärder inom förorenade områden i Skåne 2012-2020
I Skåne har länsstyrelsen identifierat drygt 6 753 förorenade områden. Av dessa har 80 objekt bedömts tillhöra riskklass 1 (mycket stor risk) och 906 objekt riskklass 2 (stor risk). Diagrammet visar antalet avslutade och pågående efterbehandlingar av förorenade områden i Skåne under åren 2012-2020. Den nuvarande takten i åtgärdsarbetet behöver öka i förhållande till antalet områden med mycket stor eller stor risk. Källa: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/fororenade-omraden/skane-lan/

Kunskap och information om miljö- och hälsofarliga ämnen

Det genomförs i dagsläget många insatser för att öka informationsflödet och höja kunskapsnivån beträffande information om miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis omfattande arbete med behörighetsutbildningar för hantering och användning av växtskyddsmedel och information om kemikalier i skolmiljöer med mera. 

Trots det är bedömningen att den generella kunskapen om miljö- och hälsofarliga ämnen fortfarande är alltför låg, sett till hela kemikaliekedjan från kemiska produkter till kemiska ämnen i varor. Det saknas också än så länge regionalt underlag för att bedöma denna precisering i sin helhet.

Diagram: Förekomsten av växtskyddsmedel i ett skånskt vattendrag i jordbrukslandskap under åren 2002-2019, visat som toxicitetsindex med år 2002 som jämförelsevärde.
Växtskyddsmedel i vatten är en lämplig indikator för förekomsten av farliga ämnen i miljön. Baserat på mätningar i avrinningsområden i jordbruksmark har man tagit fram ett toxicitetsindex som visar trenden för de sammanlagda förekomsterna av växtskyddsmedelsrester i förhållande till riktvärden för substanserna (index för år 2002 är satt till 100). En närmare beskrivning av metoden finns på sverigesmiljomal.se Under perioden 2002–2019 har indexet varierat mellan åren utan någon tydlig trend, det vill säga risken för att vattenlevande organismer ska påverkas av växtskyddsmedel har inte minskat sedan 2002 i Skånes län.

Information om farliga ämnen i material och produkter

Det sker mycket beträffande information om miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis information om kemikalier i skolmiljöer och tidigare insatser gällande konsumenters rättigheter att ta del av information om farliga ämnen i varor som inhandlas. 

Trots det är bedömningen att informationsflödet fortfarande är alltför lågt, inte minst då kunskapsnivån hos de aktörer som borde kunna förmedla information om farliga ämnen i material och produkter är alltför låg. Det saknas också än så länge regionalt underlag för att bedöma denna precisering i sin helhet.

Åtgärdsarbete för Giftfri miljö i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Kemikaliefrågan ligger i fokus i Skåne och det genomförs ett flertal projekt och punktinsatser för att reducera risker från kemikalier.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Länsstyrelsen Skånes tillsyn över kemisk industri har under 2020 haft fokus på hantering av förorenat släckvatten som kan uppkomma vid storskalig brand, vilket förväntas ge lägre risk för förorening vid berörda industrier.

Länsstyrelsen Skånes tillsyn över avloppsreningsverk har under 2020 haft fokus på hantering av kemikalier, vilket gett lägre risk för olyckor på berörda verksamheter.

Arbetsmaterialet från Länsstyrelsen Skånes tidigare fokusområden inom tillsyn över kemisk industri (framför allt gällande säker förvaring och hantering av kemikalier samt utfasning av farliga kemiska ämnen) har under året varit föremål för spridning till andra branscher samt till andra tillsynsmyndigheter i länet, vilket förväntas ge resultat i form av ökad tillsyn inom dessa områden.

Länsstyrelsen Skåne har utbildat kommunerna inom strategisk tillsyn av förorenade områden, vilket förväntas effektivisera arbetet med att åtgärda förorenade områden i länet.

Länsstyrelsen Skåne har genomfört en informationskampanj med filmer som riktat sig till lantbrukare i länet om hur bekämpningsmedel med diflufenikan kan användas på ett bättre sätt, både gällande effekt i fält och minskad spridning till vattendragen.

Läs mer om diflufenikan i vattendrag (pdf på Jordbruksverkets webbplats).

