Illustration av miljömålet Frisk luft. Moln på en himmel. Illustration av Tobias Flygar.

Frisk luft

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

BEDÖMNING: Flera av miljömålets preciseringar är nära att nås i länet men utsläppen och luftföroreningshalterna minskar inte alls eller för långsamt för att målen ska kunna nås inom utsatt tid. Satsningar på klimatområdet leder ofta till en renare luft, men kemiska interaktioner mellan kvävedioxid och ozon innebär även att marknära ozon bryts ner långsammare i takt med att kvävehalterna minskar. Skånes närhet till kontinenten innebär även att länet drabbas av utsläpp som sker i andra europeiska länder.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Frisk luft finns följande preciseringar:

  • Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
  • Bens(a)pyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.
  • Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
  • Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde.
  • Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
  • Partiklar (PM10) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
  • Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde.
  • Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september.
  • Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).
  • Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år.

Tillstånd och målbedömning för Frisk luft i Skåne län

Länsstyrelsen bedömer inte att målet kommer nås med befintliga styrmedel och åtgärder. Flera av preciseringarna överskrids och för de preciseringar där det sker en positiv utveckling så går denna i för långsam takt för att nå miljömålets riktlinjer.

Under 2019 uppmätte Skånes luftvårdsförbund minskade lufthalter av kvävedioxider jämfört med mätresultaten från 2018 på nästan alla mätlokaler. Halten av kvävedioxid i luft används ibland som ett generellt mått på luftkvalitet, men Skånes närhet till kontinenten gör att förväntade luftkvalitetsförbättringar till följd av inhemska utsläppsminskningar kan utebli när långväga föroreningar från Europa sprider sig till Skåne.

Ytterligare en utmaning med miljömålet Frisk luft kommer sig av hur vissa luftföroreningar reagerar med varandra. Kvävedioxider reagerar exempelvis med och bryter ner ozon. Därför observeras de högsta halterna av marknära ozon i områden med låga kvävedioxidhalter.

Uppföljningen av många av miljömålets preciseringar sker i länets tätorter. Detta beror på att det är här som de största utsläppen sker och luftkvaliteten bedöms vara lägst. Bevakning och åtgärder för att uppnå miljömålets riktvärden på dessa platser bör därmed göra mest nytta för att uppnå våra mål både i tätorterna och på landsbygden. Uppföljningen av halterna på landsbygden görs av Naturvårdsverket och resultaten visar generellt låga halter.

Om Skånes luftvårdsförbund

Skånes Luftvårdsförbund är en ideell förening som sedan bildandet år 1987 bedriver övervakning av luftkvaliteten i Skåne. Förbundets medlemmar representerar både privat och offentlig sektor i länet och består av representanter från industrin, kommunerna, Region Skåne, skogs- och lantbruksorganisationer med flera. Länk till Luftvårdsförbundets webbplats.

Partiklar (PM2,5)

Av de mätstationer som mäter lufthalterna av PM2,5 var det bara Dalaplan i Malmö som överskred riktvärdet på 10 mikrogram per kubikmeter (µg/m³) som årsmedelvärde 2019. Jämfört med lufthalterna 2018 så har lufthalterna av PM2,5 minskat och Dalaplan tangerar nu preciseringen.

Linjediagram: Halten av partiklar (PM2,5) i Skåne, årsmedelvärde i mikrogram per kubikmeter, åren 2009-2019. Malmö Dalaplan, Malmö Rådhuset, Burlöv, Regional bakgrund, Miljömålets precisering och Miljökvalitetsnormen.
Årsmedelvärdet för partiklar (PM2,5) under tio år inom Skånes Luftvårdsförbunds samverkansområde. Malmö Dalaplan mäter halter i gaturum i tätort, vid Malmö Rådhus och i Burlöv mäts bakgrundshalt i tätort och vid Vavihill/Hallahus mäts bakgrundshalt utanför tätort. Källa: Skånes luftvårsförbund, Årsrapporter 2019. https://www.skåneluft.se/arsrapport

Partiklar (PM10)

Årsmedelvärdet av PM10-partiklar för 2019 har minskat jämfört med föregående år vid samtliga av länets mätstationer, med kraftigast minskning på lokalerna med högst uppmätta partikelhalter i luften.

