Illustration av miljömålet Myllrande våtmarker. En groda bredvid några strån vass.

Myllrande våtmarker

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

BEDÖMNING: Trots de senaste årens satsningar på anläggning av våtmarker, har vi fortfarande en mycket lång väg kvar till att uppnå miljömålet, vilket beror på de omfattande utdikningar som gjorts historiskt i Skåne. Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har, så fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Myllrande våtmarker finns följande preciseringar:

  • Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
  • Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna.
  • Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde.
  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
  • Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts.
  • Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.

Tillstånd och målbedömning för Myllrande våtmarker - Skåne län

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020 samt att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. De omfattande utdikningar som gjorts historiskt i Skåne gör att vi, trots de senaste årens satsningar, fortfarande har en mycket lång väg kvar till att uppnå miljömålet. Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har, så fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.

Våtmarksanläggning bygger på frivillighet hos markägarna och då blir effekterna av ett skadat förtroende stora.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

I projektet Miljö- och floraövervakning i Skåne (Millora) har kärlväxter inventerats 2007–2015 och jämförts med inventeringar från 1987–2005. Våtmarker är en av de vegetationstyper vars arter minskat mest. 

Läs mer i rapporten Recent changes in the frequency of plant species and vegetation types in Scania, S Sweden, compared to changes during the twentieth century.

Under 2019 har bevarandestatusen för groddjur bedömts och uppdaterats för Sveriges EU-rapportering enligt art- och habitatdirektivet. Bedömningarna baseras på inventeringar i Skåne 2013–2018. Klockgroda, som tidigare bedömts ha god bevarandestatus, har nu icke gynnsam bevarandestatus. Bevarandestatusen för lövgroda har ändrats från god till otillfredsställande. Båda arterna är nu försvunna från många lokaler där de tidigare varit talrika. Främsta orsaken bedöms vara igenväxning och inplantering av fisk.

Återskapande av våtmarker

De senaste årens satsningar inom LONA och LOVA har inneburit en avsevärt större budget för att stötta våtmarksarbetet i länet, vilket är mycket positivt. Då Skåne redan har ett väl etablerat arbete med anläggning av våtmarker både bland vattenråd och konsulter har aktörer snabbt kunnat komma in med ansökningar. De stora fluktuationerna i stödpotterna samt oklarheter i hur långsiktiga satsningarna är har dock skadat förtroendet från sökande. Våtmarksanläggning bygger på frivillighet hos markägarna och då blir effekterna av ett skadat förtroende stora.

Den största utmaningen när det gäller återskapande av våtmarker i Skåne är konkurrensen om mark. I flera fall har tidigare våtmarker och svämplaner bebyggts, vilket innebär att det blir mycket svårt att återställa dem. Våtmarksanläggandet ska också konkurrera med anspråk på den bästa åkerjorden för odling och med önskemål om ytterligare exploatering. I områden där nyanläggning av våtmarker har pågått under flera decennier återstår enbart lägen med stora andra intressen. Vi kan idag inte betala ut intrångsersättning och därmed saknas ett ekonomiskt incitament att anlägga våtmarker på åkermark eller skogsmark som genererar intäkter. 

Information och uppsökande verksamhet till markägare är viktiga för att ta tillvara det intresse som ändå finns för skötsel och återskapande av våtmarker. På sikt behövs troligen också lagkrav på åtgärder för att kunna nå målet.

Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.

Läs mer om LONA på Länsstyrelsens webbplats. 

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.

Läs mer om LOVA på Länsstyrelsens webbplats.

Den största utmaningen när det gäller återskapande av våtmarker i Skåne är konkurrensen om mark.

Bevarande av befintliga våtmarker

Arbetet med att skydda våtmarker går långsamt och under väntetiden försämras statusen för flera lokaler. I regleringsbrevet måste skydd av våtmarker lyftas för att Länsstyrelsen Skåne ska kunna prioritera detta. Det är också av stor vikt att myrskyddsplanen revideras. 

En del myrar har ett stort behov av restaurering när det gäller hydrologi. Dikningsföretag och risk för översvämning av omgivande marker omöjliggör restaurering även när myrarna skyddats.

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom jord- och skogsbruket. Skyddszoner kring våtmarker behövs i större utsträckning både inom jord- och skogsbruket och rensning av befintliga diken försvårar åtgärder för att skydda och restaurera våtmarker. Långsiktiga lösningar behövs för att sköta de hävdberoende våtmarkerna, framför allt rikkärren.

Rikkärr är ett samlingsnamn för våra allra artrikaste våtmarker. De är näringsfattiga myrar som är rika på mineraler, vanligtvis kalk. Till rikkärren är en speciell flora och fauna knuten med många hotade arter.

Läs mer om Skånes rikkärr i Länsstyrelsen Skånes rapport.

Främmande invasiva arter

Skåne har ökande problem med invasiva främmande arter vilka är ett stort potentiellt hot mot den inhemska floran och faunan, inte minst i våtmarker som ofta hyser rödlistade, inhemska arter. I och runt våtmarker är det framför allt skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin som ökar.

Medvetenheten om problemet med invasiva, främmande arter har dock ökat under senare år vilket förbättrar möjligheterna till bekämpning.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Läs mer om invasiva arter på Länsstyrelsens webbplats.

Kulturmiljövärden

I det skånska kulturlandskapet finns starka kulturmiljövärden knutna till äldre bevattningssystem, så kallade ängavattningar. För att miljömålet ska kunna uppnås med avseende på kulturmiljövärden knutna till våtmarker krävs utvecklad kunskap och samordning i hanteringen av miljöer av denna typ.

Åtgärdsarbete för Myllrande våtmarker i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Skydd av våtmarker

Arbetet med att skydda våtmarksområden fortsätter. Av de 35 områden som Skåne har ansvar för att skydda inom ramen för myrskyddsplanen är idag 20 lokaler skyddade . 

Sedan förra redovisningen har Gyetorpskärret (46,6 hektar), Lyngsjö (8 hektar) samt ytterligare 23,4 hektar våtmark inom andra områden skyddats som naturreservat. Förslag på nya Natura 2000-områden ligger hos regeringen och väntar på beslut sedan 2015. Tre av dessa områden innefattar värdefulla våtmarker såsom rikkärr som behöver långsiktig skötsel.

Diagram som visar hur stor andel av myrskyddsplanens totala areal (4 419 hektar) som var skyddad åren 2012 respektive 2020.
Genomförande av myrskyddsplanen i Skåne. Diagrammen visar hur stor andel av myrskyddsplanens totala areal (4 419 hektar) som var skyddad åren 2012 respektive 2020. De grönaktiga färgerna avser skydd i form av naturreservat och Natura 2000. Ett område som är utpekat som Natura 2000 behåller sin Natura 2000 status även om det blir naturreservat. Målet var att all mark i myrskyddsplanen som saknade skydd (rött) år 2012 skulle vara skyddat som naturreservat vid utgången av år 2020. Målet är långt ifrån nått och arbetet fortsätter därför. En mindre areal som omfattas av myrskyddsplanen har under arbetets gång inte bedöma uppfylla kraven för skydd och kommer därför inte att skyddas. Källa: sverigesmiljomal.se

Myrskyddsplan för Sverige innehåller landets mest skyddsvärda myrar.

Läs mer på Naturvårdsverkets webbsida om Myrskyddsplanen.

Nya våtmarker

Länsstyrelsen Skåne har i skyddade områden

  • anlagt åtta nya våtmarker (4,2 hektar) och
  • restaurerat ytterligare fem våtmarker (2,7 hektar)

 

Arbetet har genomförts med finansiering från våtmarkssatsningen. 

Under 2021 tillförs 350 miljoner kronor till arbetet för att restaurera, återväta och anlägga våtmarker. Ytterligare 325 miljoner planeras tillföras för 2022 och 100 miljoner för 2023. Våtmarkssatsningen bidrar till bevarande av biologisk mångfald och stärkt grön infrastruktur och kan bidra med många viktiga ekosystemtjänster för samhället, inte minst för att minska klimatpåverkan.

Läs mer om Våtmarkssatsningen på Naturvårdsverkets webb.

Håslövs ängar

Med stöd av miljöinvesteringsbidrag har Länsstyrelsen gjort åtgärder på Håslövs ängar för att öka arealen översvämningsmark med cirka 20 hektar. Håslövs ängar ingår i ett stort våtmarksområde kring Helge ås nedre lopp, med stora arealer betade och slåtterhävdade strandängar . 

Fotot visar betande djur på Håslövs ängar. Foto: Alexander Regnér, Länsstyrelsen Skåne
Betande djur på Håslövs ängar. Foto: Alexander Regnér, Länsstyrelsen Skåne

Håslövs ängar, cirka 1 mil sydost om Kristianstad, är en flack halvö som sticker ut i Hammarsjön, samt några öar. Stora delar av reservatets ängar översvämmas årligen och tillsammans med bete och slåtter skapar vattnet en intressant flora. De fuktiga strandängarna lockar en mängd vadarfåglar till området, bland annat den ovanliga rödspoven.

Läs mer om besöksmålet Håslövs ängar, se bilder och läs om hur du tar dig dit, på Länsstyrelsens webbplats.

Nya grodvatten

Inom EU-projektet SemiAquaticLIFE har 12 nya grodvatten anlagts. Projektet har förlängts och kommer även pågå under 2021.

SemiAquatic Life (projekt år 2016-2020) – återställer och förbättrar bevarandestatusen för groddjur och kräldjur och vatteninsekter i Natura-2000-områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland. I Skåne ingår till exempel Löddeåns mynning, Revingefältet, Limhamns kalkbrott, Falsterbohalvön och Ravlunda skjutfält.

Läs mer om projektet Semiaquatic Life på projektets webbplats

Åtgärdsprogram hjälper hotade arter

Inom ramarna för Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) har Länsstyrelsen Skåne genomfört skötselåtgärder (restaureringsröjning, slåtter eller stängsling) på 19 rikkärrlokaler. 

Vissa åtgärder har varit särskilt riktade till att gynna arten stor ögontröst och man har därtill sått in arten på tre lokaler. 

