Illustration av miljömålet Levande skogar. En gran i bakgrunden och en grankotte i förgrunden.

Levande skogar

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

BEDÖMNING: Miljöarbetet för skogen och i skogen går i positiv riktning, men kanske inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. Tillgången på värdefulla skogsmiljöer är ännu inte säkrad i länet. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs. Arbetet för god miljöhänsyn pågår kontinuerligt.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Levande skogar finns följande preciseringar:

  • Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
  • Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.
  • Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur.
  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
  • Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar.
  • Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
  • Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.

Tillstånd och målbedömning för Levande skogar i Skåne län

Målet nåddes inte innan 2020. Det finns fortfarande brister i miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder samtidigt som nuvarande bevarandeinsatser inte är tillräckliga. Skogsområden med höga naturvärden gallras eller avverkas fortfarande.

Mer skog behöver skyddas

Arealen skyddad skog i Skåne behöver öka och det krävs ökad skötsel. Formellt skyddade skogar i Skåne är till stor del av den karaktären att de är skötselkrävande för att de ska kunna bevaras och/eller utvecklas. Arbetet med att långsiktigt skydda skog i Skåne fortgår. Dock skadas fortfarande värdefulla natur- och kulturmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder. 

Många skogliga värdekärnor är för små och isolerade för att kunna klara den biologiska mångfalden. Kunskapsbrist råder var värdekärnorna finns, som till exempel nyckelbiotoper. För att hjälpa grön infrastruktur behövs det inventeringar för att identifiera värdekärnor för att länka samman dem i ett större landskapsperspektiv.

Nyckelbiotop: ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad.

Värdekärna: ett område med höga naturvärden som bedöms ha extra stor betydelse för växter och djur. Värdekärnor kan vara nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden.

En neddragning av medel till skötsel av skyddade områden under 2019 innebar att bara de nödvändigaste säkerhetsåtgärderna gjordes. För att klara generationsmålet behöver stora arealer skyddas, varvid långsiktiga medel behövs. Det gäller även medel till skötsel av skyddade områden. Osäker medeltillgång medför att satsningar för friluftsliv i nya naturreservat inte genomförs.

Läs mer om generationsmålet.

Arealen gammal skog och mängden död vet ökar, men från en låg nivå

Större variation i skogsproduktionen behövs för att klara den biologiska mångfalden och kunna möta hot från brand, storm, skadedjur och sjukdomar. Statusbedömningen av skogens ekosystemtjänster för att kunna möta dessa hot är att den är otillräcklig.

En ekosystemtjänst är en nytta som naturen ger människan.

Bland skogens ekosystemtjänster finns exempelvis

  • träråvara och bioenergi
  • bär, svamp och kött från vilt
  • att skogsträdens rötter skapar stadig och säker mark eller tar upp vatten och skyddar mot översvämningar
  • biologisk mångfald
  • friluftsliv, rehabilitering och upplevelser 

Läs mer om skogens ekosystemtjänster på Skogsstyrelsens webbplats. Där finns även en fördjupande rapport.

Arealen gammal skog (äldre än 120 år) och äldre lövrik skog (äldre än 60 år) ökar något i Götaland. Volymen död ved (hård och nedbruten) i Skåne har ökat något sedan förra inventeringenStatistiken är hämtad från rapporten Skogsdata 2020.

Diagram som visar Volym död ved (m³/ha) fördelad på nedbrytningsgrad i Skåne åren 1996-2017 som glidande 5-års medel.
Volym död ved (m³/ha) fördelad på nedbrytningsgrad i Skåne åren 1996-2017. Volymen visas som glidande 5-års medel, det vill säga 2017 representerar medelvärdet för åren 2015-2019. Produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden enligt 2018 års gränser. Källa: Statistik från Riksskogstaxeringen, SLU.
Diagrammet visar areal gammal skog i Skåne på produktiv skogsmark utanför nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden enligt 2018 års gränser som glidande 5-års medel,
”Gammal skog” är enligt Riksskogstaxeringens definition skog med en medelålder över 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige. Diagrammet visar areal gammal skog i Skåne på produktiv skogsmark utanför nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden enligt 2018 års gränser. Arealen visas som glidande 5-års medel, det vill säga 2017 representerar medelvärdet för åren 2015-2019. Under 1900-talet minskade arealerna gammal skog starkt och arealen var i Skåne liksom i resten av Sverige som lägst i början av 1990-talet. Arealen gammal skog har därefter ökat i hela landet. Men arealen gamla skogar, som ofta är viktiga livsmiljöer för hotade arter, ligger på en låg nivå. Att en skog är gammal innebär inte med säkerhet att den har höga naturvärden, utan skogens historik, grad av kontinuitet, strukturer och det omgivande skogslandskapets egenskaper påverkar. Källa: www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/gammal-skog/skane-lan

Fåglar i skogen

Antalet häckande fåglar i skogen har i landet ökat något under det senaste året.