De platser där halterna överskrider miljömålspreciseringen på 15 µg/m³ som årsmedelvärde, det vill säga Malmö, Helsingborg, Trelleborg och Landskrona, mätte ovanligt höga halter under 2018. Minskningen 2019 innebär en återgång, där Rådhuset i Malmö tangerar gränsen till miljömålspreciseringen. Eriksgatan i Landskrona, Dalaplan i Malmö och Drottninggatan i Helsingborg ligger på mellan 16 och 17 µg/m3. Hamngatan i Trelleborg ser ut att ha svårast att nå målsättningen av årsmedelvärdet av lufthalter av PM10-partiklar.

För Hamngatan i Trelleborg konstaterades även ett överskridande av 30 µg/m3 uppmätt som dygnsmedelvärde vid 40 olika mättillfällen . Den största utsläppskällan av PM10-partiklar i Trelleborgs kommun bedöms vara småskalig uppvärmning, vilken står för 39 procent av utsläppen. Andra viktiga utsläppskällor i kommunen är vägtrafiken och sjöfarten.

Linjediagram: Halten av partiklar (PM10) i Skåne, årsmedelvärde i mikrogram per kubikmeter, åren 2009-2019. Landskrona Eriksgatan, Malmö Dalaplan, Malmö Rådhuset, Helsingborg Drottninggatan, Lund Trollebergsvägen, Trelleborg Hamngatan, Regional bakgrund, Miljömålets precisering och Miljökvalitetsnormen.
Årsmedelvärdet för partiklar (PM10) under tio år inom Skånes Luftvårdsförbunds samverkansområde. Vid Malmö Rådhus mäts bakgrundshalt i stadsmiljö och vid Vavihill/Hallahus bakgrundshalt utanför tätort. Övriga stationer mäter halter i gaturum i tätort. Källa: Skånes luftvårsförbund, Årsrapporter 2019. https://www.skåneluft.se/arsrapport
Cirkeldiagram: Procentuell fördelning av utsläppskällor för partiklar PM10 i Trelleborgs kommun respektive Skåne.
Procentuell fördelning av utsläppskällor för partiklar (PM10) i Trelleborgs kommun jämfört med Skåne. Källa: Skånes luftvårsförbund, Årsrapport Trelleborg 2019. http://dokument.skåneluft.se/Samordnad kontroll/arsrapport/2019/TRELLEBORG.pdf

Fakta om partiklar i luft

I stadsluft mäts halten av partiklar som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer (µm) i diameter, även kallade PM2,5 respektive PM10. När dessa partiklar andas in kan de nå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och lång sikt. Korttidsexponering för relativt höga halter kan orsaka andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar samt förtida dödsfall. Långtidsexponering för redan låga halter av partiklar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa, såsom astma och försämrad lungutveckling. Partiklar uppstår såväl naturligt (havsvågor och ökendamm) som på grund av mänsklig aktivitet (vedeldning, industriprocesser och dubbdäcksslitage).

Marknära ozon

Av mätdata från 2019 års lufthalter av marknära ozon, framgår att exponering för dessa föroreningar är ett utbrett problem i hela länet, oavsett om man befinner sig i tätort eller landsbygd . Vid samtliga mätstationer i länet förekom dagar med överskridanden av miljömålspreciseringen på 70 µg/m³. Högst halter observerades på platser i regional eller urban bakgrund. Förklaringen till detta är förmodligen att dessa platser även har låga halter av kvävedioxid i luften och att nedbrytningen av ozon därmed är långsam.

Eftersom ozon till stor del uppstår till följd av utsläpp långt borta är internationella överenskommelser för minskade utsläpp av luftföroreningar en viktig förutsättning för att nå preciseringarna för marknära ozon.