Åtgärder för att gynna vadarfåglar på våra strandängar (skyddsjakt på predatorer och dämning i skonor) har fortsatt som tidigare. 

Rapport: Åtgärdsprogram för hotade vadare på strandängar

ÅGP-medel har även använts till att restaurera ett lökgrodevatten.

Läs mer om lökgrodan på Artfakta.

Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.

Läs mer om åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsens webbplats.

Stor ögontröst är en ettårig halvparasit på andra växters rötter. Den finns i några kalkfuktängar (ibland kalkkärr) i Skåne och Västergötland och kräver ljusöppna lokaler som lämpligen hävdas med slåtter eller anpassat bete som möjliggör fröproduktion.

Läs mer om stor ögontröst i Artfakta.

predator: rovdjur 

skonor: sänkor som periodvis är fyllda med saltvatten

Invasiva arter

Länsstyrelsen Skånes arbete med invasiva arter fortgår. Det tidigare pågående arbetet med att bekämpa skunkkalla har dock avstannat på grund av att satsningen på naturnära jobb drogs ner.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Läs mer om invasiva arter på Länsstyrelsens webbplats.

Övergödning

Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetat med pådrivande och uppsökande verksamhet med syftet att öka åtgärdstakten mot övergödningen. Det uppsökande arbetet kommer att resultera i identifiering och projektering av våtmarkslägen och svämplan.

Svämplanet är den plana landyta som byggts upp av sediment i samband med översvämningar i anslutning till ett vattendrag, samt genom förflyttning av vattendragsfåran i sidled eller nedströms. Svämplanet översvämmas vid måttliga högflöden, fördröjer flödespulsar och fungerar som vattendragets säkerhetsventil, samtidigt som området nedströms får en jämnare vattenföring. Vegetation och strukturer på svämplanet kan också bromsa vattenflödet. På svämplan finns artrika och produktiva ekosystem och en mosaik av biotoper i övergångszonen mellan vatten och land.

Åtgärder på kommunal nivå

Sedan förra redovisningen har kommuner, vattenråd och privata initiativtagare anlagt 38 nya våtmarker, totalt 126 hektar, med finansiering från Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), Lokala våtmarkssatsningen (LONA) och Landsbygdsprogrammet (LBP). 

Ett av dessa områden var ett 48 hektar stort översilningssystem på Beddinge ängar som har återställts. 

Cirka 22 hektar våtmark har anlagts i skog med stöd från Natur- och kulturmiljövårdsåtgärder (NOKÅS).

LONA-bidrag har även möjliggjort att Segeåns vattendragsförbund och vattenråd kunnat inventera vegetation och djurliv i fem våtmarker inom sitt avrinningsområde och att Trelleborgs kommun genomfört biologiska inventeringar i och kring Östra kärret i Smygehamn.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.

Läs mer om LOVA på Länsstyrelsens webbplats.

Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.

Läs mer om LONA på Länsstyrelsens webbplats. 

Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.

Läs mer om Landsbygdsprogrammet på Jordbruksverkets webbplats.

Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås): Vill du utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du söka Nokås-stöd. 

Läs mer om Nokås-stödet på Skogsstyrelsens webbplats.

Som komplement till de fyra nationellt utsedda LEVA-samordnarna i Skåne (Lokalt engagemang för vatten ) har Länsstyrelsen också beviljat medel till åtgärdssamordnare genom LOVA i ytterligare två vattenråd under 2020.

I projektet LEVA, Lokalt engagemang för vatten, följer och stöttar Havs- och vattenmyndigheten 20 olika pilotprojekt i Sverige. Projekten har fått drygt 50 miljoner i bidrag som ska stärka det lokala åtgärdsarbetet under 2018-2021. Målet är att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav. Men pilotområdena får inte medel för att utföra åtgärder, utan detta kan sökas på annat håll, till exempel genom LOVA eller Landsbygdsprogrammet. 

Läs mer om projektet LEVA på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

En bild som visar en karta över de 4 pilotområdena i Skåne inom LEVA - Lokalt engagemang för vatten.
Skånes 4 pilotområden inom LEVA-projektet som du kan läsa mer om på https://www.havochvatten.se/planering-forvaltning-och-samverkan/program-projekt-och-andra-uppdrag/leva---lokalt-engagemang-for-vatten/levas-atgardsomraden.html#h-Lasmeromde20pilotomradena

Under våren 2020 drogs en stor del av medlen till våtmarker inom Landsbygdsprogrammet (LBP) in på grund av en felaktig prognos hos Jordbruksverket. Budgeten för hela programperioden 2014–2020 skars ner med en tredjedel för Skånes del. Endast de pågående LBP-projekt som behöver finansiering under 2020 har kunnat ges stöd. Övriga projekt, där förberedelser i vissa fall pågått under flera år, står utan finansiering.

Även om en del av pengarna återförs under 2021 har förtroendet för myndigheterna påverkats negativt. Det är viktigt att det inte blir någon tidsförskjutning mellan programperioderna när det nya landsbygdsprogrammet införs. (Tillägg april 2021: Det är nu klart att nya landsbygdsprogrammet försenas till tidigast 2023.)

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.