Fåglar står högt upp i näringskedjorna och kan därför antas spegla miljöns allmäntillstånd väl. Indikatorn Häckande fåglar i skogen i Södra Götaland baseras på populationsutvecklingen hos 9 utvalda skogsarter som indikerar skogar med höga naturvärden.

Läs mer om miljömålsindikatorn Häckande fåglar i skogen på sverigesmiljomal.se.

Diagrammet visar utvecklingen av 9 fågelarter som indikerar skogar med höga naturvärden i södra Götaland under åren 2002-2020.
Populationsutvecklingen hos 9 utvalda skogsarter i södra Götaland som indikerar skogar med höga naturvärden. Referensåret är 2002 och under de första 10 året ökade antalet häckande fåglar, för att sedan 2012 minska. Även om det skett en ökning mellan åren 2019 och 2020 är skillnaden mellan 2002 och 2020 inte statistiskt signifikant.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Mark och vatten i norra Skåne är fortfarande försurade, trots att det sura nedfallet har minskat. Ett intensivt skogsbruk med uttag av biobränsle bidrar till försurningen. Det senaste decenniet har andelen anmäld areal för biobränsleuttag i Skåne varit omkring 90 procent av den anmälda arealen för föryngringsavverkning. Det verkliga uttaget är okänt.

Askåterföringen som kompensation för försurning på grund av uttaget är dock fortsatt försumbart i Skåne och aska återförs inte alltid i områden som bäst behöver. För att motverka det höga uttaget behövs askåterföring i Skåne.

Läs mer om försurning på webbplatsen Sveriges vattenmiljö.

Läs mer om försurningsläget i Skåne under miljömålet Bara naturlig försurning.

Statistik om askåterföring finns hos Skogsstyrelsens statistiska meddelanden.

Diagram som visar mängden aska från biobränslen som återförts till skog i Skåne åren 2009-2019.
Utvecklingen av askåterföring i Skåne 2009-2019: Att återföra aska från biobränslen motverkar försurningseffekterna i skogsmark. Diagrammet visar att askåterföringen ökat från och med 2017 och numera ligger den på samma nivå som i början av perioden. Källa: Skogsstyrelsen.
Illustration av miljömålet Bara naturlig försurning. Stiliserade droppar mot bakgrund.
Läs mer om försurning under miljömålet Bara naturlig försurning.

Skogsbrukets hänsyn till natur- och kulturvärden

Grenar och toppar av ädellöv, som lagras under vår och försommar i väntan på flisning, innehåller stora mängder insekter. Med dagens uttag kan det med säkerhet sägas att detta är ett allvarligt hot mot många insektsarter.

På grund av viltbete på tall med påföljande skador planteras istället gran på tallmarker. Det kan leda till negativ utveckling för den biologiska mångfalden och en påtaglig förändring av landskapet. Lokalt kan skadorna hota återväxt av ädellövskog, men också föryngring av planterad gran. Betet kan även skada lundfloran.

Enligt Artdatabanken har avverkning stor negativ påverkan på arter som kräver eller gynnas av skoglig kontinuitet. En stor del av Sveriges rödlistade arter är knutna till skogar med lång kontinuitet av ädla lövträd.

Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.

Länk till Rödlistan 2020 (pdf).

Läs mer om rödlistning på Artdatabankens webbplats.

Arbete pågår för att negativ påverkan på miljön vid avverkningar ska vara så liten möjligt. Avverkningar med negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper i Götaland har dock ökat från 39 procent till 44 procent sedan förra mätperioden. Andelen negativ påverkan på enskilda kulturlämningar i Götaland är 22 procent. Den vanligaste skadeorsaken är markberedning. 