Region Skåne har tillsammans med Cirkulära Skåne, Hållbar Utveckling Skåne och Sustainable Business Hub samt några skånska kommuner genomfört ett Vinnova-finansierat projekt för att sätta strukturer och ramar för ett långsiktigt hållbart beställarnätverk för innovationsupphandling, där kemikalieinnehåll blir en självklar del. Genom att integrera kemikaliearbetet i arbetet med cirkulär ekonomi blir målsättningen att undvika att farliga kemikalier cirkuleras i produkter och material, och därmed säkerställer man att utfasningen av farliga kemikalier genomförs, samt att nya inte tillförs.

Läs mer om Geografiskt beställarnätverk för Innovationsupphandling i Skåne på Hållbar utveckling Skånes webbplats.

Region Skåne har utvärderat skånska kommuners arbete med kravställning beträffande miljö- och hälsofarliga ämnen vid upphandlingar, och genom det arbetet bidragit till kunskapshöjning hos kommunerna.

Cirkulära Skåne är ett projekt som drivs av Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med industriklustret IUC Syd.

Målen är 

  • att främja cirkulär upphandling i kommuner genom att kompetensutveckla och skapa fungerande strukturer för cirkulär upphandling.
  • att ta fram underlag för kunskapsspridning internt och externt på kommunerna, för att uppmuntra till och främja cirkulär upphandling och cirkulära inköp hos kommunerna och dess medarbetare.

Genom samverkan med företag utvecklar vi också cirkulära produkter och tjänster med cirkulära egenskaper som kan handlas upp av de sex kommuner som ingår i projektet.

I projektet ingår Ystad, Trelleborg, Eslöv, Höör, Helsingborg och Malmö kommun. Även Region Skåne och Länsstyrelsen är partners i projektet.

Läs mer om Cirkulära Skåne på Hållbar Utveckling Skånes webbplats. Öppnas i ett nytt fönster.

Åtgärder på kommunal nivå

Malmö stad har bedrivit informationskampanjen Lätt att göra rätt med en app som heter Kemikalieappen och har under året tagit fram en ny webbsida på temat kemikaliesmart vardag, för spridning bland medborgarna.

Malmö stad har påbörjat ett arbete med att kartlätta den egna verksamhetens användning av farliga kemikalier.

Malmö stad har genom tillsynen begränsat användningen av bekämpningsmedel till huvudsakligen ogräsättika, utom i undantagsfall. Detta gäller hela kommunens geografiska område.

Dagligen utsätts vi för ett stort antal kroppsfrämmande kemikalier. En del är farliga, andra är ofarliga och en del vet vi inte så mycket om.

På Malmö stads webbsida Kemikaliesmart vardag kan du läsa mer om kemikalier i hemmet och få enkla tips på hur du kan göra kemikaliesmartare val.

Länk till webbsidan Kemikaliesmart vardag (Malmö stads webbplats). Öppnas i ett nytt fönster.

Malmö stad och Helsingborgs stad har i tillsynen över butiker haft fokus på kemikalier i varor, genom ett samarbete mellan Malmö, Helsingborg, Göteborg och Stockholm som kallas Storstadsprojektet. Tillsynen omfattar även att kontrollera butikernas kännedom om konsumenträtten gällande kemiskt innehåll i varor.

Malmö stad, Helsingborgs stad, Kristianstads kommun och Burlövs kommun har under 2020 ställt krav på kemiskt innehåll i upphandlade produkter, med hjälp av Upphandlingsmyndighetens kriterier, miljömärkningar och KemKollen.

Stöd för hållbar upphandling finns hos Upphandlingsmyndigheten.

Länk till information om hållbar upphandling hos Upphandlingsmyndigheten. Öppnas i ett nytt fönster.

KemKollen är ett uppföljningsverktyg för kommuner och regioner. 

Läs mer om KemKollen. Öppnas i ett nytt fönster.

Malmö stad, Helsingborgs stad, Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun har under 2020 upprättat information på sina webbplatser om konsumenters rättigheter till information om kemikalier i varor. Kristianstads kommun och Vellinge kommun har under 2020 upprättat kemikalieplaner med flera åtgärder bland annat för att minska barns exponering för farliga kemiska ämnen, utfasning av kemiska bekämpningsmedel samt kunskapshöjande insatser om plast. Trelleborgs kommun håller på att ta fram nya lokala miljömål, bland annat med fokus på att mänsklig exponering för miljögifter ska minska.
Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf