Illustration av miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Åkermark i förgrunden och en bondgård i bakgrunden.

Ett rikt odlingslandskap

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

BEDÖMNING: Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmark, slåtteräng samt åkermark. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden. Den viktigaste faktorn är aktiva lantbrukare och betande djur. Punktinsatser har gjorts i år för att öka förutsättningarna för vissa hotade arter. Dessa insatser har stor effekt lokalt. Flera vägsträckor har fått en anpassad skötsel för att ge växter och djur en bättre livsmiljö och spridningsmöjlighet.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ett rikt odlingslandskap finns följande preciseringar:

  • Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
  • Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.
  • Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
  • Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter.
  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
  • Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.
  • Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig.
  • Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.
  • Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.

Tillstånd och målbedömning för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län

Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte nås och utvecklingen i miljön är negativ. Trots positiva insatser via exempelvis Landsbygdsprogrammet krävs ytterligare insatser på bland annat internationell nivå, insatser för landsbygdsutveckling och åtgärder för hela landskapet.

Förlusten av biologisk mångfald är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som råder nu.

Odlingslandskapet blir mindre variationsrikt

Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.

Diagram över utvecklingen av antalet jordbruksföretag respektive arealen åkermark i Skåne under perioden 1975-2019.
Utvecklingen av antalet jordbruksföretag och arealen åkermark visar på förutsättningarna för ett öppet och variationsrikt odlingslandskap och bevarade av odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster. Arealen åkermark i Skåne minskar, men inte alls i samma takt som antalet företag. Det betyder att jordbruksföretagen blir färre, men större. För mer information om indikatorn se https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/jordbrukets-utveckling/skane-lan/
Diagram som visar förändringen av arealen betesmarker och slåtterängar i Skåne under perioden 2001-2019 samt utvecklingen av marker med höga natur- och kulturvärden under samma period.
Betesmarker och slåtterängar hyser en stor del av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Som en följd av jordbrukets rationalisering finns bara en mindre del av de betesmarker och slåtterängar som fanns vid sekelskiftet 1900 kvar i dag. Markerna kräver skötsel genom bete och slåtter för att behålla sina värden. De som sköter markerna med betesdjur och slåtter kan söka miljöersättning inom landsbygdsprogrammet. Den totala arealen betesmarker och slåtterängar som sköts med miljöersättning ökade mellan år 2000 och 2005, men har sedan dess minskat, samma trend ses även för marker med höga natur och kulturvärden. Arealen betesmark och slåtterängar med miljöersättning i Skåne uppgick till 47 172 hektar under 2019, varav 16 547 utgjordes av marker med höga natur och kulturvärden. Det finns många igenväxande ängsmarker i länet vars höga värden kan räddas med röjning och slåtter. Arealen slåtterängar med särskilda värden i länet låg på 1 398 hektar under 2019. Källa: www.sverigesmiljomal.se

Dålig bevarandestatus för naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet

Enligt den nya rödlistan 2020 och Artikel 17-rapporten så är det i våra gräsmarker i odlingslandskapet som flest hotade arter finns. Gräsmarkerna som biotop har en dålig bevarandestatus. Hävdade marker försvinner och vissa av de kvarvarande markerna har inte en optimal skötsel, detta gäller främst marker som hyser arter med lite mer specifika krav. Flera rapporter visar på att markanvändningen står för den största påverkan på biologisk mångfald.

Bilden visar bevarandestatusen för grupper av arter och naturtyper samt regioner enligt Sveriges rapportering av bevarandestatus för arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv för perioden 2013-2018.
Rapportering av bevarandestatus för Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv för perioden 2013-2018. Figuren visar bevarandestatusen för grupper av arter och naturtyper samt regioner. Grupper som återfinns högt upp i figuren har generellt sett bättre bevarandestatus än grupper längre ner, såsom gräsmarker i odlingslandskapet. Siffror inom parentes visar antalet bedömningar av bevarandestatus inom respektive grupp. Det totala antalet bedömningar är fler än antalet arter och naturtyper eftersom de bedöms separat i varje region. Regioner: ALP = alpin, BOR = boreal, MBAL = marin Östersjö, CON= kontinental, MATL= marin atlantisk. Skånes landmiljöer tillhör den continentala regionen. Källa: https://www.naturvardsverket.se/Documents/publ-filer/6900/978-91-620-6914-8.pdf?pid=27007

Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.

Länk till Rödlistan 2020 (pdf).

Läs mer om rödlistning på Artdatabankens webbplats.

Rapportframsida Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv
Klicka på bilden för att läsa rapporten om bevarandestatus för Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Öppnas som pdf i ett nytt fönster

Art- och habitatdirektivet (habitatdirektivet)

EU-direktiv med syfte att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer (i Sverige benämnda naturtyper) samt vilda djur och växter i medlemsstaternas europeiska territorium som omfattas av fördraget. Art- och habitatdirektivet är införlivat i svensk lagstiftning via artskyddsförordningen och miljöbalken.