Otillräckliga resurser inom berörda myndigheter för tillsyn och uppföljning av kulturlämningar kan försvåra måluppfyllelsen. Samarbete mellan myndigheter behöver också förbättras.

Läs mer om Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning av kulturmiljö.

Åtgärdsarbete för Levande skogar i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

En regional skånsk skogsstrategi inom ramen för nationella skogsprogrammet har beslutats. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av åtta organisationer i skogssektorn .

Den skånska skogsstrategin ska utveckla och aktivt förvalta det skånska gröna guldet, nu och i framtiden samt bidra till att målen i det nationella skogsprogrammet uppfylls.

Läs mer på den skånska skogsstrategins webbplats.

Följ Skånsk Skogsstrategi på Facebook.

Under 2019 blev arbetet med områdesskydd och att få ett mer varierat skogsbruk nedprioriterat i och med minskade anslag. Skogsstyrelsen tog bara två beslut om bildande av biotopskyddsområde på sammanlagt 4,8 hektar. 

Intresse från skogsägare finns för att få områdesskydd, vilket märks genom anmälningar inom arbetssättet Nya Komet. Där kan skogsägare föreslå att bevara skogsområden med höga naturvärden.

Länsstyrelsen Skåne tog under 2019 tolv reservatsbeslut som innebar att 426,3 hektar skog fick formellt skydd.

2019 bildades två kommunala naturreservat i Lomma och Malmö där 4,3 hektar skog ingår.

Föreslå skydd av din skog 

Nu är det lättare för dig som skogsägare att ta initiativ till formellt skydd av dina skogsområden med höga naturvärden. Arbetssättet kallas Nya Komet. Du som skogsägare kan välja ut och föreslå skogsområden med höga naturvärden att bevara och få ersättning för det.

Läs mer om hur du kan föreslå skydd av din skog.

För de tre skogliga stöden Natur- och kulturmiljöer i skog, Skogens miljövärden och Ädellövskogsbruk har det i Skåne utbetalats 9 764 000 kronor i stöd. Antalet rådgivningar, kopplade till stöden, till skogsbrukare har varit omkring 100 stycken.

Stöd till Skogens miljövärden 

Skogens miljövärden riktar sig till dig som vill bevara eller utveckla natur- och kulturvärden i frivilliga avsättningar på skogsmark. Du som äger skogsmark eller har markägarens tillstånd kan söka.

Läs mer om stöden Skogens miljövärden på Skogsstyrelsens webbplats.

Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Vill du utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du söka Nokås-stöd. 

Läs mer om Nokås-stödet på Skogsstyrelsens webbplats.

Stöd för ädellövskogsbruk

Vill du värna om ädellövskogen genom att bruka den aktivt? Sök ekonomiskt stöd till kostnader för återväxtåtgärder och röjning. Du som äger skogsmark eller som har markägarens tillstånd kan söka stödet. 

Läs mer om stöd för ädellövskogsbruk på Skogsstyrelsens webbplats.

För att öka miljöhänsynen i skogsbruket har Skogsstyrelsen i Skåne fortsatt med att återkoppla resultaten av sin uppföljning av miljöhänsyn till skogsnäringen. Återkoppling sker genom objektsvis dialog. Dialog med näringen kring målbilderna för god miljöhänsyn har också genomförts.

Skogsstyrelsen arbetar i kunskapsprojektet Mera tall för att öka andelen tall i våra skogar. Älgbetesinventeringen i Skåne visar att andelen årsskadad ung tall de tre senaste åren är omkring 17 procent. 

Läs om arbetet med Mera tall på Skogsstyrelsens webbplats.

Läs mer om älgbetesinventeringen på Skogsstyrelsens webbplats.

Projektet Vild och Bortskämd arbetar för att skapa en klövviltstam i balans genom foderskapande åtgärder, vilket i sin tur minskar betestrycket på produktionsgrödor såsom skog.

Naturligt växande foder bidrar till en viltstam i balans. Projektet Vild och Bortskämd ger kunskap och inspiration om foderskapande åtgärder i skog och mark.

Läs mer om projektet Vild och Bortskämd. Här finns bland annat filmer, broschyrer och exkursionsmaterial.

Följ Vild och Bortskämd på Facebook.