Fakta om marknära ozon

Nära marken bildas ozon genom reaktioner mellan solljus och luftföroreningar som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Ozon finns även naturligt i luften. Kväveoxider kommer främst från fordonstrafiken, produktion av energi och värme samt från vissa industriprocesser. Flyktiga organiska ämnen frigörs från växtlighet samt från till exempel lösningsmedel vid målning och ytbehandling, från spolarvätska, tändvätska eller vedeldning.

Exponering för ozon kan leda till effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker samt en påverkan på dödligheten. Skogen och växande gröda kan skadas av ozon redan vid de låga halter som normalt förekommer i opåverkad miljö. Ozon bidrar till växthuseffekten dels indirekt genom att minska skogens upptag av koldioxid med cirka 10 procent, dels direkt eftersom ozon i sig är en klimatgas. Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats.

Ozonindex

Preciseringen inom miljömålet Frisk luft för ozon och växtlighet (AOT40 under april-september 10 000 µg m-³ timmar) överskreds vid samtliga mätplatser i Skåne län under 2019.

Kvävedioxid

Kvävedioxidhalter, uppmätt som årsmedelvärde, har minskat i de skånska gaturummen för samtliga mätplatser förutom Drottninggatan i Helsingborg. De högsta lufthalterna hittas i Malmö och Helsingborg, som i de mest trafikerade gaturummen ligger mellan 22 och 23 μg/m³ och förutsättningarna att nå miljömålspreciseringen med kvävedioxidhalter på 20 µg/m³ som årsmedelvärde till år 2020 ser dåliga ut.

För första gången på åtminstone tio år skedde däremot inga överskridanden av 60 μg/m³ luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil) på någon av mätplatserna inom Skånes luftvårdsförbunds samverkansområde.

Linjediagram: Kvävedioxid i luftmätningar i Skåne som årsmedelvärde i mikrogram per kubikmeter, åren 2009-2019. Malmö Dalaplan, Malmö Bergsgatan, Malmö Rådhuset, Helsingborg Drottninggatan, Helsingborg Södra Stenbocksgatan, Trelleborg Hamngatan, Lund Trollebergsvägen, Regional bakgrund, Miljömålets precisering och Miljökvalitetsnormen.
Årsmedelvärdet för kvävedioxid (NO2) under tio år inom Skånes Luftvårdsförbunds samverkansområde. Vid Malmö Rådhus mäts bakgrundshalt i stadsmiljö och vid Vavihill/Hallahus bakgrundshalt utanför tätort. Övriga stationer mäter halter i gaturum i tätort. Bakgrundshalten utanför tätort har mätts vid två nära liggande stationer: Vavihill fram till 2015 och Hallahus från och med 2016. Källa: Skånes luftvårsförbund, Årsrapporter 2019. https://www.skåneluft.se/arsrapport.

Fakta om kväveoxider i luft

Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor. Kväveoxider är samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas då luftens syre och kväve reagerar vid höga temperaturer. Eftersom det krävs höga temperaturer för att bilda kväveoxider, sker de största utsläppen vid förbränningsprocesser. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter, men även energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart ger betydande bidrag av kväveoxider. Tillsammans med organiska föreningar och solljus medverkar kväveoxider till bildandet av marknära ozon. Nedfall av kväveföroreningar, både kväveoxider och ammoniak, leder till försurning och övergödning av mark och vatten. Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats.

Korrosion

I länet finns en omfattande skadebild avseende nedbrytning av sand- och kalksten i fasader och i kulturföremål. Övervakning av nedbrytningstakt och dess relation till luftkvalitet saknas, men det kan konstateras att en stor andel av statliga medel och bidrag för kulturmiljövård och kyrkoantikvarisk ersättning används för restaurering och konservering av sten. Resurserna är långt ifrån tillräckliga och nedbrytningen leder till stora förluster av kulturvärden.