Artikel 17

I habitatdirektivets artikel 17 formuleras direktivets rapporteringskrav. Varje medlemsstat ska vart sjätte år redovisa bevarandestatusen för ingående arter och livsmiljöer samt rapportera vilka åtgärder som har genomförts och effekten av dessa. Rapporteringen benämns ofta ”artikel 17-rapporteringen”. 

Ett variationsrikt landskap med fiskfria småvatten, naturbetesmarker och slåtterängar är viktiga livsmiljöer för många groddjur. Bevarandestatusen för dessa miljöer bedöms som dålig och försämringen fortsätter.

För klockgroda har bevarandestatusen sjunkit från god till icke gynnsam och för lövgroda från god till otillfredsställande. Insatser har gjorts under 2020 men många fler krävs under en längre tid för att vända den negativa utvecklingen.

Rationalisering av jordbruket är ett hot mot den biologiska mångfalden

Det är viktigt att bromsa exploateringen av åkermark för att säkerställa livsmedelsproduktionen och hålla landskapet öppet. Åtgärder behövs också för att utveckla, bevara och skapa nya småbiotoper i odlingslandskapet.

Omvärldens krav på produktion av billiga livsmedel har tvingat fram en rationalisering och likriktning inom jordbruket. Landskapet blir mer homogent med liten variation av småbiotoper och strukturer. Mycket av den biologiska mångfald som är knuten till odlingslandskapet försvinner och arterna utarmas genetiskt när dom minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet. Skåne är det artrikaste landskapet i Sverige men har även flest hotade arter. Förlusten av biologisk mångfald är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som råder nu.

Diagram över utvecklingen av antalet jordbruksföretag med nötkreatur respektive antalet nötkreatur i Skåne under perioden 1975-2019.
Utvecklingen av antalet jordbruksföretag med nötkreatur och antalet nötkreatur visar på förutsättningarna för fortsatt hävd av betesmarker, för bevarad biologisk mångfald och kulturmiljöer samt friluftsliv. Sedan 1975 har antalet företag i Skåne med nötkreatur minskat med 83 procent och antalet nötkreatur med 31 procent. Det innebär dels att företagen blir större, men även att de finns på färre platser än tidigare. Följden blir att betesmarker överges i vissa delar av länet, medan det i andra delar av länet kan vara brist på marker. I genomsnitt har antalet nötkreatur per företag mer än fyrfaldigats, från 27 till 110 djur per företag. För mer information om indikatorn se https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/jordbrukets-utveckling/skane-lan/

Kan vi vända trenden för den biologiska mångfalden?

Förlusten av biologisk mångfald sker fort. Hur långt arbetet med att bromsa den negativa utvecklingen räcker beror på vilka medel som fås men det är svårt att förutse hur snabbt förändringar i miljön kan ses. Alla verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden måste vara med och bidra för att minska andelen hotade arter. Genom att skapa ett variationsrikt landskap skapas förutsättningar för att minska antalet hotade arter, och dessutom stiger naturens förmåga till ekosystemtjänster när variationen ökar.

Insatser har gjorts för att gynna blommande växter, groddjur och vilda pollinerare, vilket kan ge stor effekt lokalt. För att få en gynnsam bevarandestatus för dessa arter krävs mycket större insatser men det är inte genomförbart med dom ekonomiska resurser som finns tillgängliga i nuläget.

Att sköta vägkanter på sådant sätt att det gynnar den biologiska mångfalden är väldigt värdefullt då de inte bara är en viktig livsmiljö för många arter utan även fungerar som spridningskorridorer mellan områden. I nuläget sköts 345 km väg i Skåne, fördelat på 247 sträckor, men det måste öka ännu mer för att florans och faunans spridningsförmåga mellan olika habitat ska vara tillgodosedd.

Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer blivit färre, såsom blomrika ängar och hagar. Pollinering är viktigt, det bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem. Länsstyrelsen samordnar arbetet med att förbättra livsmiljöerna i länet för vilda pollinatörer.

Läs mer om Länsstyrelsens arbete för vilda pollinatörer på Länsstyrelsens webbplats.

Rikkärren, där stor ögontröst lever, har dålig bevarandestatus med en negativ trend och det är tveksamt om de åtgärder som genomförs är tillräckligt omfattande för att bromsa den negativa utvecklingen. Livsmiljön är därmed inte säkrad och det krävs fortsatt omfattande åtgärder för att uppnå god bevarandestatus för stor ögontröst. Även sandställen är en hotad biotop och huvuddelen av dess förekomst ligger inom Skåne. Läs mer om åtgärdsarbetet för stor ögontröst nedan.

Rikkärr är ett samlingsnamn för våra allra artrikaste våtmarker. De är näringsfattiga myrar som är rika på mineraler, vanligtvis kalk. Till rikkärren är en speciell flora och fauna knuten med många hotade arter.

Läs mer om Skånes rikkärr i Länsstyrelsen Skånes rapport.

Främmande arter och genotyper

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa. I dagsläget finns det inte tillräckligt med styrmedel för att hålla undan invasiva främmande arter.

Läs mer om åtgärder mot invasiva arter nedan. 

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Läs mer om invasiva arter.

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet utarmas

I Skåne finns det stora kulturhistoriska värden knutna till odlingslandskapet. Det moderna rationella jordbruket har dock inneburit att kulturhistoriska värden och biologiskt kulturarv successivt utarmats. Även de traditionella bebyggelsemiljöerna förändras. Avstyckning av gårdar, förändrad foderhantering med mera leder till att allt fler av jordbrukets ekonomibyggnader på sikt riskerar att förfalla eller rivas. Tillgängliga bidragsmedel är otillräckliga och landsbygdsprogrammets kompetensutvecklingsmedel kan inte användas för fastighetsägare som inte är aktiva jordbrukare.

Under året har Länsstyrelsen Skåne märkt av ett ökat tryck på anläggande av mycket storskaliga solcellsparker vilket kan ge stor negativ inverkan på kulturlandskap och landskapsbild.

Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.

Läs mer om Landsbygdsprogrammet.

 

Odlingslandskapets värden för friluftslivet är hotade

Den minskade arealen betesmarker och slåtterängar är negativ för friluftslivet då naturbetesmarker är viktiga rekreationsområden.

Åtgärdsarbete för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

I Skåne har fem stycken hot spots för hotade vildbin pekats ut av Artdatabanken. I dessa har Länsstyrelsen Skåne gjort, och kommer att göra, insatser för att förbättra förutsättningarna för arterna.

Projektet Särskild satsning på betesmarker och slåtterängar – Nätverk, samverkan och nya metoder har genomfört försök med insådd av ängsvallar för att gynna pollinerare.

Läs mer om projektet Särskild satsning på betesmarker och slåtterängar – Nätverk, samverkan och nya metoder.

Under 2016–2020 har projektet SemiAquaticLife arbetat för att förbättra hotade groddjurs bevarandestatus. Drygt 70 vatten med en sammanlagd areal på cirka 5 hektar har anlagts i Skåne.

SemiAquatic Life (projekt år 2016-2020) – återställer och förbättrar bevarandestatusen för groddjur och kräldjur och vatteninsekter i Natura-2000-områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland. I Skåne ingår till exempel Löddeåns mynning, Revingefältet, Limhamns kalkbrott, Falsterbohalvön och Ravlunda skjutfält.

Läs mer om projektet Semiaquatic Life på projektets webbplats

Stor ögontröst är starkt hotad och fridlyst och växer främst i kalkfuktäng och rikkärr. Inom ramarna för Åtgärdsprogram för bevarande av stor ögontröst har Länsstyrelsen Skåne arbetat med anpassad skötsel av dessa våtmarker, till exempel slåtter- och betestidpunkt, insådd på utgångna lokaler och stödinsådd på befintliga. 2019 gjordes nyinsådd inom tre skyddade områden. Under 2020 har det gjorts en inventering och då påträffades arten på 10 lokaler.

Läs mer i Åtgärdsprogram för bevarande av stor ögontröst.

Stor ögontröst är en ettårig halvparasit på andra växters rötter. Den finns i några kalkfuktängar (ibland kalkkärr) i Skåne och Västergötland och kräver ljusöppna lokaler som lämpligen hävdas med slåtter eller anpassat bete som möjliggör fröproduktion.

Läs mer om stor ögontröst i Artfakta.

Invasiva arter ökar i Skåne, både till antalet arter och till antalet individer. Det saknas pengar för att göra större åtgärder, framförallt för att hjälpa privata markägare. 

Länsstyrelsen Skåne har inte bedrivit någon tillsyn av jätteloka eller jättebalsamin utan koncentrerat sig på åtgärder i och kring egna reservat. 2018 gjordes insatser mot sidenört och i år har den följts upp med gott resultat. Den är inte helt borta men åtgärderna har haft god effekt och den borde gå att utrota inom ett par år. Parkslide ökar och effektiv bekämpning finns fortfarande inte.

En hel del utbildningar har genomförts via Länsstyrelsen Skåne trots att coronapandemin har begränsat möjligheterna. Bland annat har utbildningar inom lieslåtter, fröodling, geten som naturvårdare, fältvilt, fruktträd, vilda bin, betesmarker, stenmurar, biologisk mångfald, byggnadsvård, arkivkunskap, kulturlämningar och biologiskt kulturarv genomförts.

Under det senaste året har 784 hektar mark fått skyddet Naturreservat. Detta innebär att skötseln inom områdena anpassas efter vilka biologiska värden som finns.

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden. I Skåne finns närmare 350 naturreservat.

Läs mer om skyddad natur på Länsstyrelsen Skånes webbplats.

Länk: Här hittar du alla Skånes naturreservat!

Bilden visar en karta över statliga och kommunala naturreservat i Skåne.
I Skåne finns närmare 350 naturreservat. Skåne har en varierande natur och stor artrikedom som många av reservaten visar på. Du kan söka på alla Sveriges naturreservat under ”Besöksmål” på länsstyrelsens webbplats https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal.html. Där kan du till exempel välja om du vill besöka naturreservat i odlingslandskap såsom ängs- och betesmarker eller slåtterängar.

Länsstyrelsen Skåne bidrar årligen till att 250 kulturmiljöer samt fornlämningar i odlingslandskapet sköts och tillgängliggörs. Medel fördelas även till vård av kulturhistoriska landskap och till bebyggelsemiljöer i anslutning till odlingslandskapet. Bidragen är dock små, och behoven överstiger vida tillgängliga resurser. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar till betesmarker och slåtterängar bidrar till att bevara äldre kulturlandskap och biologiskt kulturarv, samt investeringsstöd för bevarande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Inom ramen för Åtgärdsprogram för bevarande av hotade lavar på kulturved i odlingslandskap har Länsstyrelsen Skåne arbetat med att öka andelen obehandlade ekstolpar i trakter där grå och sydlig ladlav förekommer eftersom lavarna är beroende av dessa stolpar för sin överlevnad. Detta har lett till att nästan 800 ekstolpar har satts upp. 

Det pågår informationsinsatser i syfte att få brukare att sätta upp obehandlade ekstolpar i stället för tryckimpregnerade. ÅGP samarbetar med Lunds universitet, och även Kristianstads Vattenrike och Trafikverket arbetar med detta.

Framsida för rapporten Åtgärdsprogram för bevarande av hotade lavar på kulturved i odlingslandskapet 2011–2016
Klicka på bilden för att öppna åtgärdsprogrammet i pdf-format.

Detta åtgärdsprogram omfattar primärt fyra rödlistade lavar på kulturved: vedorangelav Caloplaca furfuracea (EN), sydlig ladlav Cyphelium notarisii (CR), grå ladlav Cyphelium trachylioides (CR) och ladparasitspik Sphinctrina anglica (EN).

Kulturved i form av timmerlador och stängsel minskar med minskande jordbruksareal. Särskilt gäller det när småskaliga jordbruk överförs till rationell stordrift. Åtgärderna omfattar inventering av arternas och habitatens aktuella status samt bedömningar av skötselbehov, information till markägare och allmänhet samt kurser om restaureringsåtgärder.

Illustration av rödlistningskategorierna och deras förkortningar. RE= Nationellt utdöd. CR=Akut hotad. EN=Starkt hotad. VU=Sårbar. NT=Nära hotad. DD=Kunskapsbrist. LC=Livskraftig. CR, EN och VU kallas tillsammans Hotade. RE, CR, EN, VU, NT och DD kallas tillsammans Rödlistade.
Illustration av rödlistningskategorierna och deras förkortningar. RE= Nationellt utdöd. CR=Akut hotad. EN=Starkt hotad. VU=Sårbar. NT=Nära hotad. DD=Kunskapsbrist. LC=Livskraftig. CR, EN och VU kallas tillsammans Hotade. RE, CR, EN, VU, NT och DD kallas tillsammans Rödlistade. Illustrationen är hämtad från rapporten Rödlistade arter i Sverige 2020.

En del av de artrika vägkanterna som finns i Skåne sköter Trafikverket med anpassad skötsel. Detta görs för att gynna den biologiska mångfalden. Under 2019 utökades detta med 26 sträckor på totalt 24 km.

Läs mer om Trafikverkets arbete med artrika vägkanter på Trafikverkets webbplats.

Åtgärder inom näringslivet

För att uppfylla villkoren inom miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar och för att hålla markerna i gott skick gör många lantbrukare årliga röjningsinsatser. Lantbrukarnas arbete med sina marker är i särklass den viktigaste insatsen för den biologiska mångfalden.

Skånetrafikens utflyktstips som visas på bussar och tåg har tipsat om fina områden att besöka. Detta är ett sätt att sprida vetskapen om våra friluftsområden till allmänheten.

Du kan få ersättning om du sköter och bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker.

Läs mer om miljöersättning för betesmarker och slåtterängar på Jordbruksverkets webbplats.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.