Skogsstyrelsen arbetar med tillsyn av verksamhetsutövares egenkontroll i miljöbalken. Granskning av verksamhetsutövarens egna system för styrning och kontroll säkerställer en korrekt tillämpning av regelverket.

Skogsstyrelsen är med i Skogen i Skolan som är ett program mellan skolan och skogliga intressenter. I Skåne deltog mer än 1600 lärare, lärarstudenter och skolelever i aktiviteter om hur skogen kan ingå i undervisningen.

Till och med 2020 har Länsstyrelsen Skåne regeringsuppdrag att skydda tätortsnära natur. Det är tätortsnära områden med syfte på rekreation, friluftsliv och naturvärden. Av formellt skyddade områden 2019 var tre tätortsnära. 

Inom programmet Värna, Vårda, Visa arbetar länsstyrelsen för bättre nyttjande av skyddade områden.

Läs mer om Värna Vårda Visa i Naturvårdsverkets rapport.

Spridningen av almsjuka och askskottsjuka har medfört att alm och ask minskar kraftigt i landskapet, liksom en rad arter knutna till dessa trädslag. Almens framtid är osäker, men det verkar som om att vissa askar har någon form av resistens mot askskottsjuka. Lokalt har detta inneburit att arealen ädellövskog minskar.

Angrepp av Phytophthora spp. kan bli ett allvarligt hot mot al

Alm, Akut hotad: Almen hotas av almsjuka som orsakas av svampen Ophiostoma novo-ulmi. Svampen sprids av almsplintborren som sprider svampens sporer när den gnager på levande grenar. 

Läs mer om alm på Artfakta.

Ask, Starkt hotad: Asken är kraftigt drabbad av askskottsjukan, och även om vissa askar har en förstärkt motståndskraft så är inga resistenta träd kända. Detta medför en risk för en mycket snabb utslagning av större delen av det svenska askbeståndet. 

Läs mer om ask på Artfakta.

I många skogsmiljöer sprider sig invasiva arter som lokalt kan hota den biologiska mångfalden.

Skogsstyrelsens arbetsmarknadslag gör manuella bekämpningsinsatser. Länsstyrelsen Skåne har avsatt en deltidstjänst för samordning, ledning, planering och utbildning av arbetsmarknadslagen för bekämpning av invasiva främmande arter.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Läs mer om invasiva arter på Länsstyrelsens webbplats.

Det finns elva åtgärdsprogram framtagna som rör skog och trädmiljöer i Skåne. Omkring 16 arter berörs i länet, men på grund av medelsbrist går detta arbete för långsamt.

Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.

Läs mer om åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsens webbplats.

Åtgärder inom näringslivet

Inom skogsbruket fortgår utbildning av tjänstemän och entreprenörer rörande målbilderna, vilket är vägledningar för hur bra hänsyn bör se ut i det praktiska skogsbruket. Målbilderna för god miljöhänsyn bedöms vara på väg att bli norm i skogsbruket.

2019 var arealen frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark i Skåne 24 500 hektar. Det är sex procent av den produktiva skogen i Skåne. För skogsägare med skogsbruksplaner har avsättningar målklasserna naturvårdande orört (NO) eller naturvårdande skötsel (NS). Riktlinjen är att de avsatta områdena inte ska understiga fem procent av skogsfastigheten.

Länk till statistik om Frivilliga avsättningar på Skogsstyrelsens sida för statistiska meddelanden.

En frivillig avsättning är enligt Skogsstyrelsens definition ett område som markägaren frivilligt och utan ekonomisk ersättning undantar från vanlig skogsproduktion.

Läs mer om frivilliga avsättningar på Skogsstyrelsens webbplats.

Källor och fördjupning

Skånsk skogsstrategi (webbplatsen för Skånsk skogsstrategi öppnas i ett nytt fönster)

Skoglig betesinventering (Skogsstyrelsens statistiksidor öppnas i ett nytt fönster)

Kan snabbväxande löv etableras problemfritt? (webbplatsen Skogforsk öppnas i ett nytt fönster)

Skogsstyrelsen: Statistiska meddelanden (webbplatsen öppnas i ett nytt fönster)

Riksskogstaxeringen: Skogsdata 2020 (rapporten öppnas i ett nytt fönster i pdf-format)

Sveriges vattenmiljö: Så mår våra vatten (webbplatsen för Sveriges vattenmiljö öppnas i ett nytt fönster)

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.