Fakta om korrosion

Nedfall av svaveldioxid och kväveoxider som omvandlas till starka syror bidrar till ökad korrosion av metaller samt vittring av sten och färg i byggnadsverk och föremål av kulturellt värde såsom statyer och hällristningar. Särskilt drabbade är föremål och konstruktioner av lättvittrade material, som till exempel kalksten och sandsten. Även arkeologiska föremål av ben, järn och brons, som fortfarande finns kvar i marken skadas allvarligt när marken försuras.

Åtgärdsarbete för Frisk luft i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Mycket av den förbättring som sker av luftkvaliteten beror på åtgärder inom klimatområdet. Synergin mellan dessa miljöaspekter är tydlig då många luftföroreningar härstammar från samhällets förbränning av fossila bränslen.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Elbilslandet Syd: Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner, Miljöfordon Sverige, Sustainable Innovation och Malmö stad arbetar med stöd från ERUF för att öka andelen transporter med fossilfria fordon och har skapat ett nätverk kring kommunala handlingsplaner för laddinfrastruktur. Läs mer om Elbilslandet Syd här.

Bilden visar loggan för det EU-finansierade projektet Elbilslandet syd

Klimatsmarta masstransporter: Länsstyrelsen Skåne har med finansiering från Energimyndigheten under året fortsatt arbetet med projektet Klimatsmarta masstransporter som påbörjades 2018. Till följd av effektivare förflyttningar av massor i länet förväntas projektet leda till både en renare luft och minskad klimatpåverkan.

Regionala planer för förnybara drivmedel och laddinfrastuktur: Länsstyrelsen Skåne har kartlagt företags och kommuners behov för att uppnå en fossilfri fordonsflotta samt stöttat aktörer via kunskapshöjande insatser såsom en konferens anordnad i samverkan med Region Skåne och Skånes Kommuner. Särskilda insatser har gjorts för att öka nyttjandet av tankstationer för förnybara drivmedel. Läs Skånes regionala plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel här.

Bilden visar logotypen för projektet Klimatsmarta masstransporter

Åtgärder på kommunal nivå

Fossilbränslefria kommuner: Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner och 18 skånska kommuner arbetar med stöd från Energimyndigheten och ERUF för utfasning av fossila bränslen i kommunorganisationerna. Under 2019 minskade kommunerna sina utsläpp med 9 900 ton CO2e (koldioxidekvivalenter) och nådde 90 procent fossilfrihet, tre kommuner nådde 98 procent. Läs mer om projekt och åtgärder inom Fossilbränslefria kommuner här.

Uthålliga kommuner 2020: Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Skånes Kommuner arbetade till och med 2019 med stöd från Energimyndigheten med att främja integrering av klimat- och energifrågor i kommunernas fysiska planering. En granskning av översiktsplaner visade att detta sannolikt lett till en ökad implementering av klimat- och energifrågorna. Läs mer om uthålliga kommuner i Skåne här

Bilden visar omslagsbilden till rapporten Fossilbränslefria kommuner 2020 - Tillsammans agerar vi.
Rapporten "Fossilbränslefria kommuner 2020 - Tillsammans agerar vi" sammanfattar 18 skånska kommuners erfarenheter från arbetet med att bli fossilbränslefria.

Åtgärder inom näringslivet

Hållbara Företagsresor: Länsstyrelsen Skåne och Energikontoret Skåne har med stöd av Energimyndigheten genomfört ett projekt för att stötta företag som vill göra sitt resande mer klimatsmart. Resorna avser både pendlingsresor – resor till och från arbetet – och tjänsteresor. Målet var att minska klimatutsläppen från resor både inom tjänsten och till/från arbetsplatsen med minst 5 procent. Mellan 2018 och 2019 minskade utsläppen från affärsresor bland företagen som deltog i projektet med nästan 50 procent, vilket gynnar både luftkvaliteten och klimatet. Läs mer om projektet Hållbara företagsresor här.

Källor och fördjupning

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf